23948sdkhjf

Därför är det goda nyheter att Stockholms Stad förbjuder TipTapp

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Detta är en debattartikel. Åsikter som framförs är den undertecknande skribentens.

 

De senaste veckorna har det varit livliga diskussioner kring ”återvinningsappen” TipTapps fortsatta framtid i Stockholm. Detta efter att staden gått ut med nyheten att appen kommer att förbjudas. Visst är det lätt att förstå att anhängarna till appen och delningsekonomi-förespråkarna ganska enkelt får gehör för sin åsikt att detta är ett typiskt omodernt, bakåtsträvande beteende av en stelbent myndighet. Och inte blir det bättre av argumentationen från Miljöförvaltningen som i flera kommentarer bara motiverar sitt beslut med att appen ”strider mot det kommunala avfallsmonopolet”.

 

Läs också: Samarbete räddar prylar och kläder till välgörenhet

Men, för den som orkar lägga lite mer tid och tanke på frågan är det ganska enkelt att se varför det är goda nyheter att appen med sitt nuvarande upplägg förbjuds.

 

Låt oss börja med att konstatera att appen TipTapp i sig är sprungen ur ett stort behov som många stockholmare delar, är väl designad och att den är mycket användarvänlig. Den erbjuder helt enkelt ett lätt sätt för medborgarna i Stockholms stad att bli av med sitt skräp - snabbt och billigt. Men, det är just detta som är problemet. Att säkerställa att avfallshantering och återvinning hanteras på ett miljömässigt optimalt sätt handlar inte om "snabbast och billigast". Tvärtom är det just det tankesättet som genom åren skapat mycket av våra miljöproblem i samhället. Från slit-och-släng mentalitet till en väldigt långsam uppbyggnad av mer resurssmarta och hållbara återvinningssystem.

 

Läs också: Appförbud aktualiserar frågan om avfallsmonopol

Även om jag personligen beundrar entreprenörskapet hos många av de driftiga personer som hanterar skräpet åt stockholmarna genom TipTapp, så tvivlar jag på att många dem har den kunskap som gör att staden och dess invånare får en miljöeffektiv återvinning och avfallshantering. Då har vi ändå inte ens berört problemen med dumpning som tyvärr är en stor potentiell bieffekt av appens snabba tillväxt, där stora kortsiktiga vinster kan genereras via dumpning. Breddar vi synfältet ytterligare lite, finns det ytterligare argument som gör det ännu enklare att slå fast att Stockholms Stads beslut att förbjuda TipTapp är något positivt. Genom förbudet elimineras de potentiella problemen som nämns nedan:

 

  • Dumpning. Även om det inte framhålls särskilt tydligt i kommunikationen från Stockholms Stad, är en viktig anledning till det föreslagna förbudet att se till att skräpet hamnar på rätt ställe. Vi som är aktiva i branschen hör från diverse håll att delar av det som plockas upp av TipTapps chaufförer hamnar i naturen istället för att återvinnas. Även om problemet procentuellt säkert är ganska litet gör TipTapps volymer att det snart riskerar byggas upp stora volymer skräp som hamnar i skog och hav och andra otillbörliga ställen. Dumpning kan kosta samhället enorma summor och är den absolut sämsta möjliga lösningen för miljön.
  • Snedvriden konkurrens och svartjobb. Det finns en betydande risk att huvuddelen av de personer som hanterar TipTapps hämtningar i själva verket har detta som sitt ”jobb” snarare än att de utför en tjänst när de har tid över. Tidigare exempel från delningsekonomin visar att många av dessa personer sannolikt inte betalar varken skatt eller sociala avgifter, vilket snedvrider konkurrensen och missgynnar skattebetalande företag. De etablerade och kvalitetsgodkända avfallsföretagen som är erkänt kunniga inom miljömässigt effektiv återvinning förhindras därmed att erbjuda sina tjänster. Detta är samma problematik som visade det orimliga i att samhället skulle tillåta UberPops verksamhet. Men, med tillägget att det nu även handlar om skadliga effekter inte bara på samhällsekonomin utan även på miljön. 

 

Självklart talar vi på Recycla.se till viss del i egen sak när vi stöder beslutet att förbjuda appen. Men, det finns en väldigt viktig distinktionsskillnad att göra innan man drar allt för stora växlar på detta. Recycla.se är en tjänsteplattform som samlar fler än åttahundra återvinningsföretag i en enkel tjänst där företag och privatpersoner kan få hjälp med sin avfalls- och återvinningsbehov. Precis som Tiptapp, fast för en större målgrupp, Men, skillnaden är att den att den som löser sina problem genom oss får hjälp av kvalitets- och miljögodkända företag som är experter på återvinning och avfallshantering. Den andra skillnaden är att det sannolikt blir några hundralappar dyrare än att använda TipTapp. Men, den krassa verkligheten är att miljömässigt bra återvinning kostar pengar och den kostnaden bör självklart falla på den som skapat avfallet.

 

Sebastian Tamm, grundare av och VD för Recycla.se

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Vägsalt utvinns ur farlig aska

Med hjälp av ny teknik ska Ragn-Sells omvandla farligt avfall till värdefulla resurser i samband med såväl halkbekämpning som gödselproduktion.

Organisation för kemisk återvinning bildad

Chemical Recycling Europe, så heter den nybildade organisationen för kemisk återvinning.

Förenar krafter för att bekämpa plastnedskräpning

Nestlé och Veolia ska samarbeta kring avfallsinsamling, avfallssortering och återvinning av plast, med fokus på elva prioriterade länder i Asien, Afrika, Latinamerika och Europa.

Saltsyrabehållare exploderade hos återvinningsföretag

Fasar ut engångsartiklar av plast

Nyhetsbrev

Produktnyheter
Hållbar plastförpackning i gult

Arkiv

Skolungdomar snackade miljö

Omvärlden
Radioaktiv metall bland återvinningsmetall

Produktnyheter
Skippar sugrören

Få myndigheter uppmanas köpa återvunnet

En ny kartläggning har undersökt hur många statliga myndigheter som uppmanas att köpa återvunnet vid upphandlingar. Resultatet är nedslående.

Standard sätter pris på miljön

Forskarnytt
Ovanligt med höga halter reglerade kemikalier i återvunnen plast

Åt vilket håll styr lagarna? Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

2

KTH startar distansutbildning om material

Utbildning fokuserar på polymerer och metaller i ett cirkulärt samhälle.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.173