Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: Framgångsrikt möte om avfall och kemikalier

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: Städer går samman inför Global Recycling Day

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: Kommun körde avfall utan tillstånd

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: Slutreplik: Våga lyfta blicken från diskhon

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: Suez förvärvar

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.



Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Kommentarer

Anna G
Avfallsförebyggande skulle fungera bättre om alla kommuner arbetade efter avfallshierkin praktiskt och inte betraktade allt som kommer innanför grindarna på en Återvinningscentral (ÅVC) som avfall. Det skulle behövas mer organisering för återbruk, t ex genom ökat samarbete med second hand-organisationer. Detta skulle underlätta för invånarna då de ofta inte har möjlighet eller kännedom om olika öppettider och köra runt till olika second hand-organisationer. I praktiken så körs oftast allt efter en rensning av t ex garage eller dödsbo till ett ställe och då blir allt betraktat som avfall på en ÅVC, om inte kommunen tagit initiativ till återbruk, vilket en del kommuner har. Detta skulle vara ett krav i kommunerna för att öka återbruket och inte betrakta hela eller i stort sett hela saker som avfall bara för att det körs till en ÅVC. I övrigt behövs det arbetas med beteendeförändring. "Skräp för den ena är guld för den andra."

Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Omvärlden
Storbritannien förbjuder sugrör

I Storbritannien har regeringen lagt fram planer på att förbjuda försäljning av plastsugrör, drinkpinnar av plast och bomullstops.

Begagnathandel sparar material

Genom att handla begagnat på Blocket i stället för att köpa nytt kunde produktionen av bland annat 22 000 ton plast undvikas under 2017. Det visar en studie gjord av Blocket i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet.

Robot återvinner iPhone

Forskarnytt
Ny process skapar ”gröna kolväten” - i containrar

Återvunnen HDPE i FDA-godkänd kompound

Nyhetsbrev

Nio av tio ser nedskräpning som ett problem

Arkiv

Omvärlden
Förbinder sig att återvinna en halv miljard kaffemuggar

Ett steg närmare cirkulär ekonomi

Forskarnytt
Muterande enzym bryter ner PET

Automatisk miljöstation

Patienternas matavfall mals, rötas och blir biogas

Norrlands universitetssjukhus har införskaffat en avfallskvarn som ska mala 200 ton matrester om året. Det malda avfallet förvandlas sedan till biogas. Förutom miljövinsten innebär kvarnen att kökspersonalen slipper hantera tunga säckar med matavfall – och städa när säckarna går sönder.

Ministerbesök vid klädåtervinning

NCC satsar på smart byggmateriallogistik

NCC:s nya bolag Loop industries, ska förändra marknaden för resursutnyttjande och smarta transportlösningar.

Nedräkning till Recyclingdagen

Blom frikänd

Digital plattform för resttyger

Ragn-Sells går ”all in” på cirkulär ekonomi

Begreppet cirkulär ekonomi torde vara bekant för de flesta. Övergången från linjär till cirkulär ekonomi innebär stora omställningar, hot och möjligheter beroende på hur den hanteras. En som tror starkt på det senare är Ragn-Sells koncernchef Lars Lindén.

Mer biogas med ny pulperanläggning

Systemlösning för insamling av matfett

Matfett i avloppen ställer till med problem. Att det ändå hamnar där beror ofta på att det kan vara minst sagt besvärligt att ta hand om hemma i köket. Samtidigt är matfett en användbar resurs som det finns all anledning att sortera ut och ta hand om.

Årsmöte med framtidens avfallshantering som tema

Biogassatsning välkomnas

Utökat stöd till svensk biogas

Mossa snabbrenar arsenikvatten

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet.

Enklare att handla klimatsmart

Färdplaner för fossilfritt till ​regeringen

Hon blir ny VD för MSVA

Förhinder för Enviro i Kina

Älskade stad till Gamla stan

Hallå där: Ulf Haraldsson!

AI ska stimulera återbruk

San Sac förvärvar i Frankrike

Omvärlden
Ökad sopsmuggling till Kina

Åtta av tio återvinner

Miljöförbättrande investeringar

Lidl vill minska plasten

Produktnyheter
Lanserar första klimatpositiva förpackningen

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.198