23948sdkhjf

Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: Avfall Sveriges nye vd presenterar sig

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: Vill dumpa radioaktivt avfall i havet

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: Spana in det senaste på Water & Waste

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: Restauranger och livsmedelsbutiker måste få äga sitt matavfall

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: UPPDATERAD: Vill se förtydligande av äganderätt till avfall

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Second hand-Lucia, någon?

Recyclingdagen Stockholm
Två veckor kvar!

Så hamnade matavfall i fokus

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.

Produktnyheter
Tomra växlar upp i pantkampen

Sista versen närmar sig för BT Kemi

Vecka 47 inleds arbetet med att sanera det södra BT Kemi-området. Inledningsvis hämtas jord- och betongprover från det förorenade området. Resultatet av testerna ska göra det möjligt att skräddarsy en saneringsanläggning för de förorenade massorna.

Nyhetsbrev

Politiken och hållbarheten
Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Arkiv

Produktnyheter
Stort intresse för tvåfacksystem

1

Debatt
Kräver kontantförbud i skrothandeln

Varje år begås det en omfattande mängd järn- och metallstölder i Sverige. Dessa stölder medför ofta stora problem och kostnader för samhället.

Körkortskrav på skånska ÅVC:er

Politiken och hållbarheten
Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten

Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Vänsterpartiets Elin Segerlind, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan har vi publicerat en per dag. Detta är den sista artikeln.

Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Sverigedemokraternas Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Socialdemokraternas Hanna Westerén, riksdagsledamot och gruppledare i Miljö- och jordbruksutskottet. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Moderaternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Moderaternas Louise Meijer, riksdagsledamot och klimat- och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Politiken och hållbarheten
Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Moderaternas tankar om hållbarhet

Förpackningen står för störst klimatpåverkan

Digital lösning förenklar att få sina pantpengar

Politiken och hållbarheten
Miljöpartiets tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Svensk sensorteknik kan halvera antalet transporter

Matavfallspåsar i fruktavdelningen succé

95 procent av kunderna vill fortsätta handla frukt- och grönsaker i en papperspåse.

Forskarnytt
Återvinn outnyttjade värmeflöden

Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand.

Satsar på återvinning av polyuretan

Återvunnen livsmedelsgodkänd plast ökar

Gör gemensam sak: Textilåtervinning ska öka!

Nu gör Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg gemensam sak i arbetet med att få fler att återvinna kläder och andra textilier.

Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”

Politiken och hållbarheten
Liberalernas tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Fossilfria plastgolv från Tarkett

Politiken och hållbarheten
Kristdemokraternas tankar om hållbarhet

Att inte panta det mesta är pantat....

Ett steg närmare plastreturraffinaderi

Produktnyheter
Komposterbara fruktpåsar för handeln

Matsvinnsföretag får nytt kapital

Nytt bränsle ur massaindustrins våta rester

Bomblarm på ÅVC

Förlängd period för biogasstöd

Samarbete ökar återvinning i fastigheter

Recyclingdagen Stockholm
Programmet klart för metall- och WEEE-konferens

Slår ett slag för IT-insamling

Sopbil i krasch! Uppdaterad

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.208