23948sdkhjf

"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa. Det kräver fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan samt relevanta styrmedel och regelverk från politiken, skriver Charlotta Sund, Tekniska verken, Lars Lindén, Ragn-Sells, och Mattias Lindahl, Linköpings universitet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.

Läs också: Återvinning för syns skull…..

De senaste åren har avfallsfrågorna kommit allt högre upp på den miljöpolitiska agendan. Det märks inte minst när det gäller plastens miljö- och klimatpåverkan som nu uppmärksammas såväl nationellt som internationellt.

Ansvaret för avfallshantering är spritt mellan olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och materialåtervinna förpackningar, kommunerna samlar in matavfall som i bästa fall blir till biogas och restavfallet energiåtervinns till el och fjärrvärme i kraftvärmeverken. För att återvunnet material ska bibehålla så högt värde som möjligt, måste det separeras och sorteras på ett effektivt sätt. Blandar man de olika avfallsmaterialen allt för mycket försämras kvaliteten och därmed värdet. En huvudutmaning är att systemet klassar materialet som avfall och inte som en resurs.

Hur bra är vi?

Internationella jämförelser visar att Sverige är bra på sopsortering, men frågan är hur bra vi egentligen är? Plockanalyser av hushållsavfall som går till energiåtervinning, visar att den genomsnittliga soppåsen innehåller 40 procent förpackningar som borde ha sorterats ut för materialåtervinning. Enorma mängder värdefullt material energiåtervinns alltså i förtid när det fortfarande skulle kunna användas till nya produkter. Detta ökar dessutom behovet av jungfruligt material som ofta tillverkas av ändliga råvaror. Material Economics rapport ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” uppskattade de ekonomiska värdeförlusterna som uppstår i dagens materialhantering till minst 42 miljarder per år.

Läs också: Spana in det senaste på Water & Waste

Man bör dock komma ihåg att det finns material som inte bör återvinnas, exempelvis som innehåller förbjudna substanser. Genom förbränning av materialet koncentreras vissa grundämnen och kritiska resurser kan sedan lagras eller direktåterföras.

Tänk återvinning från start

Hur kan vi minska värdeförlusterna i dagens materialhantering? Hushållens källsorteringsansvar har länge varit en viktig princip i svensk avfallspolitik och bör så fortsätta vara. Hushållens sorteringsvilja kan sannolikt förbättras genom utbildning och information, ökad tillgänglighet samt ny smart teknik. I Linköping görs exempelvis försök med individuell volymbaserad avfallstaxa för lägenhetsinnehavare med hjälp av digitala ID-taggar. De senaste årens avfallsreformer, som ökad fastighetsnära insamling och obligatorisk insamling av matavfall, har stor potential. Det som dock kan ge störst vinst är om producenterna tänker in återvinning redan i tillverkningsskedet.

Vi behöver identifiera nya modeller för samarbete i hela värdekedjan där alla aktörer har samma övergripande mål: Att minska mängden återvinningsbart material i restavfallet och att öka värdet på det material som samlas in. Om fastighetsbolag, aktörer inom återvinning och avfall, energibolag, kommuner och innovatörer samarbetar runt nya tekniska lösningar, nya affärsmodeller och samordnad kommunikation, skulle vi ha betydligt större möjligheter att nå EU:s mål för ökade återvinningsgrader.

Läs också: Inga interna brister vid olycka

Krävs ökad efterfrågan

Efterfrågan på återvunnet material måste öka för att möjliggöra satsningar på utökad materialsortering. Trots några lovvärda pilotprojekt inom exempelvis klädindustrin används ofta utsorterat avfall till enkla engångsartiklar med lågt ekonomiskt värde. Förutom styrmedel, bör LOU också användas som ett verktyg för att skapa efterfrågan på produkter av återvunnet material. Därtill behövs innovationsstöd som gör det tekniskt möjligt att använda återvunnet material i fler applikationer.

Utvinning av återvunna material måste ske i stor skala för att kunna konkurrera med jungfruligt dito. Ökad efterfrågan på återvunnet material och höjda insamlingsnivåer räcker sannolikt inte för att nå tillräckligt stora volymer. Därför tror vi att någon form av eftersortering är nödvändig där varken kommuner eller landsgränser får bli osynliga hinder.

Utmaningen går att lösa

Läs också: BillerudKorsnäs investerar inom återvinning

Den cirkulära utmaningen är svår, men går att lösa genom fokuserat arbete från alla aktörer i värdekedjan, i kombination med relevanta styrmedel och regelverk från politiken. Vi ser gärna att denna fråga hamnar högt upp på den miljö-och klimatpolitiska dagordningen under de närmaste åren.

Charlotta Sund
Vd och koncernchef, Tekniska verken i Linköping AB

Lars Lindén
Koncernchef, Ragn-Sells

Mattias Lindahl
Professor, Linköpings universitet samt Programdirektör för Mistra REES

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Stort intresse för bioplaster

Omvärlden
Svart det nya gröna när Arla går över till återvunnet

Digital attack på reklamblad

Appen Shopgun har siktet inställt mot att ersätta fysiska reklamblad i brevlådorna.

Svensk Plaståtervinning kammade hem hederspris

Kartläggning visar styrkeområden inom miljöteknikexport

Nyhetsbrev

Forskarnytt
Vill se mer forskning kring polymerdesign

Arkiv

Massiv kritik mot skatt på plastbärkassar

Plaståtervinning driftklar, igen….

Boliden Bergsöes anläggning för separation och återvinning av plast från batterihöljen fick ingen smakstart precis….

Avfallsförbränning
Skatt mot bättre vetande

En skatt på avfall till förbränning har knappast någon möjlighet att öka materialåtervinningen eller minska avfallsmängderna, menar Avfall Sverige.

Bygger bioraffinaderi för 2,1 miljarder

Utökar fastighetsnära textilinsamling

Från och med september månad får de boende i 600 hushåll i centrala Göteborg bättre möjlighet att lämna textil till återanvändning.

Över 5000 sopkärl kopplas upp

Bintel AB, som kopplar upp och digitaliserar avfallsbranschen, rullar nu ut världens största installation av uppkopplade soptunnor via LoRaWan.

1

Skatt på plastbärkassar

I budgetpropositionen för 2020 aviserar regeringen att en skatt på plastbärkassar ska införas.

Avfallsförbränning
Skatt på avfallsförbränning 2020

Forskarnytt
Nu kan avloppströmmarna bli biogas

Spadtag för förnybara drivmedel

Setra i nysatsning med Preem

Samarbete kring textilåtervinning

Ska samla in oönskade plagg med start i veckan.

Byter till klimatsmart returpall

Avstamp mot smartare avfallshantering

Ni glömmer väl inte följa oss på LinkedIn?

100 miljoner till biogasstöd

Bättre sortering fastighetsnära

Avfall Sveriges årliga statistik över hushållsavfallet på läns- och kommunnivå har nu presenterats.

Utredning om skatt på engångsartiklar

Forskarnytt
Mjölkflaskor blir förvaringstankar och kajaker…

Forskare vid Queen´s University Belfast har tittat på nya sätt att använda engångsplastavfall som råvara till nya produkter.

Hanteringslådor stark länk i återvinningskedjan

Plaståtervinning till Bor?

Sportkläder av återvunnen havsplast vinner pris

ÅI yttrar sig om skatt på plastbärkassar

Produktnyheter
Utökar återvinningsprogram med nya agenturer

Produktnyheter
Shredder i uppdaterad version  

Produktnyheter
Ny serie demoleringsverktyg

Produktnyheter
Minska CO2-avtrycket med upp till 250 ton/år

Utlysning: Tre projekt om 30 MSEK

BillerudKorsnäs investerar inom återvinning

Vätgas ska driva framtidens lastbilar

Produktnyheter
Arla sänker CO2 på ostförpackningar

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.213