23948sdkhjf

Teknologi för slamhantering finns men lagstiftning sätter stopp

| Av Magnus L | Tipsa redaktionen

Hydrotermisk karbonisering, HTC, kan lösa Sveriges slamproblem, men lagstiftning sätter stopp.

Läs också: Receptet för återvinning av nyttiga metaller

Nyligen samlades forskare och företrädare från näringsliv och samhälle i Umeå för att diskutera hur man kan använda hydrotermisk karbonisering, HTC, för att lösa slamproblemet. Bakom konferensen stod det EU-finansierade projektet Green North, ett samverkansprojekt som ska stärka och effektivisera den miljötekniska branschen i Norrland. Stina Jansson, universitetslektor vid Umeå Universitet, arbetar med HTC i sin forskargrupp:

– Metoden är känd sedan över 100 år tillbaka, men det var ganska nyligen som forskningen tog fart efter att man sett möjligheten att använda det för att göra kol av blöta material, förklarar Jansson.

Hydrotermisk karbonisering, HTC, är i korthet en process där man behandlar ett blött material i en försluten behållare och värmer upp den. När materialet och vattnet blir varmt och utvidgas bildas ett tryck, som tillsammans med temperaturen hjälper till att omvandla materialet till ett kolmaterial.

– Fördelen är att man kan behandla just blöta material som annars är svåra att torka, vilket krävs för de flesta energiutvinningsprocesser. Att torka till exempel slam blir väldigt dyrt och det går åt mycket energi, säger Jansson. 

Läs också: Tidigare vinnare: Frysteknik som renar

Metoden har stor potential att omvandla slam från reningsverk och andra våta och svårhanterliga material till HTC-produkt med högt energivärde. Peter Axegård, som arbetar med marknadsutveckling på företaget C-Green, föreläste om hur man tar tekniken från en forskningsidé för fem år sedan till kommersialisering. C-Green bygger just nu en fullskalig HTC-anläggning i Finland som ska omvandla bioslammet från Stora Ensos massa/pappersbruk i Heinola till en HTC-produkt som ska användas som biobränsle i en kraftvärmepanna. Produktionsstarten är planerad att ske under juli i sommar.

– Vi använder en process baserad på HTC som vi har utvecklat och håller på att implementera i en kommersiell anläggning. Bränslet från slammet ska ersätta torv som bränslekälla, säger Axegård.

Att använda produkter utvecklade med HTC-teknik kan dock vara lättare sagt än gjort. Axegård ser en utmaning i att ett i det närmaste luktfritt och sterilt HTC bränsle från slam som kommer från kommunala reningsverk i nuläget fortfarande klassas som avfall.

– Det blir en begränsning i vad man kan göra. Det är en regelfråga som för närvarande begränsar möjligheter till energiutvinning och andra applikationer.

Läs också: Biogasanläggning ska sluta cirkeln

Sven Thunéll, produktionschef på Vakin, berättade om utmaningarna de svenska reningsverken står inför – vad man ska göra av slammet i framtiden.

– Vi har ännu inte en tydlig, fastställd slamstrategi i Sverige. Det försvårar investeringar av denna typ, om det inte står i den att till exempel detta är en väg att gå, säger Thunéll.

– Det finns en stor och intressant möjlighet att göra något bättre av slammet, till exempel att återvinna fosfor och till och med göra en biokolprodukt som sedan kan användas igen i reningsprocessen.

David Lundström, VA-ingenjör på Luleå kommun, deltog på konferensen. Han ser stora möjligheter i att göra nytta av slammet på reningsverket genom att förbränna det, använda som extern värmekälla och minimera mängden som körs bort:

– För oss skulle det vara en enorm vinst att slippa köra iväg det på lastbil, samtidigt som vi skulle kunna få tillbaka värmen i processen och värma lokalerna. Då skulle vi kanske också kunna sälja mer biogas än vi gör i dag.

Det som krävs, enligt Lundström, är då att politikerna måste hänga med i utvecklingen och våga investera i den nya tekniken.

– I dag får vi betala för att bli av med slammet, istället för att det kan vara en inkomst eller något vi kan nyttja så mycket vi kan själva.

Green Norths Lale Andreas avslutar:

– Det är av vikt att samhället i stort har samma mål och att alla delar från forskning till industri, myndigheter och lagstiftning, jobbar närmare och förstår varandra, det är också vad vi inom Green North arbetar för, säger hon.

Mer om: Slam
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Vill se förtydligande av äganderätt till avfall

Tar strid för ökad spårbarhet i avfallsströmmarna

Under Almedalsveckan lanserar Söderenergi ett nytt verifikat som erbjuder avfallsaktörer partnerskap för ökad spårbarhet och transparens i avfallsströmmarna.

Svensk plastanvändning kartlagd

Omvärlden
Pantflaska blir biljett i Istanbul

Nytt logistikcenter nordisk knutpunkt för it-återtag

Nyhetsbrev

Återvinningsgalan
Nomineringen öppen!

Nu är nomineringen öppen till nästa Återvinningsgala.

Arkiv

Avfall Sverige tycker till om vägledning

ÅI-synpunkter på vägledning för insamlingssystem

Tv-kock i nytt svinnprojekt

Debatt
Fri rörlighet bör gälla även avfall

Forskarnytt
Receptet för återvinning av nyttiga metaller

Skänker 44 ton mat direkt från lagret

Martin och Servera har hittat ett sätt att hantera mat som blir svinn redan på lagret.

Fiberbaserat tråg kan ersätta svart plast

Skrottjuvar åkte dit

Erbjuder plockanalyser

Asfaltåtervinning för miljoner

Börjar använda återvunnen PET

Skumglastillverkare nu i samma koncern

80 recept och 70 tips i Paul Svenssons Rädda maten-bok

Fransk matsvinnshjälte får prestigefyllt pris

Lanserar drinkar av matsvinn från hotellfrukosten

Göteborgsmodell mot matsvinn blir rikstäckande

Göteborgs modell för att minska matsvinn har halverat mängden slängd mat. Nu ska Livsmedelsverket införa modellen i hela Sverige.

Biogas från containerbaserad lösning

En containerbaserad lösning för småskalig produktion av biogas är på väg att se dagens ljus strax utanför Enköping.

Intervjun
Weine Wiqvist summerar 25 år som vd

Efter tjugofem år som vd för Avfall Sverige lämnar Weine Wiqvist jobbet vid halvårsskiftet. I den här stora intervjun samtalar Recycling med honom om frågor som varit mer eller mindre aktuella under de här åren.

Ni glömmer väl inte följa oss på LinkedIn?

28 miljoner till välgörenhet – så mycket har påsinitiativ inbringat

Gruvornas roll i en hållbar framtid

Vid Biobase visas ny teknik för tillverkning av ligninolja

Marksanering
Ny teknik ska rena BT Kemiområdet

Samverkan för ökat återbruk i byggbranschen

Avfallsupphandling som främjar innovation

FTI kommenterar avbrutet samarbete

Avfall Sverige fick ny ordförande

Om plast i haven och framtidens designutmaningar

Samlade in 999 kg fett på tre månader

Vill bli möblernas Uber

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.153