23948sdkhjf

Utmanande in-situsanering

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I Kristianstad närmar sig en uppmärksammad marksanering sitt slut. Det handlar om kvarteret Färgaren på området Långebro, riksbekant i marksaneringssammanhang då fastigheten räknas som en av Skånes mest förorenade tomter. Inte så konstigt kanske, då en av landets äldsta kemtvättar tidigare legat där.

Färgeri och kemtvätt med klorerade lösningsmedel bedrevs på platsen från tidigt 1900-tal fram till 1980-talet. Själva byggnaderna revs 2001 och tomten har betraktats som ett högt prioriterat saneringsprojekt. Detta eftersom föroreningarna i marken hotat att spridas till en av Skandinaviens mest värdefulla grundvattenresurser belägen ca 100 meter under marknivån.

Läs också: Början till slutet för BT Kemi-historien

 

Projektledare för saneringen är Elin Remstam, som berättar:

- Den förberedande fasen har varit väldigt omfattande för att få en blick över hur föroreningssituationen ser ut. Vi har tagit borrprover, grundvattenprover med mera.

Själva saneringen har sedan skett i två steg. Steg ett var att genomföra en konventionell schaktsanering ner till ca 2,5 meters djup. På något ställe, där det funnits en brunn schaktades det ner till åtta meters djup, säger Elin Remstam.

Läs också: Renare Marks vårmöte igång

Sammanlagt ca 6000 kubikmeter förorenad jord har forslats bort för slutligt omhändertagande i Hässleholm.

 

Steg två sedan har handlat om en termisk in-situsanering.

- Föroreningarna går ner till 20 meters djup drygt. Det är ett källområde med de värsta föroreningarna och sedan har det också varit ett grundvattenuttag som gjort att föroreningar i lägre koncentrationer har spridit sig djupare. Vi har ganska högt grundvatten här, så att schaktsanera allt var inte ett alternativ. Det hade blivit problem med grundvattensänkning säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: De ska sanera i Örkelljunga

- Det finns också metoder där man borrar upp massor och sedan återfyller med rena massor. Den metoden hade varit svår att använda. Det gäller att borra helt rakt, då en liten avvikelse får stor inverkan på 22 meters djup. Det är cirkulära borrar, vilket innebär mycket överlappning för att få till stånd en bra sanering. Dessutom hade det också blivit en väldig hantering av förorenad jord i området med näraliggande bostäder och verksamheter.

 

Det finns en del olika in situ-metoder att ta ställning till.

- Med med tanke på de jordarter vi har här och grundvattenförutsättningarna, valde vi termisk in situ. Det handlade vi upp när schaktsaneringen var nästan klar.

Läs också: Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

Det finns flera leverantörer med snarlika metoder, så vi räknade med att få in fyra olika anbud att ta ställning till. Det blev tre, och ett av dessa förkastades på grund av ofullständiga uppgifter. Av de kvarvarande två så var det Veolia som lågt bäst till. Detta via deras dotterbolag Krüger som är experter inom termisk in-situsanering. Veolia vann alltså upphandlingen, säger Elin Remstam.

 

Man började installera anläggningen i april förra året.

- Först borrades alla värmerören ner, drygt 90 stycken. Med ventilationsrör, temperaturmätningsrör etc blev det sammanlagt ca 120 borrhål. Detta tog fram till början av sommaren. Under sommaren arbetade sedan entreprenören med att koppla ihop anläggningen. De drygt 90 rören skulle ha värme på sig, temperaturerna mäts i åtta punkter på varje rör, ventilationsbrunnar för att fånga luften och föroreningarna installerades, liksom containrar för luft- och vattenrening, plus en del annan utrustning, säger Elin Remstam och fortsätter:

Läs också: Dags för Renare Marks vårmöte 2018

- Från 18 september i höstas är anläggningen i drift och har sedan dess värmt upp marken. I de återfyllda schaktmassorna värmer vi inte, utan det är från 2,5 meters djup och ner till 22 meter som marken värms upp.

När man värmer upp marken så förångas vattnet med PCE-föroreningarna och detta sugs sedan upp med fläktar. Avskiljningen av föroreningarna sker i tre kolfilter. Den mest förekommande klorföreningen är perkloretylen. Man har värmt så att det blir ca 100 grader på kallaste stället. Detta har inneburit att det på vissa ställen i marken varit upp mot 700 till 800 grader varmt.

- Värmen är elgenererad. I upphandlingen fanns en öppning också för biogas, men så blev det alltså inte. Det handlar om hög effekt och mycket el som går åt. Men, hade vi schaktsanerat så hade det gått åt betydligt mer energi för att transportera massor. Nu är ju marken ren också, vilket fallet inte blir förrän man behandlar de förorenade bortschaktade massorna, säger Remstam och tillägger att elen som används är miljömärkt.

 

Hur mycket föroreningar räknar man då med att få upp?

- Vi har uppskattat att det totalt handlar om ca 1500 kg perkloretylen som vi kommer att kunna ta hand om. Vi är uppe på de nivåerna så det har visat sig stämma ganska bra. Vi har gott hopp om att få upp i stort sett allt. Provborrningar för att kontrollera om värmningen kan avslutas påbörjades i slutet av januari och nu väntar vi på resultatet av dessa. Så slutfasen av saneringen har påbörjats kan man säga. Vi tror att det ska gå att avsluta i mitten av februari, säger Elin Remstam och tillägger:

- Eventuella rester med lägre halter av föroreningarna kommer att självrenas. Självrening sker hela tiden, men den går väldigt långsamt och det är därför som det varit nödvändigt att ta till aktiva åtgärder här.

Saneringen kostar ca 50 MSEK, som Naturvårdsverket finansierat.

- Ca hälften av detta är själva in-situentreprenaden. Resten har varit provtagningar, schaktsaneringen och innan den var vi tvungna att dra om en del ledningar på grund av att det löper en gata precis utanför. Det ska återställas efteråt och kostar en del. Vi har sedan lite pengar kvar om det skulle visa sig att vi längre fram behöver påskynda den naturliga nedbrytningen, avslutar Elin Remstam.

Peter Olofsson

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Fokus på tre områden i vägval för cirkulär ekonomi

Omvärlden
NCC avyttrar dansk återvinning

NCC avyttrar sin danska återvinningsverksamhet till återvinningsföretaget RGS Nordic. Försäljningen är ett led i renodlingen av NCC Industrys verksamhet i Danmark.

Blir ny ordförande i Avfall Sverige?

Efter socialdemokraternas valförlust i Järfälla har Clas Thunblad avböjt omval till posten som ordförande i Avfall Sverige. Nu har valberedningen lämnat förslag till en efterträdare.

Föreslår lagändring kring illegal avfallsexport

Regeringen föreslår en lagändring för att bättre kunna komma åt den illegala avfallsexporten från Sverige.

Efter årtionden: återgår till hämtning i egen regi

Nyhetsbrev

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Arkiv

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137