23948sdkhjf

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa. Det kräver fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan samt relevanta styrmedel och regelverk från politiken, skriver Charlotta Sund, Tekniska verken, Lars Lindén, Ragn-Sells, och Mattias Lindahl, Linköpings universitet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Läs också: Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”

De senaste åren har avfallsfrågorna kommit allt högre upp på den miljöpolitiska agendan. Det märks inte minst när det gäller plastens miljö- och klimatpåverkan som nu uppmärksammas såväl nationellt som internationellt.

Ansvaret för avfallshantering är spritt mellan olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och materialåtervinna förpackningar, kommunerna samlar in matavfall som i bästa fall blir till biogas och restavfallet energiåtervinns till el och fjärrvärme i kraftvärmeverken. För att återvunnet material ska bibehålla så högt värde som möjligt, måste det separeras och sorteras på ett effektivt sätt. Blandar man de olika avfallsmaterialen allt för mycket försämras kvaliteten och därmed värdet. En huvudutmaning är att systemet klassar materialet som avfall och inte som en resurs.

Hur bra är vi?

Internationella jämförelser visar att Sverige är bra på sopsortering, men frågan är hur bra vi egentligen är? Plockanalyser av hushållsavfall som går till energiåtervinning, visar att den genomsnittliga soppåsen innehåller 40 procent förpackningar som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. Enorma mängder värdefullt material energiåtervinns alltså i förtid när det fortfarande skulle kunna användas till nya produkter. Detta ökar dessutom behovet av jungfruligt material som ofta tillverkas av ändliga råvaror. Material Economics rapport ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” uppskattade de ekonomiska värdeförlusterna som uppstår i dagens materialhantering till minst 42 miljarder per år.

Läs också: Stöd till cirkulär golvåtervinning

Man bör dock komma ihåg att det finns material som inte bör återvinnas, exempelvis som innehåller förbjudna substanser. Genom förbränning av materialet koncentreras vissa grundämnen och kritiska resurser kan sedan lagras eller direktåterföras.

Tänk återvinning från start

Hur kan vi minska värdeförlusterna i dagens materialhantering? Hushållens källsorteringsansvar har länge varit en viktig princip i svensk avfallspolitik och bör så fortsätta vara. Hushållens sorteringsvilja kan sannolikt förbättras genom utbildning och information, ökad tillgänglighet samt ny smart teknik. I Linköping görs exempelvis försök med individuell volymbaserad avfallstaxa för lägenhetsinnehavare med hjälp av digitala ID-taggar. De senaste årens avfallsreformer, som ökad fastighetsnära insamling och obligatorisk insamling av matavfall, har stor potential. Det som dock kan ge störst vinst är om producenterna tänker in återvinning redan i tillverkningsskedet.

Vi behöver identifiera nya modeller för samarbete i hela värdekedjan där alla aktörer har samma övergripande mål: Att minska mängden återvinningsbart material i restavfallet och att öka värdet på det material som samlas in. Om fastighetsbolag, aktörer inom återvinning och avfall, energibolag, kommuner och innovatörer samarbetar runt nya tekniska lösningar, nya affärsmodeller och samordnad kommunikation, skulle vi ha betydligt större möjligheter att nå EU:s mål för ökade återvinningsgrader.

Läs också: Water & Waste i bilder

Krävs ökad efterfrågan

Efterfrågan på återvunnet material måste öka för att möjliggöra satsningar på utökad materialsortering. Trots några lovvärda pilotprojekt inom exempelvis klädindustrin används ofta utsorterat avfall till enkla engångsartiklar med lågt ekonomiskt värde. Förutom styrmedel, bör LOU också användas som ett verktyg för att skapa efterfrågan på produkter av återvunnet material. Därtill behövs innovationsstöd som gör det tekniskt möjligt att använda återvunnet material i fler applikationer.

Utvinning av återvunna material måste ske i stor skala för att kunna konkurrera med jungfruligt dito. Ökad efterfrågan på återvunnet material och höjda insamlingsnivåer räcker sannolikt inte för att nå tillräckligt stora volymer. Därför tror vi att någon form av eftersortering är nödvändig där varken kommuner eller landsgränser får bli osynliga hinder.

Utmaningen går att lösa

Läs också: Världsunik textilsortering till Malmö

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa genom fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan, i kombination med relevanta styrmedel och regelverk från politiken. Vi ser gärna att denna fråga hamnar högt upp på den miljö-och klimatpolitiska dagordningen under de närmaste åren.

Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken i Linköping AB

Lars Lindén
Koncernchef, Ragn-Sells

Mattias Lindahl
Professor, Linköpings universitet samt Programdirektör för Mistra REES

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Recyclingdagen Stockholm
Två veckor kvar!

Så hamnade matavfall i fokus

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.

Produktnyheter
Tomra växlar upp i pantkampen

Sista versen närmar sig för BT Kemi

Vecka 47 inleds arbetet med att sanera det södra BT Kemi-området. Inledningsvis hämtas jord- och betongprover från det förorenade området. Resultatet av testerna ska göra det möjligt att skräddarsy en saneringsanläggning för de förorenade massorna.

Politiken och hållbarheten
Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Stort intresse för tvåfacksystem

Arkiv
1

Debatt
Kräver kontantförbud i skrothandeln

Varje år begås det en omfattande mängd järn- och metallstölder i Sverige. Dessa stölder medför ofta stora problem och kostnader för samhället.

Körkortskrav på skånska ÅVC:er

Politiken och hållbarheten
Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten

Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Vänsterpartiets Elin Segerlind, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan har vi publicerat en per dag. Detta är den sista artikeln.

Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Sverigedemokraternas Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Socialdemokraternas Hanna Westerén, riksdagsledamot och gruppledare i Miljö- och jordbruksutskottet. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Moderaternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Moderaternas Louise Meijer, riksdagsledamot och klimat- och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Politiken och hållbarheten
Moderaternas tankar om hållbarhet

Förpackningen står för störst klimatpåverkan

Digital lösning förenklar att få sina pantpengar

Politiken och hållbarheten
Miljöpartiets tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Svensk sensorteknik kan halvera antalet transporter

Matavfallspåsar i fruktavdelningen succé

95 procent av kunderna vill fortsätta handla frukt- och grönsaker i en papperspåse.

Forskarnytt
Återvinn outnyttjade värmeflöden

Varje år slösas mängder av energi bort genom att outnyttjade värmeflöden inte tas omhand.

Satsar på återvinning av polyuretan

Återvunnen livsmedelsgodkänd plast ökar

Gör gemensam sak: Textilåtervinning ska öka!

Nu gör Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg gemensam sak i arbetet med att få fler att återvinna kläder och andra textilier.

Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”

Politiken och hållbarheten
Liberalernas tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Fossilfria plastgolv från Tarkett

Så här vill industrin bli fossilfri

Politiken och hållbarheten
Kristdemokraternas tankar om hållbarhet

Att inte panta det mesta är pantat....

Ett steg närmare plastreturraffinaderi

Produktnyheter
Komposterbara fruktpåsar för handeln

Matsvinnsföretag får nytt kapital

Nytt bränsle ur massaindustrins våta rester

Bomblarm på ÅVC

Förlängd period för biogasstöd

Samarbete ökar återvinning i fastigheter

Recyclingdagen Stockholm
Programmet klart för metall- och WEEE-konferens

Slår ett slag för IT-insamling

Sopbil i krasch! Uppdaterad

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.417