Ruttplanering med AI

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Omnigon i Skövde har utvecklat ett verktyg för optimering av rutter vid avfallsinsamling. Potentialen för systemet är stor.

Vid högskolan i Skövde har man forskat kring opimering av processer under de senaste 20 åren.

- Vi har gjort väldigt mycket tillsammans med med bland andra bilindustrin som har väldigt mycket komplexa problem, framförallt inom produktion. Men, när det gäller svårighetsgrad, är tillverkningsindustrins problem liksom ingenting jämfört med avfallsinsamling. Detta är ett extremt komplext område utifrån ett optimeringsperspektiv, säger Anna Syberfeldt vid avknoppningsföretaget Omnigon.

- Man talar om ruttplanering, men det handlar om så mycket mer. Just rutt handlar oftast om kortaste vägen mellan A och B och i vilken ordning hämtningsplatser/punkter ska besökas. Men, avfallsinsamling handlar om mycket mer än så.

 

Det är många olika parametrar som måste optimeras samtidigt.

- Man ska otimera sin fordonsflotta, man ska opterima frekvenser, kärlkonfiguration, kärlstorlek, man ska minimera miljöbelastningen, det ska kosta så lite som möjligt exempelvis. Dessutom bedrivs verksamheten ute i ”verkligheten” där det ibland är snöstorm, blixthalka, trafikomläggningar, vägbyggen etc. Det med andra ord väldigt komplext, säger Anna Syberfeldt och fortsätter:

- Att ändra på alla parametrar samtidigt brukar inte vara bra när man ska optimera. Det är i så fall svårt att säga vilken ändring det var som fick genomslag. När det gäller system för avfallsinsamling är det ofrånkomligt att man vill ändra på många saker på en gång, och en del av dessa är dessutom motstridiga. Konflikter mellan optimeringsmål är en svårighet, utöver att det rent matematiskt är väldigt komplext.

 

Avfallsinsamling är alltså extremt komplicerat ur många olika perspektiv.

- Det som är lite ”magiskt” för mig är hur det kommer sig att man försöker lösa denna extremt komplicerade uppgift för hand i avfallsbranschen. Det känns så att säga lite fel när man som jag kommer från den tekniska sidan. Det ska självklart vara så att man har verktyg som hjälper en att lösa det här, känner jag, säger Anna Syberfeldt.

 

Upprinnelsen till det som lett fram till Omnigons etablering är att Avfallshantering Östra Skaraborg, ett kommunalförbund mellan nio kommuner, kontaktade högskolan i Skövde 2009.

- De hade insett att ruttplanering är komplext och att man nog behövde ha någon form av verktyg för detta. Efter forskning och utveckling insåg vi för ett par år sedan att vår lösning nog skulle kunna bli kommersiellt gångbar. Då bildades företaget Omnigon i den science park som finns knuten till högskolan. Så nu bedrivs det både som forskning och i kommersiell form, även om den senare sidan inte är jätteoffensiv så här långt, förklarar Syberfeldt.

 

Hur fungerar då systemet?

- Själva optimeringen, kärnan i det hela, baseras på evolutionära algoritmer. Det handlar om en optimeringsteknik inspirerad av naturlig evolution, som ju innebär att saker och ting automatiskt utvecklas och förfinas över tid. Man behöver därmed inte ha någon egentlig initial kunskap, utan kan börja från kaos i stort sett. Sedan ittereras det fram lösningar som förfinas över tid. Systemet efterliknar de biologiska mekanismer som finns i verklig evolution.

Till detta kopplas en simulering med uppgift att efterlikna verkligheten.

- Om optimeringen föreslår ett ruttupplägg är det simuleringens uppgift att se hur detta skulle fungera i praktiken. Man kan exempelvis antingen tala om för optimeringen att ”jag har sex sopbilar, tala om för mig hur jag använder dem bäst” eller säger man ”tala om för mig hur många sopbilar jag behöver för att lösa det här problemet”. I simuleringen tas det hänsyn till bärighetklasser på vägnät, hastighetsbegränsningar, vägtullar och allt möjligt. Simuleringen är med andra ord väldigt verklighetstrogen. Det är sådant som GIS-data, Nationell Vägdatabas från Trafikverket med mera som ligger till grund för detta, säger Anna Syberfeldt vidare.

 

Från ett användarperspektiv så har man försökt att bygga ett verktyg som ska vara så enkelt som möjligt.

- Systemet ska användas av personer som kanske inte är jättevana vid avancerade IT-system. De är duktiga på avfallsinsamling och därtill kopplad verksamhet. Vi har försökt göra det väldigt enkelt i två steg. I princip ska det vara så enkelt att man talar om för systemet: Här är hämtplatserna som ingår, jag har de här bilarna att tillgå, arbetsschemat för chaufförerna ser ut så här. Sedan trycker man på knappen ”opimera” och så löser verktyget resten. Ett fåtal steg för användaren som i princip inte ska behöva kunna någonting om optimering, säger Anna Syberfeldt.

 

Hur stor är optimeringspotentialen?

- Besparingen där vi testkört det är ungefär 25 % mindre arbete. Optimeringen tillser också att det inte körs med överlast, något som är olagligt helt enkelt. Verktyget tillser att man inte hamnar i de situationerna. 25 % arbetsbesparing uan överlast, det är vad testerna har visat är möjligt att uppnå, konstaterar Anna Syberfeldt.

 

Artificiell Intelligens, AI, är ju ett synnerligen aktuellt begrepp. Är detta system ett exempel på AI?

- Ja, det är precis vad det är. Vi har de senaste åren haft kontakt med ganska många aktörer runt om i Sverige, både kommuner och privata aktörer. Rent generellt så välkomnas den här typen av verktyg och många har insett att det här med ruttplanering är väldigt svårt och det är snudd på omöjligt att göra det bra manuellt. Så vi är väldigt positiva inför framtiden, avslutar Anna Syberfeldt.

Peter Olofsson

Mer om: AI | ruttplanering


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Nyhetsbrev

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Arkiv

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.21