23948sdkhjf

Recyclingdag tog upp många ämnen

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Många angelägna ämnen togs upp när Recyclingdagen genomfördes på Nya Filmstaden i Helsingborg den 14 maj.

Trender som driver avfallshantering och återvinning var temat för dagen, som inleddes med att miljönämndens ordförande Johan Vesterlund (C) hälsade alla välkomna. Helsingborg har för tredje året i rad utsetts till Årets Miljöbästa Kommun av tidningen Aktuell Hållbarhet och en av förklaringarna är enligt honom att det i Helsingborgs Stad råder en stark politisk enighet om att målen med avseende på miljö och miljöfrågor helt enkelt ska nås.

Läs också: 30 000 kronor till uppsatser om avfallshantering

Därefter intogs podiet av Sara Bergendorff och Carita Classon från Returpack/Pantamera. Är det bra att panta? löd titeln på deras presentation och svaret på frågan levererade de själva: Ja, det är bra att panta. En livscykelanalys man låtit göra visar att även om det naturligtvis uppstår utsläpp när returförpackningar först transporteras och sedan återvinns, så blir det ändå en påtaglig miljövinst tack vare pantsystemet för aluminiumburkar och PET-flaskor. Närmare bestämt handlade det förra året om utsläpp motsvarande 160 000 ton CO2-ekvivalenter, berättade de båda.

Från Holland kom Andre Lagendijk, Geesink, och presenterade företagets satsningar på sopbilar med alternativ drivteknik. Detta har man hållit på med länge, redan 2003 lanserades de första laddhybriderna. 2013 byttes batteritekniken i dessa, från blybatterier till litiumjonvarianter och för två år sedan var det premiär för bolagets helelektriska fordon. Geesink bygger inte egna chassin, utan utgår från flera olika tillverkares dito, och med detta som utgångspunkt har man tagit fram LiOn Power, ett interface som driver hydrauliken i en elektrisk sopbil utan behov av extra batterier, men som ser till att bara den energi som momentant krävs levereras. Tester man gjort visar att energiåtgången vid insamling och komprimering av sopor är ca 1,4 kWh/ton, vilket innebär låga driftkostnader. Jämfört med dieseldrift är besparingen ca 3000 liter per år och fordon. Lagendijk berörde också vätedrift, som idag inte är någon ”på hyllan”-produkt utan istället kräver ombyggnad av ett befintligt fordon. Dock är vätedriften på gång och kommer bli tillgänglig som standardprodukt inom några år.

Sedan var det Fredrik Brandts tur. Han kommer från OP Teknik som utvecklat en robotiserad sorteringsanläggning som vi skrivit om här i Recycling tidigare (nr 4 2018). Fredrik konstaterade att för att en robotbaserad sortering ska bli effektiv, så behövs ett någorlunda homogent material som är mät- och greppbart. Förbehandling är helt enkelt ett måste, så att materialet som ska sorteras är krossat till lagom storlek. Han konstaterade också att till skillnad mot vad många tror så är robotsortering inte någon ”magisk” lösning på alla problem, utan måste ses som del i en kedja.

Sophämtning on demand är något som för närvarande testas i Mariastaden, Helsingborg (se Recycling 3 2019). Tom Johansen från Bintel och Björn Jacobsson från NSR presenterade projektet som så här långt tyder på att antalet tömningar minskar med 40 %. Nu kommer försöket att skalas upp för att få mer data och erfarenhet, men det ser alltså mycket lovande ut. En bärande del i det hela är det stadsnät som Helsingborg satsat på, ett så kallat LoRa-nätverk. Nätverket ägs och drivs av Öresundskraft och därifrån kom Johan Nyström och presenterade tekniken, som bland annat kännetecknas av att vara mycket energisnål. Det betyder att batteritiden i sensorerna som sopkärlen försetts med blir mycket lång.

Läs också: Techmiljardär hjälper återvinnare växla upp

Kenneth Kaasgaard från Ragn-Sells i Danmark presenterade sedan ett intressant projekt där man tagit fram en teknik för att kunna skilja ut plast från organiskt avfall och sedan återvinna denna till nya produkter. Bakgrunden är att man identifierat en plastavfallsström som tidigare enbart gått till förbränning. Det handlar om organiskt avfall från butiker, som osålda grönsaker och köttprodukter. Dessa sorteras inte, utan allt hamnar i samma behållare för transport till en biogasanläggning och det är alltså i anslutning till förbehandlingen där som emballage och matavfall skiljs åt. Det är lätt att inse att plastfraktionen är kraftigt förorenad av bland annat fett, och utmaningen har varit att få plasten tillräckligt ren för att kunna återvinnas. Inte bara det, ska det vara lönt så får rengöringen inte kräva allt för mycket energi. Utan att vilja avslöja några detaljer så menade Kaasgaard att man lyckats med detta och för inte så länge sedan såldes de första sopsäckarna med 30 % återvunnen sådan plast till kunder i de butikskedjor som plasten ursprungligen kom från, Coop och Netto. På frågan vad som är den stora utmaningen när det gäller plaståtervinning svarade Kenneth Kaasgaard kort och gott: efterfrågan. Den måste öka jämfört med dagens situation.

Från ChemSec kom Theresa Kjell och talade om kemikalierna i återvunnet material. Ska den cirkulära ekonomin fungera, så måste det finnas spårbarhet så att oönskade kemikalier och tillsatser inte återcirkuleras. Hur det ska åstadkommas kräver ett stort mått av långsiktighet. Det gäller att försöka ställa sig frågan: Vad behöver återvinnarna veta om tio till tjugo år? Inte helt lätt, men det kommer att bli viktigt.

Dagen avslutades av Hervé Corvellec från Lunds universitet som på ett entusiastiskt och medryckande sätt pekade på såväl möjligheter som problem med cirkulär ekonomi. Ett av många visdomsord han levererade var ”det blir inte cirkulärt förrän på andra varvet”, en tydlig signal om att det är skillnad på att något är återvinningsbart och att det faktiskt återvinns.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Nomineringen öppen!

Nu är nomineringen öppen till nästa Återvinningsgala.

Skrottjuvar åkte dit

Erbjuder plockanalyser

Asfaltåtervinning för miljoner

Börjar använda återvunnen PET

Nyhetsbrev

Skumglastillverkare nu i samma koncern

Arkiv

Fransk matsvinnshjälte får prestigefyllt pris

80 recept och 70 tips i Paul Svenssons Rädda maten-bok

Lanserar drinkar av matsvinn från hotellfrukosten

Göteborgsmodell mot matsvinn blir rikstäckande

Göteborgs modell för att minska matsvinn har halverat mängden slängd mat. Nu ska Livsmedelsverket införa modellen i hela Sverige.

Biogas från containerbaserad lösning

En containerbaserad lösning för småskalig produktion av biogas är på väg att se dagens ljus strax utanför Enköping.

Intervjun
Weine Wiqvist summerar 25 år som vd

Efter tjugofem år som vd för Avfall Sverige lämnar Weine Wiqvist jobbet vid halvårsskiftet. I den här stora intervjun samtalar Recycling med honom om frågor som varit mer eller mindre aktuella under de här åren.

Visionen: Pendlare på morgonen, varor på dagen och sopor nattetid

Med NTX presenterar Scania ett nytt koncept för flexibla urbana transporter.

Fyrklöver förnyar samarbete för hållbart samhälle

Rester från skogen framtidens flygbränsle

Omvärlden
Etablerar JV kring kemisk återvinning

30 000 kronor till uppsatser om avfallshantering

Två examensarbeten får Avfall Sveriges stipendium 2019.

Andrahandsmarknaden för kläder ökar mer än fast fashion

Kläder har länge varit ett sätt för människor att kommunicera och förmedla personlighet, men modeindustrin innebär också en stor belastning på miljön allt eftersom konsumtionen ökat.

Storföretag i nytt initiativ för cirkulära flöden

Svenska företag kan göra mer för att förebygga avfall och ta bättre vara på det avfall som uppstår i olika led i industrin.

Ängelholm satsar på återvinning

Ett system för återvinning av pappershanddukar ska införas i Ängelholm, för att minska miljöpåverkan. Till en början utvärderas systemet på tre skolor.

Brand på återvinningsanläggning

Techmiljardär hjälper återvinnare växla upp

2011 grundade Dino Eklöf företaget Office Recycling och gjorde fossilfri kontorsåtervinning och källsortering till sin affärsidé.

28 miljoner till välgörenhet – så mycket har påsinitiativ inbringat

Omvärlden
Vill standardisera bionedbrytbara plastmaterial

Gruvornas roll i en hållbar framtid

Vid Biobase visas ny teknik för tillverkning av ligninolja

Ni glömmer väl inte följa oss på LinkedIn?

Marksanering
Ny teknik ska rena BT Kemiområdet

Samverkan för ökat återbruk i byggbranschen

Avfallsupphandling som främjar innovation

FTI kommenterar avbrutet samarbete

Avfall Sverige fick ny ordförande

Om plast i haven och framtidens designutmaningar

Samlade in 999 kg fett på tre månader

Vill bli möblernas Uber

Arbete för att minska avfall vann Miljömålspriset

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.141