23948sdkhjf

Utmanande in-situsanering

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I Kristianstad närmar sig en uppmärksammad marksanering sitt slut. Det handlar om kvarteret Färgaren på området Långebro, riksbekant i marksaneringssammanhang då fastigheten räknas som en av Skånes mest förorenade tomter. Inte så konstigt kanske, då en av landets äldsta kemtvättar tidigare legat där.

Färgeri och kemtvätt med klorerade lösningsmedel bedrevs på platsen från tidigt 1900-tal fram till 1980-talet. Själva byggnaderna revs 2001 och tomten har betraktats som ett högt prioriterat saneringsprojekt. Detta eftersom föroreningarna i marken hotat att spridas till en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser belägen ca 100 meter under marknivån.

Läs också: Början till slutet för BT Kemi-historien

 

Projektledare för saneringen är Elin Remstam, som berättar:

- Den förberedande fasen har varit väldigt omfattande för att få en blick över hur föroreningssituationen ser ut. Vi har tagit borrprover, grundvattenprover med mera.

Själva saneringen har sedan skett i två steg. Steg ett var att genomföra en konventionell schaktsanering ner till ca 2,5 meters djup. På något ställe, där det funnits en brunn schaktades det ner till åtta meters djup, säger Elin Remstam.

Läs också: Renare Marks vårmöte igång

Sammanlagt ca 6000 kubikmeter förorenad jord har forslats bort för slutligt omhändertagande i Hässleholm.

 

Steg två sedan har handlat om en termisk in-situsanering.

- Föroreningarna går ner till 20 meters djup drygt. Det är ett källområde med de värsta föroreningarna och sedan har det också varit ett grundvattenuttag som gjort att föroreningar i lägre koncentrationer har spridit sig djupare. Vi har ganska högt grundvatten här, så att schaktsanera allt var inte ett alternativ. Det hade blivit problem med grundvattensänkning säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: Modellstyrd marksanering i Gävle

- Det finns också metoder där man borrar upp massor och sedan återfyller med rena massor. Den metoden hade varit svår att använda. Det gäller att borra helt rakt, då en liten avvikelse får stor inverkan på 22 meters djup. Det är cirkulära borrar, vilket innebär mycket överlappning för att få till stånd en bra sanering. Dessutom hade det också blivit en väldig hantering av förorenad jord i området med näraliggande bostäder och verksamheter.

 

Det finns en del olika in situ-metoder att ta ställning till.

- Med med tanke på de jordarter vi har här och grundvattenförutsättningarna, valde vi termisk in situ. Det handlade vi upp när schaktsaneringen var nästan klar.

Läs också: De ska sanera i Örkelljunga

Det finns flera leverantörer med snarlika metoder, så vi räknade med att få in fyra olika anbud att ta ställning till. Det blev tre, och ett av dessa förkastades på grund av ofullständiga uppgifter. Av de kvarvarande två så var det Veolia som lågt bäst till. Detta via deras dotterbolag Krüger som är experter inom termisk in-situsanering. Veolia vann alltså upphandlingen, säger Elin Remstam.

 

Man började installera anläggningen i april förra året.

- Först borrades alla värmerören ner, drygt 90 stycken. Med ventilationsrör, temperaturmätningsrör etc blev det sammanlagt ca 120 borrhål. Detta tog fram till början av sommaren. Under sommaren arbetade sedan entreprenören med att koppla ihop anläggningen. De drygt 90 rören skulle ha värme på sig, temperaturerna mäts i åtta punkter på varje rör, ventilationsbrunnar för att fånga luften och föroreningarna installerades, liksom containrar för luft- och vattenrening, plus en del annan utrustning, säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: Luleåforskare söker nya metoder för marksanering

- Från 18 september i höstas är anläggningen i drift och har sedan dess värmt upp marken. I de återfyllda schaktmassorna värmer vi inte, utan det är från 2,5 meters djup och ner till 22 meter som marken värms upp.

När man värmer upp marken så förångas vattnet med PCE-föroreningarna och detta sugs sedan upp med fläktar. Avskiljningen av föroreningarna sker i tre kolfilter. Den mest förekommande klorföreningen är perkloretylen. Man har värmt så att det blir ca 100 grader på kallaste stället. Detta har inneburit att det på vissa ställen i marken varit upp mot 700 till 800 grader varmt.

- Värmen är elgenererad. I upphandlingen fanns en öppning också för biogas, men så blev det alltså inte. Det handlar om hög effekt och mycket el som går åt. Men, hade vi schaktsanerat så hade det gått åt betydligt mer energi för att transportera massor. Nu är ju marken ren också, vilket fallet inte blir förrän man behandlar de förorenade bortschaktade massorna, säger Remstam och tillägger att elen som används är miljömärkt.

 

Hur mycket föroreningar räknar man då med att få upp?

- Vi har uppskattat att det totalt handlar om ca 1500 kg perkloretylen som vi kommer att kunna ta hand om. Vi är uppe på de nivåerna så det har visat sig stämma ganska bra. Vi har gott hopp om att få upp i stort sett allt. Provborrningar för att kontrollera om värmningen kan avslutas påbörjades i slutet av januari och nu väntar vi på resultatet av dessa. Så slutfasen av saneringen har påbörjats kan man säga. Vi tror att det ska gå att avsluta i mitten av februari, säger Elin Remstam och tillägger:

- Eventuella rester med lägre halter av föroreningarna kommer att självrenas. Självrening sker hela tiden, men den går väldigt långsamt och det är därför som det varit nödvändigt att ta till aktiva åtgärder här.

Saneringen kostar ca 50 MSEK, som Naturvårdsverket finansierat.

- Ca hälften av detta är själva in-situentreprenaden. Resten har varit provtagningar, schaktsaneringen och innan den var vi tvungna att dra om en del ledningar på grund av att det löper en gata precis utanför. Det ska återställas efteråt och kostar en del. Vi har sedan lite pengar kvar om det skulle visa sig att vi längre fram behöver påskynda den naturliga nedbrytningen, avslutar Elin Remstam.

Peter Olofsson

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Nomineringen öppen!

Nu är nomineringen öppen till nästa Återvinningsgala.

Sommarledigt!

Nu tar Recycling semester! Vi önskar läsare och annonsörer en trevlig sommar

Fortsatta förhandlingar för Enviro

Nya etappmål för minskat matavfall

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå etappmål inom miljömålssystemet för att förebygga bland annat matavfall.

BewiSynbra förvärvar dansk återvinnare

Nyhetsbrev

Marksanering
Modellstyrd marksanering i Gävle

Ny teknik har visat sig vara mycket effektiv när tidigare industrimark i centrala lägen ska omvandlas till bostadsområden.

Arkiv

Produktnyheter
Återvinningsbar film för MAP-applikationer

Debatt
"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

9 av 10 återvinner i Sverige

Storskalig textilsortering planeras i Malmö

IVL Svenska Miljöinstitutet får nu grönt ljus för att tillsammans med samarbetspartners etablera världens första automatiserade textilsorteringsanläggning i industriell skala.

Ny teknik för råvaruutvinning ur biomaterial

Uppdaterad: Granat hittad på återvinningscentral

Debatt
Fel med skatt på plastbärkassar

Regeringen har lagt en promemoria om en skatt på plastbärkassar. Skatten ska inte användas för några miljöändamål utan istället ska pengarna finansiera lägre skatt på inkomst. Detta ger medborgarna mer köputrymme (mer material och förpackningar) men miljön får ingen satsning.

Stena Recycling i pilotprojekt kring farligt avfall

1

Koden med svart plast knäckt!

Zalando skiftar till återvunnet

Metanol från restströmmar

Från hemlighetsmakeri till storsatsningar

För pappers- och massabruken blir det viktigare att inte bara leverera papper eller massa utan att även ta hand om restprodukter för att tillverka biodrivmedel eller andra kemiska produkter. Process Nordic har sammanställt ett axplock av de satsningar som finns inom branschen eller hos företag som har kopplingar till branschen. En del företag berättar gärna, andra är mer hemlighetsfulla.

Indikatorer visar svagt positiv trend

Stärkt samarbete kring mekanisk återvinning

Färdiga fyndlådor mot svinn

Vägledning för insamling nu presenterad

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur insamlingen av förpackningar och returpapper från hushåll ska genomföras.

”Take aways” från Circular Initiative 2019

Robotteknik och samarbeten gör återvinningsindustrin till föregångare

En smart robot som ökar andelen återvunnet material, kunskapsutbyte och åtaganden om samarbete över branschgränser är några av resultaten från Circular Initiative 2019.

Hållbarhetsdebatt på förpackningsmässa

Svensk Glasåtervinning får ny vd

Investerar i textilåtervinning

Förskolor blir avfallssnåla

Så ska samarbeten öka fyllnadsgraden i transporter

UPPDATERAD: Vill se förtydligande av äganderätt till avfall

Omvärlden
Pantflaska blir biljett i Istanbul

Avfall Sverige tycker till om vägledning

Erbjuder plockanalyser

Skumglastillverkare nu i samma koncern

Lanserar drinkar av matsvinn från hotellfrukosten

28 miljoner till välgörenhet – så mycket har påsinitiativ inbringat

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.141