23948sdkhjf

Den viktiga frågan: Är det värt avfallet?

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

”Avfallsförebyggande handlar inte om avfall”, ett konstaterande som vid en första anblick kan verka motsägelsefullt men som efter lite funderande framstår som rätt självklart. Påstående kommer från slutrapporten för forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande” som nyligen publicerats.

Slutrapportens hela titel lyder ”Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall” och rapporten presenterar sju lärdomar från forskningsprojektet. Projektansvarig har varit Hervé Corvellec vid institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds universitet.

Läs också: IFAT 2018: Optimism och framtidstro

- Projektet har pågått i fyra år och finansierats av Forskningsrådet FORMAS. Det är det hittills största samhällsvetenskapliga forskningsprojektet om avfall, säger han och fortsätter:

- Det var 2008 som ett avfallsdirektiv från EU slog fast att medlemsstaterna från 2013 ska ha antagit en plan för avfallsförebyggande. Utgångspunkten för vårt projekt har varit att vi ställde oss frågan ”Vad är det som händer när man ska förebygga avfall?”. Alltså, vad görs rent konkret, säger Hervé Corvellec.

Man började med att titta på olika initiativ kring avfallsförebyggande, sådant som fått priser och utmärkelser av olika slag.

- Det vi såg då var att det handlade mycket om kommunikation, att sprida budskap som ”det är viktigt att förebygga avfall, vi kan inte fortsätta med att avfallsmängderna ökar” och så vidare. Vi såg också exempel på initiativ kring att försöka göra saker effektivare, till exempel stora sjukhus som sett till att inte laga mat till patienter som är på operation och permission och alltså inte kan äta. Det är ju egentligen vanlig effektivisering kan man tycka, konstaterar Hervé Corvellec.

 Kräver en plats

Ganska snabbt kom man fram till att avfallsförebyggande kräver en plats.

Läs också: Uppmanar till avfallsminskning

- Man behöver någonstans att vara för att förebygga avfall. Jag brukar ibland säga: Varför finns det inget avfallsförebygganderum på Emporia i Malmö, eller i andra gallerior och köpcentra? Lite är det vad ReTuna i Eskilstuna försökt göra, men de ligger en bit utanför staden. Att avfallsförebygga måste bli en del av stadsrummet, menar vi. I Malmö drev till exempel VA Syd tillsammans med Sysav och Malmö stad projektet Returen. Där gavs en plats, och det är en viktig förutsättning menar Hervé Corvellec.

För sent

En insikt man kommit till i arbetet med rapporten är att det är för sent att fundera kring förebyggande när avfallet väl uppstått.

- När något har blivit avfall, då är det för sent att tala om avfallsförebyggande. Då återstår bara en god avfallshantering och det är inte samma sak. Avfallsförebyggande är därmed inte en avfallsfråga, precis rapportens titel säger. Avfallsförebyggande handlar istället om effektiv produktion och genomtänkt konstruktion av produkter, inte om avfall i sig. Har det blivit avfall är det för sent, säger Hervé Corvellec.

 Genomtänkt konsumtion

I gruppen som tagit fram rapporten pratar man gärna om en genomtänkt konsumtion som en väg till att förebygga avfall.

Läs också: "Ju mer vi vet om avfallet desto mer kan vi göra med det"

- Med det menar vi en konsumtion som från början tar hänsyn till det blivande avfallet. Avgörande blir frågan ”Är det värt avfallet?” Om man vill förebygga avfall så är kanske det viktigaste att innan man köper eller på annat sätt tar emot nånting ställer sig frågan ”Är det värt avfallet, är detta något jag är beredd att stå för?”.

- Nyligen läste jag att en defition av avfall skulle kunna vara ”pryl + tid”. Det är precis rätt. Det börjar med en pryl, sedan går tiden och så blir prylen avfall. Varje gång man köper något tar man över ett ansvar för något som kommer att bli avfall och då bör man ställa sig frågan: Är det värt avfallet?, menar Corvellec och tillägger att många gånger är det inte värt avfallet som uppstår.

- Att konsumera ett kort nöje som ger upphov till avfall som kanske tar 100-tals år att bli av med (svårinsamlat, farligt, svårhanterat etc) är inte värt det.

 Förebygga är en reflektion

Så att förebygga är en reflektion innan man kommer in i produktions- och konsumtionsfasen.

- Det är redan då man ska ställa sig frågan: vad kommer det att bli av avfallet? Vi har myntat uttrycket avfallseffekt. Den beror dels på prylarna som man tagit över, dels på tillståndet för avfallshantering där man befinner sig. Här i Helsingborg sorteras till exempel en plastflaska på ett visst sätt. Men om vi bara tar oss över sundet så är vi inte lika säkra på vad som händer med flaskan där. Vet man inte det så kan man inte bedöma avfallseffekten, konstaterar Hervé Corvellec.

Läs också: Sjösätter sorteringskit för båt

 

Traditionellt har vi människor alltid försökt att öka avståndet till vårt avfall, till exempel genom att anlägga soptippar utanför våra städer och liknande.

- Nu ser vi, bland annat som en följd av producentansvaret på förpackningar, tidningar, batterier och småelektronik, att folk blivit tvungna att komma lite närmare sitt avfall. Man måste tänka lite extra på det här, till exempel vid sortering. Vi har också tittat på ett exempel när man i Göteborg införde en viktbaserad avfallstaxa, samtidigt som man började med separat insamling av organiskt avfall. Det visade sig då att många reagerade över hur mycket man slängde. Även om det ekonomiskt bara handlade om ca 100 kronors lägre kostnade, så såg abonnenterna avfallet mer tydligt och påtagligt. Det talade till folk, helt enkelt, säger Corvellec och lägger till att när avståndet till avfallet krymper, så blir folk mer intresserade av att lyssna till exempelvis politiska förslag kring avfallsförebyggande och avfallshantering.

- Det är i vägskälet mellan att producera avfall eller inte som det går att förebygga avfall, så att öka närheten till avfallet är viktigt för att folk ska se det.

 Avfallsdeklaration

Ett sätt att göra detta skulle kunna vara att ta fram en slags deklaration och märkning för produkter som visar hur mycket avfall som produkten gett upphov till.

Läs också: De är bäst i återvinningsapp

- Vi har här inspirerats av vitvarumärkningen som finns. De flesta människor idag har inte klart för sig att en mobiltelefon som väger något hg, gett upphov till drygt 85 kg avfall (inklusive gruvavfall…) innan den är klar. I Sverige säger statistiken att varje person skapar ca 480 kg hushållsavfall, men om vi lägger till verksamhetsavfall och gruvavfall, så ger 10 miljoner svenskar upphov till ca 125 miljoner ton avfall. 12,5 ton alltså och var folk bara lite mer medvetna om detta så är det nog många som faktiskt skulle ställa sig frågan ”är det värt avfallet?” innan de konsumerar, säger Hervé Corvellec.

 Svårt skala upp

En sak man har lagt märke till är att när det kommer fram bra initiativ, så är det väldigt svårt att skala upp dessa.

- Vi ser eldsjälar, entusiaster, människor med bra idéer, men det är svårt att få det realiserat i större skala. Det finns kanske ingen eldsjäl på alla ställen, och det som görs är också projektdrivet. Vi har sett flera exempel på kommuner som driver projekt och får väldigt bra resultat, men sedan tar projektet slut, experterna lämnar och det är oklart vad som händer efteråt, konstaterar Hervé Corvellec och fortsätter:

- Det finns ett behov av att skala upp avfallsförebyggande, men det är svårt. Det finns också en stor fråga kopplat till det här: Vem ska finansiera? Är det rätt att göra det med avfallstaxan till exempel? Taxan kan användas för att finansiera information om avfallsförebyggande. Men om man som avfallsbolag kan finansiera sådant som kräver att man betalar hyra, personal, försäkringar etc med avfallstaxan är oklart och det är en rätt viktig fråga framöver.

 ”Lyft bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin”

Rapporten är fritt tillgänglig och kan laddas ner här.

- Den är skriven på ett sätt som vi hoppas är fritt från ”akademisk jargong” för att den ska vara lätt att ta till sig, även för den som inte är specialist inom samhällskunskap, säger Hervé Corvellec och avslutar med en idé som kanske kan uppfattas som kontroversiell:

- Mitt förslag är att vi helt enkelt lyfter bort avfallsförebyggande från avfallshierarkin, då det ju inte handlar om avfall. Vi skulle egentligen behöva ha tre kategorier, nämligen förebyggande som nummer ett, insamling om avfall ändå uppstår som nummer två och som nummer tre sedan behandling som då kan delas upp i deponering, förberedelse för återanvändning/återbruk, återvinning med mera. Man skulle då göra förebyggande till ett tredje ben i en avfallspolicy som hittills bestått av två dito, avslutar Hervé Corvellec.

Peter Olofsson

 

Lyssna på Hervé Corvellec

Hervé Corvellec deltar på Recyclingdagen i Helsingborg den 26 april och talar om avfallsförebyggande. För mer info om konferensen, gå till www.recyclingdagen.se.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Glykolåtervinning nu i industriell skala

EU-domstolen återupptar mål?

Häromdagen meddelade Högsta förvaltningsdomstolen sin dom i målet mellan Konkurrensverket och de skånska kommuner som direktupphandlat avfallstjänster utan att annonsera dessa. En dom som kan leda till att EU-domstolen återupptar ett mål mot Sverige.

Revolutionerande genombrott för plaståtervinning

Ikea ska bli självförsörjande på sallad

Som en del i Ikeas hållbarhetsstrategi börjar nu arbetet mot att bli självförsörjande på sallad.

Pantkampanj sprider sig

Nyhetsbrev

Reningsverk blir bioraffinaderier

Arkiv

Ny dom kör över Konkurrensverket

Nu är sista ordet sagt kring en flera år gammal strid mellan Konkurrensverket och tretton skånska kommuner.

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Lyckat koncept för insamling av farligt avfall

Den idag välbekanta Samlaren för olika typer av farligt avfall fick pris som Årets kretsloppsavgiftare på den första Återvinningsgalan 2009.

Projekt för mindre take away-skräp

Flergångslådor eller pantsystem för förpackningar, kan det vara lösningar för att minska mängden skräp som kommer från våra take away-vanor?

Omvärlden
Nytt WEEE-alternativ i Norge

Återvunnet klär kultur- och demokratiministern

Alice Bah Kuhnke väljer klänning från Stockholms Stadsmission Remake till årets Nobelfest.

”Bröl”, succé på julbordet?

Gammalt bröd blir mörk julöl. ”Mycket populär”.

Forskarnytt
Osund returkultur i modebranschen - tre sätt att bryta negativ trend

Han blir vd på Svenska Metallkretsen

Produktnyheter
Flyttar produktion

Gå på opera och återvinn mobiler!

GöteborgsOperan har startat mobilinsamling för sina besökare, ett initiativ som direkt blivit en succé.

Produktnyheter
De utvecklar bränslecellsdriven sopbil

Prisade frackar på Nobelmiddagen

Återvinningsgalan
Finalisterna klara!

Juryn har nu sammanträtt och det står klart vilka finalisterna är till årets Återvinningsgala.

VD-byte hos Avfall Sverige

Bättre hantering av läkemedelsavfall

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: Låneidé fick hedersomnämnande

Forskarnytt
Elbussbatterier ska lagra solenergi

Nu invigs vad som troligen är Europas första energilager baserat på elbussbatterier – detta genom ett forskningsprojekt i Göteborg.

Återvinningsgalan
Tidigare vinnare: De fick första priset på första galan

Årets julklapp återvunnen

Forskarnytt
Svampar omvandlar restprodukter

Matavfallsmål nått

Produktnyheter
Nya kapsyler av ÅV-plast

Produktnyheter
Hög kvalitet på returträ i ett steg

Förbundsdirektör avgår

Kylskåp för minskat matsvinn

Skärpta krav = längre liv för elektronik?

Vill ha vite för defekt sopbil

Får agenturen för två maskinjättar

Stort och smått på miljökonferens

De investerar för att främja återvinning av textilfibrer

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.174