Ruttplanering med AI

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Omnigon i Skövde har utvecklat ett verktyg för optimering av rutter vid avfallsinsamling. Potentialen för systemet är stor.

Vid högskolan i Skövde har man forskat kring opimering av processer under de senaste 20 åren.

Läs också: ÅI kommenterar hållbarhetsmärkning

- Vi har gjort väldigt mycket tillsammans med med bland andra bilindustrin som har väldigt mycket komplexa problem, framförallt inom produktion. Men, när det gäller svårighetsgrad, är tillverkningsindustrins problem liksom ingenting jämfört med avfallsinsamling. Detta är ett extremt komplext område utifrån ett optimeringsperspektiv, säger Anna Syberfeldt vid avknoppningsföretaget Omnigon.

- Man talar om ruttplanering, men det handlar om så mycket mer. Just rutt handlar oftast om kortaste vägen mellan A och B och i vilken ordning hämtningsplatser/punkter ska besökas. Men, avfallsinsamling handlar om mycket mer än så.

 

Det är många olika parametrar som måste optimeras samtidigt.

- Man ska otimera sin fordonsflotta, man ska opterima frekvenser, kärlkonfiguration, kärlstorlek, man ska minimera miljöbelastningen, det ska kosta så lite som möjligt exempelvis. Dessutom bedrivs verksamheten ute i ”verkligheten” där det ibland är snöstorm, blixthalka, trafikomläggningar, vägbyggen etc. Det med andra ord väldigt komplext, säger Anna Syberfeldt och fortsätter:

- Att ändra på alla parametrar samtidigt brukar inte vara bra när man ska optimera. Det är i så fall svårt att säga vilken ändring det var som fick genomslag. När det gäller system för avfallsinsamling är det ofrånkomligt att man vill ändra på många saker på en gång, och en del av dessa är dessutom motstridiga. Konflikter mellan optimeringsmål är en svårighet, utöver att det rent matematiskt är väldigt komplext.

 

Avfallsinsamling är alltså extremt komplicerat ur många olika perspektiv.

- Det som är lite ”magiskt” för mig är hur det kommer sig att man försöker lösa denna extremt komplicerade uppgift för hand i avfallsbranschen. Det känns så att säga lite fel när man som jag kommer från den tekniska sidan. Det ska självklart vara så att man har verktyg som hjälper en att lösa det här, känner jag, säger Anna Syberfeldt.

 

Upprinnelsen till det som lett fram till Omnigons etablering är att Avfallshantering Östra Skaraborg, ett kommunalförbund mellan nio kommuner, kontaktade högskolan i Skövde 2009.

- De hade insett att ruttplanering är komplext och att man nog behövde ha någon form av verktyg för detta. Efter forskning och utveckling insåg vi för ett par år sedan att vår lösning nog skulle kunna bli kommersiellt gångbar. Då bildades företaget Omnigon i den science park som finns knuten till högskolan. Så nu bedrivs det både som forskning och i kommersiell form, även om den senare sidan inte är jätteoffensiv så här långt, förklarar Syberfeldt.

 

Hur fungerar då systemet?

- Själva optimeringen, kärnan i det hela, baseras på evolutionära algoritmer. Det handlar om en optimeringsteknik inspirerad av naturlig evolution, som ju innebär att saker och ting automatiskt utvecklas och förfinas över tid. Man behöver därmed inte ha någon egentlig initial kunskap, utan kan börja från kaos i stort sett. Sedan ittereras det fram lösningar som förfinas över tid. Systemet efterliknar de biologiska mekanismer som finns i verklig evolution.

Till detta kopplas en simulering med uppgift att efterlikna verkligheten.

- Om optimeringen föreslår ett ruttupplägg är det simuleringens uppgift att se hur detta skulle fungera i praktiken. Man kan exempelvis antingen tala om för optimeringen att ”jag har sex sopbilar, tala om för mig hur jag använder dem bäst” eller säger man ”tala om för mig hur många sopbilar jag behöver för att lösa det här problemet”. I simuleringen tas det hänsyn till bärighetklasser på vägnät, hastighetsbegränsningar, vägtullar och allt möjligt. Simuleringen är med andra ord väldigt verklighetstrogen. Det är sådant som GIS-data, Nationell Vägdatabas från Trafikverket med mera som ligger till grund för detta, säger Anna Syberfeldt vidare.

 

Från ett användarperspektiv så har man försökt att bygga ett verktyg som ska vara så enkelt som möjligt.

- Systemet ska användas av personer som kanske inte är jättevana vid avancerade IT-system. De är duktiga på avfallsinsamling och därtill kopplad verksamhet. Vi har försökt göra det väldigt enkelt i två steg. I princip ska det vara så enkelt att man talar om för systemet: Här är hämtplatserna som ingår, jag har de här bilarna att tillgå, arbetsschemat för chaufförerna ser ut så här. Sedan trycker man på knappen ”opimera” och så löser verktyget resten. Ett fåtal steg för användaren som i princip inte ska behöva kunna någonting om optimering, säger Anna Syberfeldt.

 

Hur stor är optimeringspotentialen?

- Besparingen där vi testkört det är ungefär 25 % mindre arbete. Optimeringen tillser också att det inte körs med överlast, något som är olagligt helt enkelt. Verktyget tillser att man inte hamnar i de situationerna. 25 % arbetsbesparing uan överlast, det är vad testerna har visat är möjligt att uppnå, konstaterar Anna Syberfeldt.

 

Artificiell Intelligens, AI, är ju ett synnerligen aktuellt begrepp. Är detta system ett exempel på AI?

- Ja, det är precis vad det är. Vi har de senaste åren haft kontakt med ganska många aktörer runt om i Sverige, både kommuner och privata aktörer. Rent generellt så välkomnas den här typen av verktyg och många har insett att det här med ruttplanering är väldigt svårt och det är snudd på omöjligt att göra det bra manuellt. Så vi är väldigt positiva inför framtiden, avslutar Anna Syberfeldt.

Peter Olofsson

Mer om: AI | ruttplanering


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Stipendium till engagerad komet-ledare

"Laga plast istället för att byta ut"

Förpackningar på stan ska inte bli skräp

De delar resurser, energi och utrustning

170 000 ton koldioxid, 750 ton fosfat och 190 ton svaveldioxid. Det har ett industrinätverk utanför Norrköping besparat miljön årligen genom så kallad industriell symbios.

Forum för cirkulära materialflöden

Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Med tio års energiforskning banar Chalmers nu vägen för en radikal omställning mot förnybara bränslen. Vill se förgasning av biomassa på bred front. ”Vi kan producera förnybart bränsle som motsvarar 10 procent av världens flygbränsle”

Nyhetsbrev

Hållbar värme i Lund

Det står nu klart att Lunds kommun kommer att få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser – Dessutom handlar det om återvunnen värme, läs om hur det går till här!

Arkiv

Välkomnar nyordning för förpackningar och tidningar

FTI ger avgiftsrabatt på lättåtervunnen plast

Centerförslag löser inte problemet

Torks pappersåtervinning vann

Tork Paper Circle från Essity vann 2018 Amsterdam Innovation Award i kategorin Management, Training Solutions and Related Products på Interclean-mässan i Amsterdam. Produkten vann dessutom Visitor's Choice-utmärkelsen, den blev alltså mässbesökarnas favorit.

Ny hållbarhetschef

Storbrand på Filbornatippen i Helsingborg

Vill förbjuda engångsprodukter av plast

Uppmanar till avfallsminskning

Att producera en enda mobiltelefon ger ett avfallsfotavtryck på 86 kg. Det är avfall som konsumenten aldrig ser.

Återvinningen av plast måste öka

Biokompositer som ersätter plast

Grönlut från pappersbruk blir täckmaterial i gruvmagasin

Vinnovaprojektet MinePap förenar gruvnäringen och pappersindustrin. Målet är att hitta en hållbar användning av grönlutslam från papperstillverkning för att täcka över sandmagasin i anslutning till gruvor.

H&M tar cirkulärt grepp om förpackningar

1

Hungriga bakterier renar vattnet

Bara vart tredje storbolag cirkulärt

Han är ny vd på Plastkretsen

Rekryterar från Svensk Biogas.

IVL förstärker

Premiär för pant på smoothie

Ragn-Sells säljer konsult- och utbildningsföretag

Internationell marknadsföring av svenska miljöteknikföretag

Erikshjälpen startar e-handel

Debatt
Skala ned renoveringarna

Forskarnytt
Ny metod förbättrar sortering av hushållsavfall

Inför digital pant på plastpåsar

Bygger ny förbehandling för biogas

Robot återvinner iPhone

Forskarnytt
Muterande enzym bryter ner PET

Ministerbesök vid klädåtervinning

Blom frikänd

Digital plattform för resttyger

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.151