Kräver kontantförbud i skrothandeln
Av Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas.
Exempelvis är det vanligt med stölder av järnvägsräls och avklippta kopparkablar. Sådana stölder ger några tusenlappar till tjuven men kan samtidigt innebära stora avbrott i järnvägstrafiken med förseningar och inställda tåg som följd. Kabelstölder innebär också en stor risk för allvarliga elolyckor när delar av järnvägsanläggningen blir strömförande på grund av att kablar eller jordförbindelser klipps av och stulits. Kabelstölder skapar också instabilitet i elnätet och riskerar vår kraftförsörjning.
Återvinningsindustriernas medlemmar har regelbundet inbrott och stölder på återvinningsanläggningar och mycket resurser och pengar läggs på att bevaka och skydda lagrat järn- och metallskrot. Drivkraften för kriminella personer och stöldligor som begår brotten är att de snabbt kan få kontant ersättning för de stulna metallerna. De säljer nämligen skrotet direkt till hälare som inte vill veta varifrån metallerna kommer. I dag finns det ingen begränsning för hur stort värde som kan säljas för kontant betalning i Sverige.
Problemet med kontantbetalningarna är att de inte går att spåra på samma sätt som en banköverföring. Det försvårar polisens utredningsarbete av stölderna och polisen har vid ett flertal tillfällen efterfrågat ett kontantförbud. För den absoluta merparten av det återvunna material som köps och säljs inom återvinningsbranschen är fakturor det självklara sättet att hantera transaktionerna. Kontant betalning framstår som ett oerhört främmande element.
Ett kontantförbud för järn- och metallskrot har tidigare utretts och utredaren var, i likhet med polisen, återvinningsföretagen och alla övriga remissinstanser, mycket positiv till ett införande av ett sådant förbud. I SOU 2014:72 föreslog utredningen ett förbud mot kontanter, checkar och postväxlar vid handel med järn- och metallskrot. Den färdiga utredningen har nu legat på regeringskansliet i flera år utan att något förbud har införts. På frågan om varför inget händer har svaret varit att detta inte är prioriterat. Det är både obegripligt, oacceptabelt och anmärkningsvärt att ingenting händer.
De åtgärder som har genomförts i Sverige för att stoppa stölderna är bland annat DNA-märkning av metaller samt omvänd moms vid skrothandel. Återvinningsindustriernas medlemmar har sedan många år tillämpat ett självpåtaget kontantförbud. Syftet med det frivilliga förbudet har både varit att möjliggöra spårbarhet för myndigheter och försvåra penningtvätten för kriminella aktörer. Förbudet förbättrar även arbetsmiljön för de anställda eftersom rånrisken minskar för återvinningsföretagen.
Åtgärderna har haft viss påverkan men det räcker inte. Nu behövs krafttag för att minska brottsligheten. Inom EU har ett antal länder, såsom exempelvis England, Belgien och Frankrike, redan infört kontantförbud för att hindra stölderna. Nu är det dags för Sverige att göra likadant och ta bort möjligheten för kriminella aktörer att få kontant betalning vid järn- och metallskrotsförsäljning.
Återvinningsindustriernas medlemmar använder inte kontanter som betalningsmedel vid handel med järn- och metallskrot. Men tyvärr finns det fortfarande ett antal oseriösa aktörer inom skrotbranschen som tar emot kontanter. Politiken måste hjälpa samhället och den etablerade industrin att bli av med kriminaliteten som förekommer och som är oerhört kostsam för samhället. Ett kontantförbud drabbar endast den sektor som måste ha en ospårbar transaktion för att undvika att synas.
För en kraftfull effekt bör införandet av ett kontantförbud kombineras med krav på skrothandlartillstånd som kan dras in för den som bryter mot förbudet. De aktörer som fortsätter att köpa det stulna järn- och metallskrotet måste vid indraget skrothandlartillstånd beläggas med näringsförbud och upphöra med sina verksamheter. Detta är en nödvändig åtgärd. Mindre bötesbelopp i enlighet med det förslag som fastnat hos regeringskansliet kommer inte att stoppa eller avskräcka de kriminella.
Nu anser vi att det är hög tid att agera. Alla är vinnare genom minskade tågförseningar, färre allvarliga olyckor, ökad ekonomisk vinst för samhället och bättre förutsättningar för hållbart företagande. Det är därför det är anmärkningsvärt att inget händer.
Ellen Einebrant
kommunikationschef, Återvinningsindustrierna
Felix Lindberg
vd, Lindberg & Son
Martin Leander
operativ chef affärsområden, Stena Recycling
Thomas Kahlqvist
materialchef, Ragn-Sells
Björn Grufman
vd, Metallvärden
Mårten Widlund
vd Suez Recycling
Joachim Ekeblad
vd, Scartab
Emil Johansson
vd, Skrotfrag
Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.