Systemlösning för insamling av matfett

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Matfett i avloppen ställer till med problem. Att det ändå hamnar där beror ofta på att det kan vara minst sagt besvärligt att ta hand om hemma i köket. Samtidigt är matfett en användbar resurs som det finns all anledning att sortera ut och ta hand om.

Innovations- och utvecklingsbolaget AB iTunnan har nu tagit fram, vad de menar, är en lämplig lösning för att ta hand om och samla in flytande matfett.

Läs också: Nya förordningar kring producentansvar publicerade

Tom Johansen, VD och drivande kraft i bolaget, har genom åren utvecklat ett antal olika produkter kring sopkärl och hushålls avfallssortering.

- Jag är civilingenjör och har jobbat med produktutveckling i många år. 2014 drog jag igång AB iTunnan. Jag är med andra ord väl förtrogen med processen att utveckla produkter.

 Matfett

Det senaste nu handlar alltså om matfett.

- Jag är ofta ute hos kommuner och diskuterar deras utmaningar och problem. När jag hör om ett problem flera gånger så reagerar jag och börjar fundera på att ta fram någon form av lösning. Insamling av matfett är ett sådant problem. Det finns inget system som riktigt täcker hela behovskedjan, från användning av matfett i hushållen, via insamling till återvinning. Hela fettinsamlingen är ”eftersatt” kan man säga, och det gäller både hushåll och restauranger. I det senare fallet finns det i många fall system, men dessa är långt ifrån optimala. De fungerar dock i så måtto att fett samlas in och återvinns, säger Johansen och fortsätter:

- I hushållen gör man knappt det, utan det hamnar ofta i avloppsystemen. I vissa kommuner kan man lämna en bytta eller flaska på en återvinningscentral, men vem gör det praktiken? Vissa har trattar till hushållen och det är ju bra för att inte få ut det i avloppen, men sen går det ju sannolikt till förbränning. Både PET-flaskor och fettet är ju råvaror som i onödan försvinner på det sättet.

 Säker användning

Han identifierade alltså ett behov av något som ska vara säkert att använda i köket (att hälla varma vätskor i en PET-flaska är inte alltid bra. Oljan måste svalna länge innan man kan hälla över den utan att flaskan säckar ihop), som fungerar kladdfritt i hushållet när man ska göra sig av med fettet och som samtidigt möjliggör en rationell hantering för de som ska samla in det.

Läs också: Digitala möjligheter i analog bransch

- De ska ju inte behöva samla in en massa burkar och sedan hälla över till en större tank, diska burkarna och distribuera tillbaka till hushållen. Systemet ska vara rationellt och även ge en kvalitetssäkrad råvara. PET-flaskor kan ju egentligen innehålla vad som helst, tändvätska och allt vad man kan tänkas vilja bli av med i hushållet, säger Tom Johansen.

 FettReturen

Resultatet av Tom Johansens funderingar är produkten ”FettReturen”, ett system som dels består av en rejäl burk som är temperaturstabil och har en stor öppning, dels ett lock med en ventil i.

- När man tycker att fettet är färdiganvänt (burken är livsmedelsgodkänd, så man kan återanvända sitt fett som förvaras i burken) så kan man gå till en tank i soprummet exemeplvis. Tanken har en dockningsstation som kan monteras på vilken typ av behållare som helst. Tankens ventil öppnas först och sedan behållarens och de dockas ihop. Denna lösning är patenterad. När man är klar så återvänder man till bostaden/arbetsplatsen och där kan man sedan diska behållaren i maskin. Man utsätts alltså aldrig själv för kontakt med fettet.

 

För att kvalitetssäkra att det bara är matfett som hälls i, så är det ju dels så att burken är enda chansen att hälla något i tanken, dels att burken har plats för mycket information om vad som ska hällas i och vad som inte ska hällas i. Informationen blir ”kundspecifik” då det handlar om dekaler och etiketter som appliceras på burken.

Läs också: Förpackningar på stan ska inte bli skräp

- Det ska alltså rätt mycket till för att sortera fel, det finns en tröskel, säger Tom Johansen.

 

I Lunds kommun skall nu Lunds Renhållningsverk (LRV) testa systemet under en längre period, på 330 hushåll.

- De kommer att mäta hur mycket man samlar in och undersöka hur kunderna tycker att det fungerar. Det är dels det kommunala fastighetsbolaget LKF, dels några bostadsrättföreningar som deltar. Det bör finnas ett stort intresse för detta runt om i landet dock. Jag har ju gjort en del produkter riktade mot avfallsbranschen, men detta är den första där jag själv blir kontaktad från många olika håll för att man hört talas om FettReturen, konstaterar Tom Johansen.

 Tester

Testerna som nu är på gång gäller flerbostadshus. Men hur fungerar systemet för villahushåll och fastighetsnära insamling?

Läs också: Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

- Det finns då idéer kring att förse sopbilar med en tank för fett. Då ställer/hänger man ut burken och ”sopgubbarna” tömmer. Man kan här också tänka sig utbytessystem, men jag tror att människor nog vill ha sin egen burk. Jag har gjort tester på olika ”blandningar” av fett, med mycket smör i och haft i kylen, men tömning av burken går ändå på ca en halv minut eller så. Jag tror starkt på detta och det ska bli spännande att se hur marknaden reagerar framöver, säger Tom Johansen.

 Information nyckel

Den viktigaste frågan för att systemet ska bli framgångsrikt är enligt Tom Johansen att informera kunder om det.

- I Lund har LRV tagit fram en broschyr om hur produkten ska användas på svenska, engelska och arabiska. Den informerar också om vad som händer med fettet sen. Information är alltid viktigt, men här känns det extra viktigt. Det finns ju ingen direkt vana vid att samla in matfett, säger Johansen och fortsätter:

- När jag arbetat med det här så har jag också kommit fram till att det borde vara intressant att titta på att eventuellt börja samla in flytande och fast matavfall separerat. Det finns ju sådant som såser, grädde och liknande som man kanske inte heller vill ha i avloppet. Handlar det om ett FNI-system, så kan man förvara det i kylen fram till hämtningsdag för att eliminera luktproblem.

 

Läs också: Unikt system för matavfall

I Lund ska det insamlade fettet gå till produktion av biobaserade drivmedel.

- Konsumtionen av flytande fett ökar och om det tar fart med sortering och insamling så kommer det att bli omfattande volymer i framtiden, avslutar Tom Johansen.

Peter Olofsson



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Framtidens sopbil

Framtidens sopbilar blir mindre, flexiblare och kan köra helt på el.

Order på skydd mot radioaktivt avfall

De är bäst i återvinningsapp

Produktnyheter
Miljöanpassat granulat för konstgräsplaner

Fler bioraffinaderier höjer inte pris på råvaran

Trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.

Nyhetsbrev

Hemköp hakar på påstrend

Arkiv

Fokus på plaståtervinning i Oslo

Återvinningsmaskiner i medvind

1

Kanin fimpade nedskräpning…..

I våras genomfördes ett nudgingprojekt för att minska nedskräpning av fimpar på hållplatser i Ystad, Trelleborg och Lund.

Regnkläder som tar ansvar

Tretorn är välkänt för sina regnkläder och gummistövlar. De senaste åren har man satsat på en tydlig miljöprofil, med en allt högre andel återvunna material i produkterna. Specialkollektioner som regnjackor av insamlade spökgarn från havet och nu senast en nedbrytbar regnjacka är exempel som inryms under konceptnamnet Eco Essentials.

Dags för branschen att samlas igen

Nya system krävs för att delning ska växa

Konsumtionen är en av de stora utmaningarna för att nå målen i Agenda 2030. Intresset för delningstjänster växer både i Sverige och internationellt, men än så länge är initiativen få och små i kommunerna visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige gjort.

Miljösatsning ger resultat

Produktnyheter
Mobil förkross på turné

Återvinning av 3D-printmaterial

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Tankar kring nya förpackningsförordningen

Stor potential för ökad plaståtervinning

Ett viktigt verktyg för en hållbar plastanvändning nu och i framtiden är att öka materialåtervinningen av plast. Naturvårdsverket har därför givit IVL i uppdrag att utreda potentialen för ökad materialåtervinning av plast i Sverige baserat på parametrarna ekonomi, tillgång, klimateffekt och förekomst av farliga ämnen. En rapport om detta är nu klar.

Forskarnytt
Restprodukter blir grön olja

Ny teknik ska göra rester från skogen till biobränsle.

Kemikalieskatten - ”en pyrrhusseger”

Dags att sanera förorenad bangård

Konsten att ratta en sopbil

En vanlig dag på jobbet för en sopbilsförare? Inte den här gången…. UPPDATERAD med ljudklipp!

Produktnyheter
Ståpåse anpassad för återvinning

Forskarnytt
Vinster när restprodukter behandlar gruvavfall

Klimatkompenserad återvinning

Återvinning är bra för miljön, det vet alla. Vad man i allmänhet kanske inte tänker på är att återvinningsåtgärderna i sig innebär en miljöbelastning i form av koldioxidutsläpp.

Återbruk blir mötestema

Forskarnytt
Stor textilåtervinning invigd

Lättare handla kläder miljömedvetet

Två miljoner till skrotning av fritidsbåtar

Bryggeri sluter upp bakom plaststrategi

1

Forskarnytt
Hjul kan ersätta avfallstrappan

Avfall Sverige i delegationen för cirkulär ekonomi

Nya miljövillkor för avfallsbehandling

De är först med bröd i returlådor

Forskarnytt
Neste siktar på plastavfall som råvara

Pantrekord efter sommarvärmen

Omvärlden
Skatt på plastförpackningar

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.202