23948sdkhjf

Del 1: Så här fungerar blockkedjor

| Av Martin Wänerholm | Tipsa redaktionen

Ordet blockkedja förknippar många med kryptovalutan Bitcoin men det kan också vara ett verktyg som är intressant för återvinningsbranschen i framtiden. Recycling lär dig i en tredelad serie mer om den spännande tekniken.

En blockkedja kan liknas vid en databas som är decentraliserad det vill säga att ingen enskild person, stat eller företag äger databasen utan den finns utspridd med ett antal kopior i ett nätverk. Ingen kan heller radera eller manipulera det som finns i blockkedjan utan allting som lagts dit blockkedjan är där så länge någon har en kopia av databasen. Datorer som har hela blockkedjan på sina datorer kallas för noder.

Läs också: Del 2: Blockkedjor i återvinningen

Blockkedjan bygger på så kallade block och ett block kan till exempel innehålla en lista med transaktioner. Storleken på blocken kan variera, till exempel har kryptovalutan Bitcoins block storleken 1 MB, och det styr hur många transaktioner som ryms i varje block. Utifrån innehållet i blocket tas en krypterad kod fram, en hash. Den bygger även på data från föregående blocks hash. På det viset hänger alla block ihop matematiskt.

Går någon in och manipulerar en gammal transaktion i kedjan så förändras hashen för det blocket och då stämmer det inte överens med övriga och systemen reagerar. När ett nytt block läggs till måste den nya hashen beräknas. För Bitcoin sker det genom att så kallade miners löser ett matematiskt problem, detta kostar en del i datakraft och därmed även i energi, som belöning får de bitcoins. Att hashen är korrekt beräknad verifieras av de övriga noderna i systemet.

Det finns dock möjlighet att beräkning av hash och verifieringen sker av några få utsedda aktörer och det är kanske den varianten som skulle bli aktuell för många av de avfallsapplikationer där blockkedja kan bli ett verktyg. Eftersom de i systemet litar på dessa utsedda aktörer kan beräkningarna förenklas och då krävs inte lika stor energiåtgång. Man behöver dock inte lita på alla aktörer i systemet men då flera verifierar att allt är rätt räcker det om man litar på några.

Det finns flera olika varianter av blockkedjor som kan användas för olika ändamål ungefär som det finns olika operativsystem till telefoner. Som användare ser du inte operativsystemet utan de appar du har i telefonen. Samma sak med blockkedja, du ser ett program för det du vill göra till exempel handla med Bitcoin eller återvinna din mobil.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Nomineringen öppen!

Nu är nomineringen öppen till nästa Återvinningsgala.

Sommarledigt!

Nu tar Recycling semester! Vi önskar läsare och annonsörer en trevlig sommar

Fortsatta förhandlingar för Enviro

Nya etappmål för minskat matavfall

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå etappmål inom miljömålssystemet för att förebygga bland annat matavfall.

BewiSynbra förvärvar dansk återvinnare

Nyhetsbrev

Marksanering
Modellstyrd marksanering i Gävle

Ny teknik har visat sig vara mycket effektiv när tidigare industrimark i centrala lägen ska omvandlas till bostadsområden.

Arkiv

Produktnyheter
Återvinningsbar film för MAP-applikationer

Debatt
"Sverige måste bli bättre på sopsortering"

9 av 10 återvinner i Sverige

Storskalig textilsortering planeras i Malmö

IVL Svenska Miljöinstitutet får nu grönt ljus för att tillsammans med samarbetspartners etablera världens första automatiserade textilsorteringsanläggning i industriell skala.

Ny teknik för råvaruutvinning ur biomaterial

Uppdaterad: Granat hittad på återvinningscentral

Debatt
Fel med skatt på plastbärkassar

Regeringen har lagt en promemoria om en skatt på plastbärkassar. Skatten ska inte användas för några miljöändamål utan istället ska pengarna finansiera lägre skatt på inkomst. Detta ger medborgarna mer köputrymme (mer material och förpackningar) men miljön får ingen satsning.

Stena Recycling i pilotprojekt kring farligt avfall

1

Koden med svart plast knäckt!

Zalando skiftar till återvunnet

Metanol från restströmmar

Från hemlighetsmakeri till storsatsningar

För pappers- och massabruken blir det viktigare att inte bara leverera papper eller massa utan att även ta hand om restprodukter för att tillverka biodrivmedel eller andra kemiska produkter. Process Nordic har sammanställt ett axplock av de satsningar som finns inom branschen eller hos företag som har kopplingar till branschen. En del företag berättar gärna, andra är mer hemlighetsfulla.

Indikatorer visar svagt positiv trend

Stärkt samarbete kring mekanisk återvinning

Färdiga fyndlådor mot svinn

Vägledning för insamling nu presenterad

Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för hur insamlingen av förpackningar och returpapper från hushåll ska genomföras.

”Take aways” från Circular Initiative 2019

Robotteknik och samarbeten gör återvinningsindustrin till föregångare

En smart robot som ökar andelen återvunnet material, kunskapsutbyte och åtaganden om samarbete över branschgränser är några av resultaten från Circular Initiative 2019.

Hållbarhetsdebatt på förpackningsmässa

Svensk Glasåtervinning får ny vd

Investerar i textilåtervinning

Förskolor blir avfallssnåla

Så ska samarbeten öka fyllnadsgraden i transporter

UPPDATERAD: Vill se förtydligande av äganderätt till avfall

Omvärlden
Pantflaska blir biljett i Istanbul

Avfall Sverige tycker till om vägledning

Erbjuder plockanalyser

Skumglastillverkare nu i samma koncern

Lanserar drinkar av matsvinn från hotellfrukosten

28 miljoner till välgörenhet – så mycket har påsinitiativ inbringat

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.138