23948sdkhjf

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa. Det kräver fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan samt relevanta styrmedel och regelverk från politiken, skriver Charlotta Sund, Tekniska verken, Lars Lindén, Ragn-Sells, och Mattias Lindahl, Linköpings universitet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Läs också: De välkomnar krav i slamutredningen

De senaste åren har avfallsfrågorna kommit allt högre upp på den miljöpolitiska agendan. Det märks inte minst när det gäller plastens miljö- och klimatpåverkan som nu uppmärksammas såväl nationellt som internationellt.

Ansvaret för avfallshantering är spritt mellan olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och materialåtervinna förpackningar, kommunerna samlar in matavfall som i bästa fall blir till biogas och restavfallet energiåtervinns till el och fjärrvärme i kraftvärmeverken. För att återvunnet material ska bibehålla så högt värde som möjligt, måste det separeras och sorteras på ett effektivt sätt. Blandar man de olika avfallsmaterialen allt för mycket försämras kvaliteten och därmed värdet. En huvudutmaning är att systemet klassar materialet som avfall och inte som en resurs.

Hur bra är vi?

Internationella jämförelser visar att Sverige är bra på sopsortering, men frågan är hur bra vi egentligen är? Plockanalyser av hushållsavfall som går till energiåtervinning, visar att den genomsnittliga soppåsen innehåller 40 procent förpackningar som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. Enorma mängder värdefullt material energiåtervinns alltså i förtid när det fortfarande skulle kunna användas till nya produkter. Detta ökar dessutom behovet av jungfruligt material som ofta tillverkas av ändliga råvaror. Material Economics rapport ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” uppskattade de ekonomiska värdeförlusterna som uppstår i dagens materialhantering till minst 42 miljarder per år.

Läs också: Först i Stockholm att återvinna pappershanddukar

Man bör dock komma ihåg att det finns material som inte bör återvinnas, exempelvis som innehåller förbjudna substanser. Genom förbränning av materialet koncentreras vissa grundämnen och kritiska resurser kan sedan lagras eller direktåterföras.

Tänk återvinning från start

Hur kan vi minska värdeförlusterna i dagens materialhantering? Hushållens källsorteringsansvar har länge varit en viktig princip i svensk avfallspolitik och bör så fortsätta vara. Hushållens sorteringsvilja kan sannolikt förbättras genom utbildning och information, ökad tillgänglighet samt ny smart teknik. I Linköping görs exempelvis försök med individuell volymbaserad avfallstaxa för lägenhetsinnehavare med hjälp av digitala ID-taggar. De senaste årens avfallsreformer, som ökad fastighetsnära insamling och obligatorisk insamling av matavfall, har stor potential. Det som dock kan ge störst vinst är om producenterna tänker in återvinning redan i tillverkningsskedet.

Vi behöver identifiera nya modeller för samarbete i hela värdekedjan där alla aktörer har samma övergripande mål: Att minska mängden återvinningsbart material i restavfallet och att öka värdet på det material som samlas in. Om fastighetsbolag, aktörer inom återvinning och avfall, energibolag, kommuner och innovatörer samarbetar runt nya tekniska lösningar, nya affärsmodeller och samordnad kommunikation, skulle vi ha betydligt större möjligheter att nå EU:s mål för ökade återvinningsgrader.

Läs också: Förslag för resurssmartare textilsektor

Krävs ökad efterfrågan

Efterfrågan på återvunnet material måste öka för att möjliggöra satsningar på utökad materialsortering. Trots några lovvärda pilotprojekt inom exempelvis klädindustrin används ofta utsorterat avfall till enkla engångsartiklar med lågt ekonomiskt värde. Förutom styrmedel, bör LOU också användas som ett verktyg för att skapa efterfrågan på produkter av återvunnet material. Därtill behövs innovationsstöd som gör det tekniskt möjligt att använda återvunnet material i fler applikationer.

Utvinning av återvunna material måste ske i stor skala för att kunna konkurrera med jungfruligt dito. Ökad efterfrågan på återvunnet material och höjda insamlingsnivåer räcker sannolikt inte för att nå tillräckligt stora volymer. Därför tror vi att någon form av eftersortering är nödvändig där varken kommuner eller landsgränser får bli osynliga hinder.

Utmaningen går att lösa

Läs också: Ny teknik plockar metaller ur vatten

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa genom fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan, i kombination med relevanta styrmedel och regelverk från politiken. Vi ser gärna att denna fråga hamnar högt upp på den miljö-och klimatpolitiska dagordningen under de närmaste åren.

Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken i Linköping AB

Lars Lindén
Koncernchef, Ragn-Sells

Mattias Lindahl
Professor, Linköpings universitet samt Programdirektör för Mistra REES

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

De välkomnar krav i slamutredningen

Slamutredning överlämnad

Utredningen om en hållbar hantering av avloppsslam överlämnades idag till Miljödepartementet.

San Sac Group får ny ägare

Stort svinn av mat i skolan

Vid en vanlig skollunch slängs i genomsnitt ett halvt hekto mat per matgäst.

Milstolpe uppnådd för anläggning med ny teknik

Lättare sortera avfall i samarbetande kommuner

Unikt samarbete mellan kommuner möjliggör övergång till fyrfacksinsamling.

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång i veckan (tisdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Vinner avfallsinsamling i fyra kommuner

Arkiv

Minskar tunga transporter på Lindholmen

Återvinningsgalan
Först i Stockholm att återvinna pappershanddukar

Tillsammans med Inspira, Essity och Stena Recycling blir Folksam först i huvudstaden med att återvinna pappershanddukar.

Ny medlem i 4evergreen

Förslag för resurssmartare textilsektor

Behovet av nya textilfibrer tros öka med 150 procent till år 2050.

Möbler med återvunnet material

Samarbete mellan Rise och känd designer

Kim Olsson lämnar NSR

Under våren kommer vd Kim Olsson att avsluta sin tjänst hos NSR AB.

Forskarnytt
Mikroorganismer + giftgas = biobränsle

Plus

Så mycket växer begagnat mode

Allt fler modeaktörer positioner sig på secondhandmarknaden, som just nu är en av de snabbast växande sektorerna i modebranschen. Här är satsningarna.

Brand i sopbil

Större papperskorgar – mindre miljöpåverkan 

Verkstadsägare åtalas för grovt miljöbrott

Återbruksgalleria får ny centrumledare

Ny teknik plockar metaller ur vatten

Pantare gav 18 miljoner till föreningar

Retursystemet minskade koldioxidutsläppen med tiotusentals ton

Produktnyheter
Biobaserat och bionedbrytbart

Nu får Barsebäck rivas - men rivning dröjer

Lakverk för bättre återvinning

Forskarnytt
Plastätande bakterie upptäckt

Satsar på biokol

Han blir expert i miljömålsberedningen

Forskarnytt
Rena vatten med bark?

1

Produktnyheter
Ståpåse med återvunnen polyeten

Forskarnytt
Studie: Prioritera återvinning av kväve

Plus

Enda vägen framåt - “design for recycling”

80 miljoner till biogasanläggning

Hon ska utreda producentansvar för textilavfall

Naturvårdsverket backar om bilåtervinning

Innovativ upphandling i Göteborg

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.14