23948sdkhjf

Plaståtervinning: Lätt att säga, men svårt att göra

Åke Rosén har författat ett svar på debattartikeln ”Plasten en outnyttjad resurs” av Kristofer Sundsgård.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är den undertecknande skribentens.

 

Att säga att vi kan återvinna plast är lätt. Att kunna göra det är en annan sak.

 

Vi har tre olika vägar varifrån vi kan återvinna plast.

 

  1. Internt produktionsspill använder alla producenter som tillverkar plastprodukter.

Plasten kan då härledas och tillverkaren har full kontroll på kvalitén.

Oftast går spillet tillbaka in i processen med automatik. Många tillverkare går i sin reklam ut och talar om att man använder återvunnen plast. I själva verket är det oftast det egna interna produktionsspillet som används. Normalt uppgår detta spill till mellan 3 till 10 % av det som produceras.

   

  1. Det andra sättet är att plastprodukttillverkaren sparar sitt spill på ett ställe där det inte kan blandas med någon annan typ av plast. Tillverkaren kan då garantera att kvalitén är densamma som den ursprungliga och produkten kan levereras till en utomstående producent som gör nya produkter.

 

Exempel på denna typ av produkt är fiskenät av nylon. Kantspill som genereras vid filmtillverkning används ofta som material vid tillverkning av svarta soppåsar. I dessa fall är det ofta tryckfärg på plastprodukterna, vilket göra att man endast kan tillverka svarta plastprodukter.

 

  1. Plast som samlas in från hushållen består av många olika plastsorter. Dessa plaster kan inte blandas med varandra. Dessutom är plasten ofta gravt förorenad. För att kunna återvinna hushållsplast måste denna a) sorteras, b) tvättas i varmvatten och c) sedan extruderas på nytt i en maskin till mycket höga kostnader vad gäller energi och hantering. Minst tre gånger dyrare än nyvara.

 

Tyvärr är det så att en del av de som förespråkar återvinning av hushållsplast tror att plast är plast. Så är inte fallet, utan plast kan bestå av flera hundratals olika ämnen som ej är förenbara. Det finns inte heller en marknad för plast från hushållen eftersom flera plaster innehåller ämnen som inte är godkända för livsmedelskontakt. Livsmedelsverket godkänner inte återvunnen plast i samband med livsmedel. Marknaden är med andra ord mycket begränsad.

 

Stena recycling har nu köpt en återvinningsanläggning (tvättanläggning med extrudering)för plast i Halmstad. Givetvis måste denna anläggning ha ”mat”. Men är det rätt väg att gå att fortsätta med fossila plaster.

 

FTI bygger en anläggning i Motala som skall sortera alla hushållsplaster i Sverige med hjälp av laser. Helst skall då all plast vara av ljusa färger annars kan inte laserstrålen få kontakt. Hur nu detta skall gå till skall bli mycket intressant att se. Min bedömning är detta ett omöjligt projekt.

 

Återkommer till mina åsikter om avfallshantering. Under hela min tid som utvecklare av förpackningar har det visat sig att förbränning är det mest lönsamma. Att återvinna plast för att tillverka nya produkter är för kostsamt så länge vi har ett bra värmevärde i produkterna.

 

Omvandla allt brännbart avfall till energi så slipper vi kanske mycket av plast och brännbart avfall i vår omgivning.

 

Till slut:  Följ den ”Cirkulära Ekonomin ” Använd förnyelsebara råvaror som kan omvandlas till förnyelsebar energi.

 

Åke Rosén, uppfinnare och skapare av ett drygt 60-tal patent inom polymerutveckling och plastbearbetning. 

 

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Kommentera en artikel (1)
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.109