23948sdkhjf

Skrot, en global handelsråvara

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Fråga vem som helst om deras uppfattning om skrothandel, så är chansen stor att du får en svävande beskrivning påminnande om TV-figurer som Skrot-Nisse, Albert och Herbert med flera. Inget kunde vara mer fel.....

Före finanskraschen 2008 arbetade Felix Lindberg i bankvärlden, med strukturella produkter, finansiella derivat etc. Nu är han VD i familjeföretaget Lindberg & Son och man kan säga att han handlar med betydligt mer konkreta saker.

Läs också: Boliden storinvesterar

- Det är liknande, fast annorlunda, konstaterar Felix med ett skratt och fortsätter:

- Detta är en intressant bransch, stålskrot är otroligt volatilt.

När Felix Lindberg berättar att han jobbar med stålskrot och återvinning tror många att han är typ sopåkare.

- Det kunde inte vara längre ifrån sanningen. Vi är en industripartner som handlar med fysiska råvaror. Stålskrot är en av världens mest handlade råvaror, det handlar om enorma volymer. Bara Turkiet exempelvis köper nog 15 och 16 miljoner ton stålskrot i år, säger Felix Lindberg.

Läs också: Siktet inställt på metallåtervinning

 

Det som karakteriserar skrotbranschen idag är stora volymer, snabb omsättning och industrialiserad produktion.

- Duktig personal som är experter på det de jobbar med. Personalens råvarukunskap och produktionseffektivitet är nycklarna till lönsamhet, menar Lindberg.

 

Läs också: Guldgruva till spillo när bilar tjänat ut

Stannar det svenska skrotet i Sverige och blir svenskt stål?

- Det här är en världsmarknad och de svenska verken sätter priset så högt att man är konkurrenskraftiga i den svenska marknaden. Blir priset för lågt i jämförelse med världsmarknaden är risken stor att skrotet går på export. En inte avundsvärd situation mht det internationella prisets volatilitet, konstaterar Felix Lindberg och fortsätter:

- Vi har ett skrotöverskott i Sverige och skrotar alltså mer än vi konsumerar. Anledningen är rätt enkel: Om vi tänker oss ett lands utveckling så när folk tjänar mellan 0 och 5000 dollar i BNP/capita, går de ”extra pengar” man får i fickan när ekonomin växer inte till konsumtion av metallprodukter, utan till tak över huvudet och mat. Mellan 5000 och 15 000 dollar i BNP per capita, så bygger landet upp metallager i samhället i form av infrastruktur, hus, kylskåp, bilar med mera. Man gör då detta för första gången, det finns inga uttjänta bilar eller annat att återvinna. Man bygger ett inneboende lager av stål/metall i samhället. När man kommer över 15 000 dollar i BNP/capita, blir samhället mer tjänsteintensivt och ofta är det så att om det byggs till exempel en ny bro, så tas en gammal ner. Ett gammalt hus får lämna plats för ett nytt och i nya hus använder man bättre byggteknik med starkare och mindre material än man gjorde förr och så vidare. Det går alltså från att inte använda material alls, till ett stort underskott i nästa fas och till sist blir det ett skrotöverskott. Där är Sverige nu kan man säga, tillsammans med bland andra USA och Japan. Kina är mitt i boomen och har en jätteefterfrågan på material. Men de gör allt sitt stål från järnmalm och det är det som har tryckt upp järnmalmspriserna. Det Kina gör påverkar världen och det är en otroligt spännande utveckling, säger Felix Lindberg.

 

Läs också: Stora miljövinster med järnvägstransporter

Tittar man på statistik så ser man hur otroligt mycket och stora svängningar det är i stålskrotpriserna. - Börsen är en stilla viskning jämfört med detta. Den är i jämförelse vare sig volatil eller riskabel, menar Felix Lindberg skämtsamt, men blir snabbt allvarlig igen.

- Detta började år 2000 kan man säga och det var då Kina på allvar gick in i fas två. Indien är på väg dit också nu. År 2000 stod Kina för 15 % av världens stålproduktion. Nu sjutton år senare har man 50 % av världens stålproduktion och det har aldrig hänt förut att ett enskilt land vuxit så mycket så snabbt. Det är ett helt stålverige i månaden som de vuxit med, man kan knappt förstå hur mycket det är. De har använt allt detta till att bygga sin infrastruktur.

 

Kinas stålproduktion hade i princip en obruten tillväxt från 1980 till 2015. Sedan planade det ut och gick ner lite.

Läs också: Recyclingdag om metaller, skrot och WEEE

- Det ser vi som lite oroande. Det finns många tecken på stor outnyttjad kapacitet i Kina, så stor att kalkylen för kinesiska stålverk inte borde gå ihop. Ändå så trycker de upp priserna och därmed också priserna på stålskrot, som just nu är ovanligt höga. Det är en mycket volatil marknad. Indien är på väg in i detta och kommer att efterfråga lika mycket stål, men de kan inte bygga kapacitet på samma sätt som gjorts i Kina. De kan inte flytta på byar och städer för att bygga stålverk, utan de måste importera mycket stål. Det kommer att ge en effekt på marknaden, säger Felix Lindberg och tillägger att priset på stålskrot i Sverige påverkas av allt som händer i omvärlden.

 

De närmaste 20 åren kommer en omställning att ske i Kina och den kommer att påverka skrotbranschen.

- De är i fas två nu och på väg in i den tredje. Idag har man i stort sett ingen kapacitet att smälta stålskrot, utan allt är järnmalmsbaserat. Om de inte styr över mot skrotbaserade smältverk, så kommer marknaden att översköljas med kinesiskt stålskrot och vad som skulle hända då är att malmbaserad produktion skulle få mycket svårt att hävda sig på en marknad där skrotet är gratis i princip….. Man står inför stora samhällsförändringar och det kommer att påverka stålskrotpriset. Det i sin tur påverkar vad vi kan återvinna, hur, vilka processer som kan användas och hur logistiken kan komma att se ut. Det är med andra ord rätt mycket som påverkas av vad kinesiska beslutsfattare gör. Det är en komplex värld, säger Felix Lindberg.

 

En annan sak som är speciell med skrotmarknaden är att det finns en omvänd priselasticitet.

- Stora volymer material är värt mer än små hos smältverken. Stora volymer med ensartat material är attraktivt och får då högre pris. Det är en ovanlig marknad att navigera i. Prisrörligheten ligger på nivåer som överstiger 10 % i månaden. Man bör alltså ha en idé om vad som händer på marknaden, då det tar en månad kanske innan material som kommit in har bearbetats och sålts vidare. Man måste vara snabb med andra ord, säger Felix Lindberg.

 

Mycket av sorteringen av skrotet görs ofta redan ute på industrierna där skrotet uppstår.

- Det är viktigt för skrotbranschen att industrin har koll på vilka kvaliteter de säljer. Vi är med och lär industrin hur man sorterar och är en nyckel industripartner i lönsamhetstänket kring cirkulär ekonomi, menar Felix Lindberg.

Skrot kommer huvudsakligen från tre håll: Infrastruktur, produktionsspill och en ytterst liten fraktion från privatpersoner i form av kabelskrot, koppartak, tvättmaskiner etc.

Lindberg & Son handlar nästan ingenting av privatpersoner, det finns inte något material direkt.

 

Finns det någon annan stor fråga i branschen, förutom prismekanismerna?

- Jag menar att skrothandel och även annan återvinning på något vis är missförstått från myndighetshåll etc. De har inte riktigt fattat vad vi håller på med och ser inte samhällsnyttan som blir effekten av affären. Jag är väl medveten om att skrothantering inte är ”idealgrannen”, men egentligen borde man i all stadsplanering lägga in mark för återvinningsverksamheter i någorlunda anslutning till både verksamheter och boende. Då skulle man effektivt kunna hantera logistiken. Att sänka fraktavståndet till en återvinningsanläggning sänker både miljöbelastningen och transportkostnaderna. Framtidens elektriska och självkörande fordon kommer också att göra materialströmmar som idag är negativa till positiva och det kommer att påverka återvinningen väldigt mycket, avslutar Felix Lindberg.

Peter Olofsson

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Följ oss på LinkedIn!

Projekt för mindre take away-skräp

Flergångslådor eller pantsystem för förpackningar, kan det vara lösningar för att minska mängden skräp som kommer från våra take away-vanor?

Omvärlden
Nytt WEEE-alternativ i Norge

Återvunnet klär kultur- och demokratiministern

Alice Bah Kuhnke väljer klänning från Stockholms Stadsmission Remake till årets Nobelfest.

”Bröl”, succé på julbordet?

Gammalt bröd blir mörk julöl. ”Mycket populär”.

Nyhetsbrev

Forskarnytt
Osund returkultur i modebranschen - tre sätt att bryta negativ trend

Arkiv

Han blir vd på Svenska Metallkretsen

Produktnyheter
Flyttar produktion

Gå på opera och återvinn mobiler!

GöteborgsOperan har startat mobilinsamling för sina besökare, ett initiativ som direkt blivit en succé.

Produktnyheter
De utvecklar bränslecellsdriven sopbil

Prisade frackar på Nobelmiddagen

VD-byte hos Avfall Sverige

Återvinningsgalan
Finalisterna klara!

Juryn har nu sammanträtt och det står klart vilka finalisterna är till årets Återvinningsgala.

Bättre hantering av läkemedelsavfall

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Låneidé fick hedersomnämnande

Forskarnytt
Elbussbatterier ska lagra solenergi

Nu invigs vad som troligen är Europas första energilager baserat på elbussbatterier – detta genom ett forskningsprojekt i Göteborg.

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: De fick första priset på första galan

Forskarnytt
Testar mått på cirkularitet

Ett mått som mäter cirkularitet, det vill säga hur stor andel av en produkt som har använts tidigare och värdet på det materialet, har nu testats i samarbete med ett antal företag. 

Forskarnytt
Lignin ersätter gruvans processkemikalier

Designriktlinjer för rPet i livsmedelstråg

Lanserar ersättning för plastsugrör

Återvinningsgalan
Avtal möjliggör teknikskifte i avfallsbranschen

Svårt att återvinna spökgarn

Det är komplicerat och dyrt att materialåtervinna spökgarn som bärgats ur havets djup.

ÅVC-inbrott misslyckades

Årets julklapp återvunnen

Forskarnytt
Svampar omvandlar restprodukter

Matavfallsmål nått

Produktnyheter
Nya kapsyler av ÅV-plast

Produktnyheter
Hög kvalitet på returträ i ett steg

Förbundsdirektör avgår

Kylskåp för minskat matsvinn

Skärpta krav = längre liv för elektronik?

Vill ha vite för defekt sopbil

Får agenturen för två maskinjättar

Stort och smått på miljökonferens

De investerar för att främja återvinning av textilfibrer

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.182