23948sdkhjf

Arsenikrisk avbröt fältförsök

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Risk för läckage av arsenik innebar att fältförsöken i projektet MinePap fick avbrytas.

Med syfte att undersöka om Aspa Bruks grönslutsslam (GLS) hade förutsättningar att minska damning från Zinkgruvan Minings anrikningssandmagasin, inleddes det Vinnovafinansierade projektet MinePap.

Läs också: Lyckad miljösanering med grönlutslam

GLS geotekniska egenskaper från laboratorieundersökningen var intressanta nog för att gå vidare med ett fältförsök. Användningen av grönlutslammet skulle innebära en pH-höjning av Zinkgruvans sand. Det visade sig dock vid en kompletterande labstudie att en sådan pH-höjning i sanden skulle kunna innebära ökad utlakning av arsenik. Detta resulterade i att det inte utfördes fältförsök med den GLS som finns att tillgå från Aspa Bruk.

– Baserat på de resultat som framkommit, beslutade vi i juni 2018 att stoppa fältförsöket. Vi ansåg att det behövdes mer information om hur arsenik uppträder vid olika förhållanden i sandmagasinet, säger Björn Johansson, miljöansvarig vid Zinkgruvan.

Aspa hade god kontroll på sitt grönlutslam, och att dess pH skulle orsaka arsenikutlakning var mycket oväntat. En framtida möjlighet är att kontrollera de ingående materialströmmarna i grönlutslammet så att pH sänks. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara användning av alternativa restmaterial (organiska) som tänkbara ersättare till grönlutslam.

Målsättningen med projektet var att bedöma GLS lämplighet utifrån geotekniska egenskaper och bedöma eventuella risker i samband med fullskalig användning på sandmagasin. Vidare avsåg projektet att utveckla en cirkulär affärsmodell baserad på behoven hos medverkande parter, Zinkgruvan Mining och Aspa Bruk.

MinePaps andra leverans ansvarade Handelshögskolan vid Örebro Universitet för och handlade om hur man kan prissätta cirkulära restflöden. För att etablera ett pris som tar resurseffektiv cirkulering i beaktande så måste användarvärdet hos respektive aktör undersökas var för sig. Användarvärdena utgörs av antingen hårda eller mjuka värden. Hårda värden kan enkelt omvandlas till monetära termer medans det är mycket svårare för mjuka värden (t.ex. etiska och ideologiska överväganden).

– Det är nödvändigt att isolera vissa värdekontexter till enbart ett eller kanske ett fåtal utbytesrelationer i utvecklingen av affärsmodeller för en cirkulär ekonomi, menar Professor Frans Prenkert vid Handelshögskolan Örebro Universitet.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Arkiv

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.126