Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: Sjösätter sorteringskit för båt

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: IFAT 2018: Optimism och framtidstro

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: "Ju mer vi vet om avfallet desto mer kan vi göra med det"

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: Uppmanar till avfallsminskning

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: Framgångsrikt möte om avfall och kemikalier

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Anna G
Avfallsförebyggande skulle fungera bättre om alla kommuner arbetade efter avfallshierkin praktiskt och inte betraktade allt som kommer innanför grindarna på en Återvinningscentral (ÅVC) som avfall. Det skulle behövas mer organisering för återbruk, t ex genom ökat samarbete med second hand-organisationer. Detta skulle underlätta för invånarna då de ofta inte har möjlighet eller kännedom om olika öppettider och köra runt till olika second hand-organisationer. I praktiken så körs oftast allt efter en rensning av t ex garage eller dödsbo till ett ställe och då blir allt betraktat som avfall på en ÅVC, om inte kommunen tagit initiativ till återbruk, vilket en del kommuner har. Detta skulle vara ett krav i kommunerna för att öka återbruket och inte betrakta hela eller i stort sett hela saker som avfall bara för att det körs till en ÅVC. I övrigt behövs det arbetas med beteendeförändring. "Skräp för den ena är guld för den andra."

Skriv din kommentar

Mest läst

Startsidan just nu

Sommarledigt!

Nomineringen öppen!

Nu öppnar vi för nomineringar till Återvinningsgalan!

Stora samhällsvinster med ökad plaståtervinning

Återvunna korkar blir kabeltrummor

”Miljöministern skickar miljardnotan till hushållen”

Avfall Sverige välkomnar förordningsändring

Nyhetsbrev

Regeringsbeslut: Mer tillgänglig källsortering nära hemmet

Regeringen har idag beslutat om förordningsändringar om producentansvaren för förpackningar och returpapper samt kommunernas insamling av matavfall. Detta ska leda till enklare, mer lättillgängliga och rationella insamlingssystem för hushållen.

Arkiv

Paket för cirkulär ekonomi snart lag

I måndags antog Europeiska rådet slutsatserna för att förverkliga EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Ragn-Sells koncernchef talar vid FN-konferens

Intresset att återanvända ökar kraftigt

Omvärlden
Stål starkt i återvinningen

Stålförpackningar återvinns i allt högre utsträckning i Europa.

Hyr plasten i stället för att köpa den

Tuffa kritiken: "Kan inte anses hålla tillräcklig kvalitet"

Regeringens återvinningsförslag i blåsväder.

Produktnyheter
Renar allt vatten med patenterad metod

EU ger klartecken för tallolja

Eu ger grönt ljus för tallolja som förnyelsebart drivmedel, men fasar ut palmoljan till 2030.

FTI sågar regeringsförslaget efter faktagranskning

Presenterar ett alternativt förslag, med uppmaning till miljöministern.

Först med 1 miljard helt förnybara förpackningar

Produktnyheter
Lanserar helt återvinningsbar kaffekopp

Sjösätter sorteringskit för båt

Absolut Vodka i cirkulär ekonomi

Gemensamma processer genererar biovätgas, protein och bioplast

I MultiBio blir avfall från massa- och pappersbruk till produkter som samhället efterfrågar. 

Avfall ökar fortfarande

LignoCity ger Sverige försprång inom bioekonomi

Testbädden LignoCity har visat hur lignin kan användas. Nu görs en ny satsning som ska vidareutveckla LignoCity och hjälpa startups samt små och medelstora företag att utveckla nya ligninbaserade och koldioxidsnåla lösningar.

Obefintliga krav på återvunnet material i kommuners upphandling

Ragn-Sells säljer polsk verksamhet

Forskarnytt
Forskning kring drivmedel från uttjänta däck

Utredning om svensk biogas

Avgift för plastpåsar en succé

H&M:s kunder köper färre påsar

Stöd till riskavfallsbehållare av biokomposit

ÅI-synpunkter på regeringsförslag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142