23948sdkhjf

Teknologi för slamhantering finns men lagstiftning sätter stopp

| Av Magnus L | Tipsa redaktionen

Hydrotermisk karbonisering, HTC, kan lösa Sveriges slamproblem, men lagstiftning sätter stopp.

Läs också: Miljoner till ny typ av skogsgödsel

Nyligen samlades forskare och företrädare från näringsliv och samhälle i Umeå för att diskutera hur man kan använda hydrotermisk karbonisering, HTC, för att lösa slamproblemet. Bakom konferensen stod det EU-finansierade projektet Green North, ett samverkansprojekt som ska stärka och effektivisera den miljötekniska branschen i Norrland. Stina Jansson, universitetslektor vid Umeå Universitet, arbetar med HTC i sin forskargrupp:

– Metoden är känd sedan över 100 år tillbaka, men det var ganska nyligen som forskningen tog fart efter att man sett möjligheten att använda det för att göra kol av blöta material, förklarar Jansson.

Hydrotermisk karbonisering, HTC, är i korthet en process där man behandlar ett blött material i en försluten behållare och värmer upp den. När materialet och vattnet blir varmt och utvidgas bildas ett tryck, som tillsammans med temperaturen hjälper till att omvandla materialet till ett kolmaterial.

– Fördelen är att man kan behandla just blöta material som annars är svåra att torka, vilket krävs för de flesta energiutvinningsprocesser. Att torka till exempel slam blir väldigt dyrt och det går åt mycket energi, säger Jansson. 

Läs också: Stor ökning av fosfor, kväve och mull

Metoden har stor potential att omvandla slam från reningsverk och andra våta och svårhanterliga material till HTC-produkt med högt energivärde. Peter Axegård, som arbetar med marknadsutveckling på företaget C-Green, föreläste om hur man tar tekniken från en forskningsidé för fem år sedan till kommersialisering. C-Green bygger just nu en fullskalig HTC-anläggning i Finland som ska omvandla bioslammet från Stora Ensos massa/pappersbruk i Heinola till en HTC-produkt som ska användas som biobränsle i en kraftvärmepanna. Produktionsstarten är planerad att ske under juli i sommar.

– Vi använder en process baserad på HTC som vi har utvecklat och håller på att implementera i en kommersiell anläggning. Bränslet från slammet ska ersätta torv som bränslekälla, säger Axegård.

Att använda produkter utvecklade med HTC-teknik kan dock vara lättare sagt än gjort. Axegård ser en utmaning i att ett i det närmaste luktfritt och sterilt HTC bränsle från slam som kommer från kommunala reningsverk i nuläget fortfarande klassas som avfall.

– Det blir en begränsning i vad man kan göra. Det är en regelfråga som för närvarande begränsar möjligheter till energiutvinning och andra applikationer.

Läs också: Receptet för återvinning av nyttiga metaller

Sven Thunéll, produktionschef på Vakin, berättade om utmaningarna de svenska reningsverken står inför – vad man ska göra av slammet i framtiden.

– Vi har ännu inte en tydlig, fastställd slamstrategi i Sverige. Det försvårar investeringar av denna typ, om det inte står i den att till exempel detta är en väg att gå, säger Thunéll.

– Det finns en stor och intressant möjlighet att göra något bättre av slammet, till exempel att återvinna fosfor och till och med göra en biokolprodukt som sedan kan användas igen i reningsprocessen.

David Lundström, VA-ingenjör på Luleå kommun, deltog på konferensen. Han ser stora möjligheter i att göra nytta av slammet på reningsverket genom att förbränna det, använda som extern värmekälla och minimera mängden som körs bort:

Läs också: Tidigare vinnare: Frysteknik som renar

– För oss skulle det vara en enorm vinst att slippa köra iväg det på lastbil, samtidigt som vi skulle kunna få tillbaka värmen i processen och värma lokalerna. Då skulle vi kanske också kunna sälja mer biogas än vi gör i dag.

Det som krävs, enligt Lundström, är då att politikerna måste hänga med i utvecklingen och våga investera i den nya tekniken.

– I dag får vi betala för att bli av med slammet, istället för att det kan vara en inkomst eller något vi kan nyttja så mycket vi kan själva.

Green Norths Lale Andreas avslutar:

– Det är av vikt att samhället i stort har samma mål och att alla delar från forskning till industri, myndigheter och lagstiftning, jobbar närmare och förstår varandra, det är också vad vi inom Green North arbetar för, säger hon.

Mer om: Slam
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Vill skapa centrum för industriell symbios

Omvärlden
PVC-återvinning under hot?

Prisas för fosforprocess

Vill se ökad hållbarhet för elektronikprodukter

Idag är det Circular Electronics Day, ett initiativ som syftar till att uppmuntra organisationer och konsumenter att ta ansvar för elektroniken de använder.

Han blir Årets Second Hand-profil

Belönas för arbetet med White monday.

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång i veckan (tisdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Pilotprojekt tillverkar jord av restavfall från pappersindustri

Arkiv
1

Samordnar Sveriges arbete för hållbar plastanvändning

Naturvårdsverket får två uppdrag i årets regleringsbrev för att minska plastens negativa miljöeffekter.

Automatiserade omfattande återvinningsanläggning 

Produktnyheter
Världens första Svanenmärkta dryckeskartong

Omvärlden
Så ska Kina fasa ut engångsplast

EU-kommissionen vill hitta innovationer för hållbar modeproduktion – utlyser tävling

Ny IVA-rapport: Så kan plast bli cirkulärt och resurssmart

På nytt jobb
Han blir hållbarhetsansvarig på SVDH

Forskarnytt
Zeoliter och cellulosa kan suga upp koldioxid

Slår rekord i miljöcertifiering 

ÅI: Företag ska ha rätt äga sitt eget avfall

Regeringens förslag till ny avfallslagstiftning behöver bli tydligare och mer förutsägbar kring äganderätten till avfall om innovation och investeringsvilja ska stimuleras.

Samlade in tusen ton böcker

Under 2019 samlade VafabMiljö in 1011 ton böcker.

Köper specialist på batteriåtervinning

Återvinning av golv ökar

Sluten förpackningscirkel

Årets första PACK@lunch på Kapitel 8 i Stockholm gick i cirkelns tecken.

Livsmedelsjätte storsatsar på återvunnen plast

Vill möjliggöra ökad användning av återvunnen plast till livsmedelsförpackningar.

Omvärlden
Kina fasar ut engångsprodukter av plast

På nytt jobb
Hon blir ny vd för IVL

Batteriskandal pressar El-Kretsen

Ny medlem i 4evergreen

Brand i sopbil

Produktnyheter
Biobaserat och bionedbrytbart

Lakverk för bättre återvinning

Forskarnytt
Plastätande bakterie upptäckt

Satsar på biokol

Han blir expert i miljömålsberedningen

Forskarnytt
Rena vatten med bark?

1

Produktnyheter
Ståpåse med återvunnen polyeten

Forskarnytt
Studie: Prioritera återvinning av kväve

Plus

Enda vägen framåt - “design for recycling”

80 miljoner till biogasanläggning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.126