23948sdkhjf

Insamlingen av elavfall ökar

Svenskarna återvinner allt mer elprodukter.

2019 lämnade vi in 147 627 ton elektronik. Det motsvarar drygt 14,3 kilo per invånare och är en ökning från förra året. Det visar ny statistik från El-Kretsen.

2020 tycks inte bli något undantag då trycket på landets återvinningscentraler ökat kraftigt i coronatider. En stor del av elavfallet består av plast. El-Kretsen är därför även glada att tillsammans med Stena Recycling ha kunnat inviga Sveriges första anläggning som förvandlar plastavfall till ny råvara.

Eftersom elprodukterna har blivit lättare med tiden så har den totala vikten av de insamlade elprodukterna minskat under flera års tid, trots att svenskarna lämnar in allt fler produkter till återvinning. Vi lämnar till exempel in allt fler platt-tv-apparater och färre tjock-tv-apparater. 2019 bröt svenskarna dock trenden och samlade in mer både sett till vikt och antal. 62 miljoner elprylar kom in till återvinningscentralerna 2019, en ökning med två miljoner från föregående år.

– Att mängden insamlade produkter ökar är väldigt glädjande för miljön. Mycket elektronik innehåller metaller som är väldigt resurskrävande att utvinna från naturen, säger Martin Seeger, vd för El-Kretsen, i ett pressmeddelande.

Återvinning av elektronikplast

De insamlade produkterna behandlas på anläggningar där man sorterar ut farligt avfall samt krossar och sorterar materialet. Ett material som blir allt vanligare i elprodukter är plast. 2018 beslutade sig Kina och några ytterligare länder att stoppa importen av avfall och oförädlat material vilket innebar en utmaning för hela återvinningsindustrin. El-Kretsen utvecklade då samarbetet med Stena Recycling som resulterade i en helt ny återvinningsanläggning utanför Halmstad. Anläggningen stod klar 2019 och är den första i Sverige som förädlar plastavfall från elprodukter till färdig brukbar råvara för industrin. Av den plast som kommer in i anläggningen kommer cirka hälften i dag ut som ny råvara.

– Olja är fortfarande billigt så investeringen är riskabel, men vår övertygelse är att ett långsiktigt helhetstänk i slutänden kan bära sig också ekonomiskt. Därför var det naturligt för oss att möjliggöra för Stena att bygga anläggningen. Vi tror att ett mer cirkulärt plastanvändande kommer att ha en given plats i framtiden och ville ta chansen att driva på utvecklingen och skapa en återvinningsindustri på hemmaplan, säger Martin Seeger.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.062