23948sdkhjf

Elbussbatterier ska lagra solenergi

| Av Thomas Dietl | Tipsa redaktionen

Nu invigs vad som troligen är Europas första energilager baserat på elbussbatterier – detta genom ett forskningsprojekt i Göteborg.

Batterier från elbusslinje 55 i Göteborg återanvänds och får därmed ett andra liv som lagringsplats för solenergi. Det sker genom ett forskningsprojekt där Volvo Bussar, Göteborg Energi, Riksbyggen och Johanneberg Science Park ska undersöka lagring av el i bostäder som har egen elproduktion från solceller.

Återanvändning och återvinning av batterier är en nyckelfråga när allt fler städer nu planerar övergå till eldrivna transporter. Volvo Bussar deltar i ett forskningsprojekt där begagnade elbussbatterier får ett andra liv när de används för att lagra solel. Forskningen sker i Riksbyggens bostadsrättsförening Viva på Guldheden i Göteborg, ett boende som har som mål att bli Sveriges mest innovativa och hållbara boendeprojekt och där hyresgästerna nu börjat flytta in.

I Brf Viva har Riksbyggen, Volvo, Göteborg Energi och Johanneberg Science Park skapat ett unikt system där energi från solceller på byggnadernas tak lagras i begagnade elbussbatterier från linje 55. Energilagret används för att kapa fastighetens effekttoppar, och lagra eller sälja överskott på egenproducerad solel. Det kan även användas för att köpa och lagra el från nätet när den är billig och grön, för att användas senare. Därmed effektiviseras Brf Vivas eget energisystem, liksom det omgivande elnätet i staden.

– Vi vet att elbussbatterier har god prestanda för andra applikationer såsom energilagring när de har använts färdigt i bussen. Exakt hur bra ska vi nu undersöka. Genom att använda batterierna som energilager får de ökad livslängd och innebär bättre utnyttjande av resurser och mindre miljöpåverkan. Inom Volvo tittar vi på olika möjligheter att återanvända bussbatterier som energilager, och Viva är ett exempel. säger Ylva Olofsson, projektkoordinator på Volvo Bussar.

Batterilagret består av 14 begagnade elbussbatterier litiumjon. Batterierna har installerats i ett batterirum och kopplats samman till ett energilager på 200 kWh. Energilagret möjliggör att större andel egenproducerad el kan användas inom Brf Viva.Brf Viva består totalt av 132 lägenheter. Målet med Riksbyggens Brf Viva är att skapa Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt baserat på forskning inom Positive Footprint Housing.

FAKTA/Energilagret i Riksbyggens Brf Viva

  • Energilagret består av 14 stycken begagnade elbussbatterier från Linje 55 av typen litiumjon

  • Energin som lagras i batterierna kommer från solceller på fastigheternas tak. Batterierna kan också laddas med förnybar el från det omgivande elnätet när priset är lågt

  • Energilagret används till att kapa fastigheternas effekttoppar. Den egenproducerade solelen kan användas, lagras eller säljas beroende på vilket som är mest fördelaktigt för tillfället.

  • Energilagret (200 kWh) innebär att endast fyra procent av den egenproducerade solelen behöver säljas jämfört med 20 procent utan energilager

  • Ett fullt energilager räcker till att ladda ungefär 4,5 elbilar (á 40 kWh), 30 elcyklar (á 0,5 kWh) och köra fem tvättmaskiner (á 1 kWh)

FAKTA/Riksbyggens Brf Viva 

Brf Viva består totalt av 132 lägenheter. Målet med Brf Viva är att skapa Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt baserat på forskning inom Positive Footprint Housing, (PFH). Solcellsanläggning, energilagring, återvinning av värme från ventilation (FTX), bil- och elcykelpooler, ungdomsettor, distansarbetsplatser samt resurssnålt byggande i klimatsmart betong visar vägen mot framtidens hållbara boende.

PFH är tvärvetenskaplig forskning för helhetstänkande kring innovativ hållbar bostads- och stadsutveckling. Projektet ska resultera i ökad miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet där vunna insikter och lärdomar får sin första praktiska tillämpning i Brf Viva. Projektet är initierat av Riksbyggen i samverkan med bland andra Johanneberg Science Park, Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborg Energi, Göteborgs Stad och RISE.

Vissa delar, som exempelvis energilagring i begagnade bussbatterier, sker med stöd från EU-projektet IRIS Smart Cities. IRIS är ett femårigt Light House-projekt, finansierat av EU:s HORIZON 2020. Inom IRIS ska sju städer, varav Göteborg är en av dess, ta fram och testa smarta, hållbara lösningar inom energi, mobilitet och IKT, samt sprida lösningarna över Europa.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Glad Påsk!

Skrot försvann

Tidningen Norra Skåne skriver att en stöld inträffat på återvinningscentralen i Vankiva.

Omvärlden
Återvinner plast från organiskt avfall

Produktnyheter
Toppkvalitet med återvunnen plast

Mindre brand vid värmeverk

Nyhetsbrev

Mängder av skräp plockat utmed västkusten

Uppemot 45 ton mindre skräp utmed västkusten. Så lyder en första prognos för vad vårens Städa Kust-insats genomförd av Städa Sverige och tusentals idrottsungdomar resulterar i. 

Arkiv

Hybrit nominerat till pris

Återvinn med Arket

Recyclingdagen
Programmet klart för Recyclingdagen!

Programmet för Recyclingdagen Helsingborg 2019 om trender som driver avfallshantering och återvinning är nu klart.

Recyclingdagen
Investerar i digital avfallshantering

Recyclingdagen
Framtidens sophämtning: On demand!

I Helsingborg genomför NSR, Bintel och Öresundskraft just nu ett försök där de boendes sopkärl försetts med sensorteknik och uppkoppling till ett IoT-nätverk. Därmed möjliggörs hämtning av avfall när kunden själv vill.

Serie: Åt vilket håll styr lagarna?
Del 4: Forskningens syn

Cirkulär ekonomi kan minska CO2-utsläpp med 56 procent

Digitala marknadsplatser för återvunnet, fler samarbetande leverantörer men också ekonomiska styrmedel ska göra cirkulära materialflöden mer lönsamma.

Risk för radioaktiv läcka

Ikea mest hållbart, när konsumenten får välja

ChemRec Europe publicerar ståndpunkter

Nybildade Chemical Recycling Europe har publicerat en samling ståndpunkter där man listar de mest angelägna ämnena som påverkar kemisk återvinning av polymerer idag.

Produktnyheter
Vatten på flaska helt i rPET

Vad slänger örebroarna i soppåsen?

Örebro kommun skickade cirka 21 800 ton avfall till förbränning under 2018. För att se vad örebroarna slänger i restavfallspåsen görs plockanalyser varje år.

Kafferabatt minskar engångsmuggar

Omvärlden
Vill se globalt plastavtal

Museiöl bryggs på överblivet bröd

Provsitt avfallets ”Iron Throne”....

15 april har sista säsongen av Game of Thrones premiär. Redan den 13 april finns dock möjligheten att provsitta en unik tron……

Handeln om höjd kemikalieskatt: "Glädjekalkyl"

Forskarnytt
Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

Forskarnytt
Bättre återvinning av PUR

Fastighetsbolag satsar på återbruk av vitvaror

Produktnyheter
Flergångspåsar för frukt och grönt

Forskarnytt
Matrester kan bli till hållbar plast

Väg till arbete via återvinning beviljas medel från Tillväxtverket

Här blir överskottsplantor till pesto

Produktnyheter
Ljudmodul till smart papperskorg

Omvärlden
Cirkulär skandinavisk handelsplattform för plast

Forskarnytt
Kommersialiserar återvunnen kolfiber

San Sac förvärvar

Brand på byggåtervinning

Tecknar nytt avtal för biogas

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142