23948sdkhjf

Världens mest cirkulära material

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Stål är världens mest cirkulära material. Det återvinns mer stål i världen varje år än i stort sett alla andra material tillsammans”. Orden är Thomas Hörnfeldts, som Recycling träffar i Nyköping.

Läs också: Lättare jämföra stål och aluminiums miljöpåverkan

Thomas Hörnfeldt är ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor vid SSAB och vi träffas på en global konferens kring bolagets Hardox-produkter, som man arrangerade i mitten av oktober.

Stål lämpar sig sällsynt väl för materialåtervinning.

- När man lägger stålskrot i en ljusbågsugn och smälter ner det så bryter man ner stålet till atomnivå. Det blir alltså ett jungfruligt material igen, utan åldrande som fallet är med andra material som aluminium, papper och även plast. Det är viktigt för SSAB, säger Hörnfeldt och fortsätter:

- Principiellt finns det ingen skillnad mellan att göra stål utifrån stålskrot eller från järnmalm, det blir samma material.

 Lång livslängd

Livslängden för stål är lång.

Läs också: Bättre återvinning av PET-flaskor

- 75 % av det som byggts av stål i världshistorien är fortfarande i bruk. Dessutom ökar stålanvändningen i världen, så även om återvinningsgraden är hög för stål (senaste siffran för Sverige är 92 %) så räcker inte allt återvunnet stål i världen. Just nu handlar det om att 75 % av det stål världen använder måste göras av malm. För vår del har vi exempelvis två skrotbaserade verk i USA, medan vi här i Oxelösund använder malm, berättar Thomas Hörnfeldt.

- Inom återvinningsindustrin generellt kan det vara så att det är svårt att hitta efterfrågan på det återvunna materialet, men här är det precis tvärtom. Som marknaden fungerar så är man som producent precis lika konkurrenskraftig oavsett om stålproduktionen baseras på malm eller på skrot. Hade malmbaserad stålframställning till exempel varit mycket billigare, så skulle skrotpriserna sjunka tills de blev mycket lägre, och vice versa.

 Ny process för stålframställning

Stålframställning med malm som råvara har dock en klar nackdel i form av stora utsläpp av koldioxid.

- Järnmalm är i princip järnoxid, så när man gör stål av malm i en masugn använder man kol för att flytta syret till kolet och då får man rent järn samt koldioxid. 1 ton råjärn genererar ca 1,5 ton CO2, det är ett kemiskt faktum. Vi ligger nära den undre teoretiska gränsen inom SSAB och har varit stolta över det, men vi vill göra mer än så. Stålindustrin står för en stor del av världens CO2-utstläpp, ca 7 % och därför tittar vi nu på en ny process där vi istället för kol använder vätgas, berättar Thomas Hörnfeldt.

- I den processen kommer syret att flytta till väte och biprodukten blir istället vatten. Vi kan använda det faktum att Sverige i princip har tillgång till CO2-fri el till att tillverka vätgas av vatten genom elektrolys. Det blir då ett system som i princip blir fossilfritt. Vi har sagt att 2045 ska vi vara gissningsvis värdens första fossilfria ståltillverkare. Till dess ska vi alltså också ha adresserat en del andra utsläppskällor som bränslen och liknande.

 Återvinning viktigt

Viktigt för SSAB är också att allt stål man tillverkar, även det malmbaserade, så småningom kommer att återvinnas.

- Har man väl fått en järnatom ”ur backen” så kan man använda den hur många gånger som helst. Det är en grundbult för oss och vi är också en av grundarna till Återvinningsindustriernas initiativ Circular Sweden, säger Hörnfeldt och fortsätter:

- Framåt 2050 tror vissa bedömare att andelen skrotbaserat stål i förhållande till malmbaserat stål kommer att vara 50/50. Det ska då jämföras med dagens 25 till 30 %. Men, samtidigt sker också en ökning av stålkonsumtionen, så malmbaserad produktion kommer att finnas kvar över tid och måste hanteras. Miljömässigt är det viktigt att allt återvunnet skrot används, men allt stål kommer från malm från början och dagens skrot räcker inte till, så bägge två måste finnas framöver. Samtidigt, även med dagens teknik är stål ett av de mest hållbara materialen, givet den långa livslängden och egenskaperna, konstaterar Thomas Hörnfeldt avslutningsvis.

På Recyclingdagen 22 november kommer Thomas Hörnfeldt att hålla en presentation om framtidens hållbara stålframställning. Mer info och komplett program hittar du här.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Följ oss på LinkedIn!

Fett från stekpannan kan bli bränsle

Fettproppar i avloppsrören är ett vanligt och kostsamt problem i dagens samhälle. Nu testar Mölndalsbostäder och tekniska förvaltningen på Mölndals stad ett nytt sätt att samla in gammal matolja och annat flytande matfett för återvinning.

Årets julklapp återvunnen

Forskarnytt
Svampar omvandlar restprodukter

Egna brödavdelningar ska minska matsvinn

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas en gång per vecka.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Statliga pengar för läkemedelsrening

Arkiv

Trioplast i internationellt projekt om plaståtervinning

Återvinningsgalan
Finalisterna klara!

Juryn har nu sammanträtt och det står klart vilka finalisterna är till årets Återvinningsgala.

Sex av åtta återvinningsmål för förpackningar uppfyllda

Sverige klarar sex av åtta nationella materialåtervinningsmål för förpackningar och tidningar, visar statistik från Naturvårdsverket för 2017.

Matavfallsmål nått

FTI digitaliserar ÅVS

I ett pilotprojekt testar FTI just nu en interaktiv skärm i anslutning till en återvinningsstation.

Samarbete räddar prylar och kläder till välgörenhet

Omvärlden
Varutransporter med butikers eget bioavfall

Låg kunskap om nedskräpning

Få svenska kommuner vet hur mycket skräp som slängs utanför papperskorgarna och som riskerar att hamna i vattendrag och hav.

Produktnyheter
Lanserar ny betongsax

Produktnyheter
Bättre återvinning av PET-flaskor

Produktnyheter
Nya kapsyler av ÅV-plast

Produktnyheter
Hög kvalitet på returträ i ett steg

Produktnyheter
Liten trumsikt

Nu kommer panten till näthandeln

Nytt samarbete ger kunden möjlighet att panta från hemmet.

Marksanering
Sorteringsverk att hyra

Ett samarbete ökar möjligheterna att hyra sorteringsverk.

Forskarnytt
Pantade förpackningar sparade 150 000 ton CO2

All insamling av burkar och PET-flaskor är bra och alla insamlingssystem är gynnsamma för miljön och klimatet.

Avfallsförbränning
Brexit = slut med sopimport?

Byter läder mot papper

Förbundsdirektör avgår

Kylskåp för minskat matsvinn

Skärpta krav = längre liv för elektronik?

Vill ha vite för defekt sopbil

Får agenturen för två maskinjättar

Stort och smått på miljökonferens

De investerar för att främja återvinning av textilfibrer

FTI får interims-vd

Forskarnytt
"EU behöver en gemensam strategi för testbäddar"

Engångsplast i EU-parlamentet

Matavfallsprojekt gav rekordökning

Lyckat hållbarhetsinitiativ till Göteborg

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.209