23948sdkhjf

Processvatten får nytt liv

| Av Magnus L | Tipsa redaktionen

Processvatten ses som avfall och tas inte tillvara, i alla fall det från fisk- och skaldjursindustrin. Men det innehåller värdefulla näringsämnen som kan användas i livsmedel eller fiskfoder, något forskare nu tittat på. Målet är att det ska återvinnas och föras tillbaka in i livsmedelskedjan.

Läs också: Gemensamma processer genererar biovätgas, protein och bioplast

Det hela handla om processvatten som från beredning av sill, räkor och musslor. Detta pumpas kontinuerligt ut från sjömatsindustrin som avfall. Cirka 7000-8000 liter vatten går åt per ton sill, eller häpnadsväckande 50 000 liter per ton skalad räka eller per tre ton rå räka.

I vattnet finns proteiner, peptider, fetter och andra näringsämnen, som istället kan återvinnas och användas i till exempel livsmedelsindustrin, som fiskfoder eller för att odla mikroalger. Faktum är att kokvatten från räkor i princip är en färdig fond.

Det nordiska projektet Novaqua, som letts av Chalmersprofessorn Ingrid Undeland, har visat att det går att ta till vara viktiga näringsämnen ur vattnet.

Det är mycket viktigt att industrin förstår att processvattnet inte behöver bli avfall, utan att det egentligen är en spännande råvara, säger Ingrid Undeland vid institutionen för biologi och bioteknik.

När forskargruppen startade med att kartlägga processvattnen fann de att de innehöll upp till 7 procent protein och 2,5 procent fetter. I processvatten från räka fanns också det röda pigmentet och antioxidanten astaxanthin.

Vi räknade ut att för en sillproducent var förlusten av protein cirka 15 procent. Alltså: av den ingående mängden protein försvann 15 procent ut med vattnet, förklarar Ingrid Undeland.

Genom en tvåstegsprocess lyckades forskarna återvinna upp till 98 procent av proteinet och 99 procent av de omega 3-rika fetterna. Vid processen fick man fram en halvfast biomassa och en näringsrik vätska. När biomassan kom från räkkokvatten innehöll den efter torkning 66 procent protein och 25 procent fett. I två försök användes sedan denna nya biomassa som ingrediens i fiskfoder till lax, med goda resultat.

Den näringsrika vätskan användes som glaceringsmedium för att skydda frusen fisk mot härskning. Vätskan visade sig vara något mer skyddande än den vattenglacering som vanligen används. Vätskan testades också som näringsrikt medium för mikroalgodling och fick två algarter att växa extra bra. Algerna är sedan tänkta att användas som proteinkälla och pigment.

Sammantaget har projektet alltså kunnat visa på olika sätt att använda återvunna näringsämnen. Nu gäller det att få fisk- och skaldjursindustrin att ställa om sin produktion.

En stor utmaning är att industriellt ta vara på vattnet medan det fortfarande hanteras som ett livsmedel, alltså innan det börjar hanteras som avfall. Det ställer krav på exempelvis kylning och hygien, säger Ingrid Undeland.

I Sverige görs idag en viss rening av vattnet innan det släpps ut, vilket gör att många redan har så kallade flotationstankar som används i andra steget av den återvinningsprocess som utvecklats. Ändå krävs naturligtvis investeringar, menar Bita Forghani Targhi, som arbetar som post-dok på avdelningen för Livsmedelsvetenskap och är Undelands kollega:

Ekonomin är den största utmaningen, skulle jag säga.

Utvecklingsarbetet med processvatten från industrin fortsätter nu med det nya projektet AquaStream, som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden.

Jag tror att tekniken för att återvinna vattnet kommer att användas, förr eller senare. Insikterna om värdet med att återvinna näringsämnen ökar, vilket också underlättar för att få industrierna att röra sig i riktning mot en cirkulär ekonomi.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Omvärlden
Siktar på 100 procent återvinning och återanvändning

Nu inleds arbetet som om tretton år ska innebära att den danska ön Bornholm radikalt ska ha byggt ut sin kapacitet för att sortera avfall.

Marksanering
Renar arsenikhaltigt vatten

Forskarnytt
Tekniken separerar blandade plasttyper

Gästrike återvinnare får ny förbundsdirektör

Patent- och marknadsdomsdomstolen fastställer dom om tillgång till återvinningsstationer

Nyhetsbrev

Lanserar återvinningssystem för kaffekapslar

Arkiv

Utvärderar förebyggande av avfall

Blir ny miljöminister

Klimatomställning kräver ökad metallproduktion

Industriell symbios avvecklas

Martin och Servera ansluter till Älskade stad

Med gasfordon och ny citylogistik ska Martin och Servera bli mer klimatvänliga.

Startar återvinning av hårda plaster

Plasten ersätts med egen påse

Lennart Wallander, vd på Food & Friends, i en krönika om plastens framtid och Bring Your Own-rörelsen.

Energirekord 2018

Textilservicejätte i hållbarhetssamarbete

Slutförvar kan byggas ut

Svensk Kärnbränslehantering kan beviljas tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet vid Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR.

MISAB blir ABT Väst

Globalt initiativ för minskat plastavfall

Hela plastvarukedjan i kraftfullt samarbete.

Forskarnytt
Kork blir bränsle med ny förgasare

NSR fick kungligt besök

Insamlingsinitiativ sprider sig

VD-byte hos Borås Energi och Miljö

Hållbar Europanyhet från Ed

Helt fossilfritt i Skåne

Skånes kollektivtrafik är numera helt och hållet fri från fossila drivmedel – ett omfattande omställningsarbete ligger bakom förvandlingen.

Avfall Sveriges vd knyts till Lunds universitet

ÅI går med i Global Recycling Foundation

Ny förpackning minskade köttsvinn

Forskarnytt
Ny biobaserad plast för plastflaskor

Forskarnytt
Räcker råvarorna för framtidens energi?

Produktnyheter
Materialhanterare som elhybrid

Matförpackningar i återvinningsprojekt

Ny mässa för VA och avfall

1

Debatt
Skatt på avfallsförbränning måste stoppas

Forskarnytt
Förpackningens utformning avgörande för källsortering

Blir ny vd

5 tips: Så minskar du matsvinnet i jul

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.107