23948sdkhjf

Romina – Rädda vårt pantsystem!

Det svenska pantsystemet som vi känner det riskerar att drastiskt behöva göras om, som en följd av ny EU-lagstiftning. Flera debattörer uppmanar nu miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att agera för att rädda systemet.

Detta är en debattartikel. Åsikterna som framförs är de undertecknande skribenternas. Artikeln är tidigare publicerad av SvD.

I dag den 18 december avgörs framtiden för vårt svenska pantsystem. Då ska EU:s miljö­ministrar träffas för att diskutera en ny förordning som ska reglera användningen och återvinningen av förpackningar. Förslaget som ligger på bordet innehåller många bra och nödvändiga förändringar. Men ett krav om att 40 procent av all läsk, vatten och öl ska säljas i återanvändningsbara förpackningar oroar. Det betyder i praktiken en återgång till returglasen i de röda och blå dricka­backarna. Förslaget innebär en total förändring av förpacknings­marknaden, med oöverskådliga konsekvenser för vårt svenska pantsystem, Returpack.

Under 40 års tid har Sverige utvecklat ett fantastiskt pantsystem för insamling och återvinning. Tack vare hög insamling och effektiv teknik har dessa engångs­förpackningar samma eller lägre klimat­påverkan som de traditionella returglasen som bryggerierna tvättar och fyller på. Utvecklingen ställer gamla sanningar på ända – återanvändning är inte alltid bättre än återvinning. Vårt svenska Returpack är ett slutet system där den återvunna råvaran blir till nya förpackningar. Detta understöds av miljontals svenskar som samvetsgrant pantar och får en slant i retur. Allt fler EU-länder tar nu efter Sverige och Norden och inför motsvarande pantsystem.

Ett kvotkrav från EU på återfyllningsbara flaskor är ett hot mot den infrastruktur vi byggt upp. I dag säljs två procent av all dryck i Sverige i returglas. En ökning till 40 procent skulle kräva massiva investeringar för både bryggerier och handel. Bryggerierna skulle behöva installera nya produktions­linor och diskningsutrustning. Mataffärerna och System­bolaget skulle behöva bygga om för att ha plats för både fulla och tomma backar. Effekten av det blir att nya investeringar i vårt pantsystem hämmas i takt med att volymerna som passerar systemet krymper. För konsumenten skulle ett kvotkrav dels betyda att det krävs bil för att handla de tunga förpackningarna, dels att varans pris stiger i takt med kostnads­ökningarna. Kostnads­ökningar och tvingande åtgärder kan vara motiverade om de skapar en ökad miljönytta, men EU:s förslag om ett tvingande kvotkrav är tvärtom ett hot mot miljön.

I behandlingen av förordningen i Europa­parlamentet röstades det glädjande nog för möjligheten till nationella undantag från kvotkravet. Parlamentet vill ge medlems­länderna en flexibilitet, så att producenterna använder den förpackningstyp som ger mest miljönytta. Undantag föreslås kunna medges baserat på en livscykel­analys (LCA) som visar förpacknings­typernas klimat­påverkan, eller om medlems­staten kan visa att 85 procent av förpackningarna återvinns i ett cirkulärt system. Den undantags­möjligheten skulle skydda vårt svenska pantsystem.

Inför dagens förhandlingar skickar vi följande uppmaning till miljöminister Romina Pourmokhtari:

Säkerställ att det finns möjlighet till nationella undantag. Ge producenterna flexibiliteten att använda den förpackning som är miljö­mässigt bäst beroende på användning

Kräv en konsekvensanalys. Kommissionen har inte kunnat visa att återanvändningsbara förpackningar är miljö­mässigt bättre än återvinningsbara förpackningar i ett cirkulärt system.

Anna-Karin Fondberg, vd Sveriges Bryggerier
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna
Tomas Kjellker, vd Returpack

Artikeln är en del av vårt tema om Debatt.

Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.048