Svenskt plastreturraff ett sätt att sluta loopen

| Av Malin Folkesson | Tipsa redaktionen

-En lösning på hur kan all plast skulle kunna återvinnas i en cirkulär ekonomi skulle kunna vara ett plastreturraffinaderi, anser Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030.

Vid ett seminarium i Perstorp i början av december, med anledning av den första svenska plasten tillverkades i Perstorp för 100 år sedan, fanns Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, på plats för att berätta om projektet.

Hållbar Kemi 2030 är ett projekt och en hållbarhetsvision som innebär att företagen i Stenungsund vill ha en produktion som baserar sig på hållbar kemi och förnybara råvaror 2030).

I projektet ingår bland annat de fem stora kemiproducenterna AGA, Akzo Nobel, Borealis, Inovyn och Perstorp AB, vilka alla arbetar för att skapa en helhetssyn gällande återvinning, råvaror och produktion.

-Ett plastreturraffinaderi går helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige, sa hon.

Enligt den situation som råder i Sverige idag så går cirka 30 procent av den plast som används, till plaståtervinning. Resten går till energiåtervinning. Det finns således en stor potential att återvinna mer. Den återvinningsmetod som idag finns för plaståtervinning är mekanisk återvinning. En bra teknik, men den har vissa nackdelar som att materialet kan tappar lite i hållfasthet efter återvinningen. Det finns även vissa begränsningar gällande vilka material som kan återvinnas mekaniskt.

Kemisk återvinning är ett annat alternativ för materialåtervinning, men det finns ingen anläggning för detta Sverige idag.

-Det behövs en anläggning, t.ex en förgasningsanläggning, för detta där man tar in plastavfall och bioavfall som bryter ner plastmaterialet till exempelvis syntesgas. Av denna kan man sedan bygga upp ny råvara som exempelvis eten för att tillverka nya produkter, sa Hermansson.

De stora fördelarna med kemisk återvinning är att det inte finns lika stora begränsningar i vilka plastmaterial som kan återvinnas. Därför möjliggör tekniken återvinning av fler material än vad som kan återvinnas mekaniskt. En annan fördel är att det inte uppstår en kvalitetsförsämring av det återvunna materialet.

Läs också: Alliansen: Skärp kraven för återvinning

-Med ett plastretur-raffinaderi hade det varit möjligt att sluta loopen så att vi hade kunnat återvinna all plast. Ett raffinaderi hade dock inte ersatt den mekaniska återvinningen. Denna för de plastmaterial som den är bäst lämpad för. Exempelvis rena polyeten- och polypropenströmmar eftersom det ur ett energiperspektiv är mest fördelaktigt att återvinna dessa mekaniskt, sa hon.

Hon nämnde att Chalmers tekniska universitet i samarbete med Hållbar Kemi har genomfört en studie där de räknat på vilka miljöfördelar den här typen av anläggning i Stenungsund skulle kunna ge.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

-En kapacitet på cirka 200.000 ton plastavfall (den bedömda tillgängliga andelen plastavfall som finns i Sverige efter det att man räknat bort den andel som ska gå till mekanisk återvinning) och cirka 500.000 ton biomassa, så kunna ge en CO2-utsläppsvinst på upp emot 1 miljon ton/år, motsvarande 2 procent av Sveriges totala årliga CO2-utsläpp, sa Elin Hermansson

-Med projektet vill projektet Hållbar Kemi adressera möjligheten med kemisk återvinning, men tyvärr ser vi en del hinder från politiskt håll  för att i framtiden få till ett plastretur-raffinaderi i Stenungsund.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Marksanering
De ska sanera i Örkelljunga

Produktnyheter
Innovativ transportbanelösning förenklar i Finland

Marksanering
Dags för Renare Marks vårmöte 2018

Marksanering
Utmanande in-situsanering

Marksanering
Nytt verktyg visar föroreningar

I Norrköping har ett nytt verktyg utvecklats, som gör det möjligt att se föreningar som finns i marken. Tanken är att verktyget ska underlätta och förenkla marksaneringsarbetet, exempelvis när ny bebyggelse planeras på gamla industritomter.

Nyhetsbrev

Avfallsförbränning
Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Hundratusentals ton giftig aska produceras varje år i Sverige. I askan finns metaller värda miljontals kronor – men dessa återvinns inte. Dessutom tillkommer en miljon ton bottenaska, där deponiskatten styr mot användning som kan skjuta stora miljöskulder till framtida generationer.

Arkiv

Mer mikroplast från textil än mat

Den exponering för mikroplast som vi utsätts för kan vara betydligt högre än den som kommer från livsmedel och dricksvatten. Det visar en ny studie som forskare vid Göteborgs universitet deltagit i.

Rinkeby-Tensta bäst på att sortera ut matrester

Röda bilar byts mot vita som är gröna

Kommun körde avfall utan tillstånd

Utvecklar hållbar avfallslösning för läkemedelsföretag

Debatt
Alliansen: Skärp kraven för återvinning

Debatt: Vi måste bli bättre på att ta tillvara och återvinna. För fortsatt ekonomisk tillväxt, minskad klimatpåverkan och skydd av naturens resurser behövs en cirkulär ekonomi där det som en gång bara var avfall blir till nya produkter. För att lyckas krävs tydliga och långsiktiga regler, och därför föreslår Alliansen att kraven skärps på flera områden.

Forskarnytt
Resurseffektivare användning av restprodukter

Vinnovaprojektet MinePap, med fokus på att titta närmare på hur man kan utveckla en hållbar affärsmodell kopplad till det cirkulära resursflödet, har nu tagit fart. 

Omvärlden
Många döda i soptippsras

Forskarnytt
Bättre metoder krävs för mätning av ämnen i marken

De vann upphandling

Förpackningsinsamlingen vill växla upp

Sverige är bland de bästa i klassen i Europa på att samla in och återvinna förpackningar. Men FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som sköter verksamheten, vill gå ännu längre. Nu efterlyser de politiska beslut som gör det möjligt.

Arkitekt ska leda mot hållbara städer

Debatt
Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

Unikt avloppssystem prisat

Bergslagsfokus i kartläggning av nya metaller

Ny miljöutbildning på distans

Forskarnytt
Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

Debatt
Replik från miljöministern om sopreform

Gemensamt avfallsbolag i södra Småland

Omvärlden
Bygger världens största biogasanläggning

Nu förbjuds mikroplaster

Omvärlden
EU-medborgaren genererar 480 kg avfall

Omvärlden
Bygger kraftfull ÅV-anläggning för EPS

Forskarnytt
Bioplast måste öka i konkurrenskraft

Rut för vitvaror blev ingen hit

Skånsk tävling ska minska matsvinn i Europa

Omvärlden
Växande sophögar efter Kinastopp

Brand hos batteriåtervinnare

1

Forskarnytt
Så kan matsvinn minskas

Minska matsvinnet- drick mer öl

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136