Robotar sorterar blandat avfall

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

I Malmö är ett unikt robotsystem för sortering av blandat avfall i drift sedan i våras.

Det är det visionära avfallshanteringsföretaget Carl F som blev först i landet att satsa på tekniken. Recycling har besökt anläggningen och intervjuat Carl Fredrik Jönsson, fjärde generationen i familjeföretaget.

 

Carl F:s historia går tillbaka till slutet av 1800-talet och avfallshantering började bli en del av verksamheten för ett femtiotal år sedan.

- I mitten av 90-talet skaffade vi ett sorteringshus, vilket var oerhört modernt på den tiden. Det var ett bygge på balkar och därinne stod det fyra, fem personer och handsorterade avfallet. Vi hade också vindsiktar vilket på den tiden var tämligen avancerat. Men, vi monterade ner detta för några år sedan och skälet var helt enkelt arbetsmiljön. Förutom det uppenbara med buller och damm, så är det oerhört monotont att stå vid ett sorteringsband en hel arbetsdag, konstaterar Jönsson och fortsätter:

- Vi började med den typ av sortering somjag tror att de flesta har idag. Det vill säga vi tippar ut avfallet och plockar så mycket vi kan mekaniskt. Resten krossas och siktas, metaller tas ut med magneter och så vidare och så har vi kört i tio år cirka. Vi har upplevt problem med detta. Det blir det kvar en ganska stor mängd återvinningsbart material som vi av ekonomiska eller maskinella orsaker inte riktigt kan få ut. Då det inte gått att materialåtervinna, har denna rest gått till förbränning.

 

Hur man vrider och vänder på det så är ju energiutvinning inte någon riktig återvinning, menar Carl Fredrik Jönsson.

- I grund och botten: Det finns mycket material i branschen som vi tekniskt sett inte kan komma åt. De flesta kunder sorterar allt vad de kan och har plats och tid med. Restavfallet finns det många varianter på också. En del bränns direkt, en del sorteras vidare, minskas i storlek etc, men till syvende och sist är det en del återvinningsbart material som körs iväg till förbränning, säger Jönsson.

Läs också: Robotar sorterar blandat avfall

- Vi har med ljus och lykta letat efter en bra lösning på detta i många många år och nu tror vi oss ha kommit en bra bit på vägen. Robottekniken löser på intet sätt alla problem, men den gör det möjligt att öka materialåtervinningen påtagligt.

 

Carl Fredrik Jönsson betonar att man inte har gjort den här investeringen för att öka sin kapacitet.

- Anläggningen är inte för att dra in nya kunder, det är inte där vi vill öka. Det vi vill göra med robotsorteringen är att förfina/förbättra för de kunder vi har. Viss har vi egna krav på oss själva, men kunderna har enorma krav på sig från sina kunder. Det är lite det som styr processen, menar jag. Återvinningsfrågan är uppe i styrelserummen idag. Det var den inte för fem, tio år sedan.

- Vi bedömer att vi ska kunna få ut mellan 10 000 och 12 000 ton extra återvinningsbart material per år ur det avfall vi tar emot.

Det är finska ZenRobotics som utvecklat robotsorteringssystemet, kallat ZenRobotics Recycler. Det är världens första robotsystem för avfallssortering. Systemet kan tränas till att känna igen nya fraktioner och kan på så vis sortera flera fraktioner samtidigt. I Sverige representeras ZenRobotics av Ingenjörsfirman J Mared AB, som inte bara levererat själva robotsystemet, utan också ett antal transportörer, ballistiska såll och inmatningsbunker bland annat.

 

Läs också: Robotsortering av hushållsavfall

Carl F bedriver ingen egen materialåtervinning, utan man sorterar och renar fraktionerna så mycket man kan och hittar avsättning för materialet. Roboten ökar dessa möjligheter.

- Sten är inga konstigheter, den blir konstruktionsmaterial. Trä är intressant. Där har vi hittills flisat det till värmeverken precis som alla andra. Men nu har vi börjat flisa det till möbelindustrin också. Det är kul, även om det hittills handlar som små mängder.

Plast kommer bli bra när vi har löst en del problem kring det här med alla olika sorter. Vi har lärt roboten plast och skickat igenom ett stort antal plastbitar som den har lärt sig att känna igen. Men, vi hade inte trott att mixen skulle bli sådan som den visat sig vara. Vi funderar nu på att ”lära om” den med andra definitioner så att den kan skilja på alla plastsorter som kommer i materialflödet, säger Carl Fredrik Jönsson.

 

Utprovning av anläggningen pågår alltså som bäst.

- Det kommer att bli både blod, svett och tårar av detta, men vi erbjuder nu något som ingen annan gör för närvarande, beskriver Carl Fredrik Jönsson målande.

- Sorteringsgraden tror jag vi är ensamma om, även om jag inte är 100 % säker på det. Vi byggde för fyra år sedan ett vindkraftverk och det driver nu robotanläggningen också. Så vi räknar med att sortera ut 10 000 ton material ytterligare per år, vi minskar kundernas miljöpåverkan och det går inte en liter diesel till detta, konstaterar han avslutningsvis.

Peter Olofsson

Fakta:

ZenRobotics Recycler kan hantera 4 – 6 fraktioner per robotarm, beroende på vilka materialtyper som sorteras.

Bland de sensorer systemet använder finns NIR- (near infrared) spektrumsensorer, 3D-sensorer, högupplöst RGB-kamera, metalldetektorer och spektrumsensorer för synligt ljus.

 Max kapacitet per timme är 2000 till 6000 plock per system.

 Max vikt per plock är 30 kg.

 Robotanläggningen kan köras dygnet runt.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Nyhetsbrev

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Arkiv

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Forskarnytt
Biokol kan öka reningsgraden

Kemisten Kristin Blum har i sin avhandling studerat utsläpp av organiska ämnen från små anläggningar och enskilda avlopp och hur reningen kan förbättras.

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142