23948sdkhjf

Världens mest cirkulära material

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Stål är världens mest cirkulära material. Det återvinns mer stål i världen varje år än i stort sett alla andra material tillsammans”. Orden är Thomas Hörnfeldts, som Recycling träffar i Nyköping.

Läs också: De vann tungt miljöpris

Thomas Hörnfeldt är ansvarig för hållbarhets- och samhällsfrågor vid SSAB och vi träffas på en global konferens kring bolagets Hardox-produkter, som man arrangerade i mitten av oktober.

Stål lämpar sig sällsynt väl för materialåtervinning.

- När man lägger stålskrot i en ljusbågsugn och smälter ner det så bryter man ner stålet till atomnivå. Det blir alltså ett jungfruligt material igen, utan åldrande som fallet är med andra material som aluminium, papper och även plast. Det är viktigt för SSAB, säger Hörnfeldt och fortsätter:

- Principiellt finns det ingen skillnad mellan att göra stål utifrån stålskrot eller från järnmalm, det blir samma material.

 Lång livslängd

Livslängden för stål är lång.

Läs också: En vecka kvar till Global Recycling Day

- 75 % av det som byggts av stål i världshistorien är fortfarande i bruk. Dessutom ökar stålanvändningen i världen, så även om återvinningsgraden är hög för stål (senaste siffran för Sverige är 92 %) så räcker inte allt återvunnet stål i världen. Just nu handlar det om att 75 % av det stål världen använder måste göras av malm. För vår del har vi exempelvis två skrotbaserade verk i USA, medan vi här i Oxelösund använder malm, berättar Thomas Hörnfeldt.

- Inom återvinningsindustrin generellt kan det vara så att det är svårt att hitta efterfrågan på det återvunna materialet, men här är det precis tvärtom. Som marknaden fungerar så är man som producent precis lika konkurrenskraftig oavsett om stålproduktionen baseras på malm eller på skrot. Hade malmbaserad stålframställning till exempel varit mycket billigare, så skulle skrotpriserna sjunka tills de blev mycket lägre, och vice versa.

 Ny process för stålframställning

Stålframställning med malm som råvara har dock en klar nackdel i form av stora utsläpp av koldioxid.

- Järnmalm är i princip järnoxid, så när man gör stål av malm i en masugn använder man kol för att flytta syret till kolet och då får man rent järn samt koldioxid. 1 ton råjärn genererar ca 1,5 ton CO2, det är ett kemiskt faktum. Vi ligger nära den undre teoretiska gränsen inom SSAB och har varit stolta över det, men vi vill göra mer än så. Stålindustrin står för en stor del av världens CO2-utstläpp, ca 7 % och därför tittar vi nu på en ny process där vi istället för kol använder vätgas, berättar Thomas Hörnfeldt.

- I den processen kommer syret att flytta till väte och biprodukten blir istället vatten. Vi kan använda det faktum att Sverige i princip har tillgång till CO2-fri el till att tillverka vätgas av vatten genom elektrolys. Det blir då ett system som i princip blir fossilfritt. Vi har sagt att 2045 ska vi vara gissningsvis värdens första fossilfria ståltillverkare. Till dess ska vi alltså också ha adresserat en del andra utsläppskällor som bränslen och liknande.

 Återvinning viktigt

Viktigt för SSAB är också att allt stål man tillverkar, även det malmbaserade, så småningom kommer att återvinnas.

- Har man väl fått en järnatom ”ur backen” så kan man använda den hur många gånger som helst. Det är en grundbult för oss och vi är också en av grundarna till Återvinningsindustriernas initiativ Circular Sweden, säger Hörnfeldt och fortsätter:

- Framåt 2050 tror vissa bedömare att andelen skrotbaserat stål i förhållande till malmbaserat stål kommer att vara 50/50. Det ska då jämföras med dagens 25 till 30 %. Men, samtidigt sker också en ökning av stålkonsumtionen, så malmbaserad produktion kommer att finnas kvar över tid och måste hanteras. Miljömässigt är det viktigt att allt återvunnet skrot används, men allt stål kommer från malm från början och dagens skrot räcker inte till, så bägge två måste finnas framöver. Samtidigt, även med dagens teknik är stål ett av de mest hållbara materialen, givet den långa livslängden och egenskaperna, konstaterar Thomas Hörnfeldt avslutningsvis.

På Recyclingdagen 22 november kommer Thomas Hörnfeldt att hålla en presentation om framtidens hållbara stålframställning. Mer info och komplett program hittar du här.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Arkiv

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.137