23948sdkhjf

Skapar fossilfria produkter av brukens restströmmar

| Av Marcus Petersson | Tipsa redaktionen

Ett nyskapande innovationsprojekt med stor potential att bidra till en mer hållbar värld pågår för fullt. En samling experter skapar nya biobaserade produkter av överskottsslam och avloppsvatten från pappers- och massabruk. Resterna omvandlas till fossilfri plast, biovätgas och fiskfoder.

Projektet kallas för MultiBio och är unikt på flera sätt. Dels för att man satt ihop tre självständiga processer i ett system – en kaskad. Och även för att produktionen kan ske samtidigt som bruken fortsätter sin vanliga tillverkning.

— Vanligtvis konkurrerar industrin om en och samma råvara, men här har vi något som ingen annan vill ha. Det som tidigare var ett avfalls- och reningsproblem blir istället en resurs, säger Karin Willquist, forskare på RISE och projektledare för MultiBioio.

Det hela började för många år sedan när Karin Willquist och hennes forskarkollegor hittade en bakterie med förmågan att bryta ner hemicellulosa. Vid nedbrytningen bildas biovätgas och även en proteinrik biomassa som kan användas i fiskfoder. Parallellt arbetade personerna bakom företaget Promiko med att forska och utveckla ett sätt att producera bioplast från vattenrening och ett annat företag, Gårdsfisk, intresserade sig för alternativa fiskfoder.

På olika håll runt om i landet jobbar nu över tjugo experter med de tre processerna. Pappersbruken i Värmland är med, liksom forskare, fiskodlare, en rad andra företag och klustret Paper Province. Målet är att skapa förutsättningar för att få ut de nya produkterna på marknaden.

Biovätgas ersätter fossilt bränsle

De nya produkterna har många olika användningsområden. Biovätgasen kan användas som energibärare och ersätta fossila bränslen.

— Biovätgas blir mer och mer intressant. Man pratar om att börja använda den som flygbränsle. I bränslecellerna bildas endast vatten, inga föroreningar alls. Det är ett av de renaste bränslen man kan producera idag. Vi kanske inte kan producera tillräckligt med vätgas som räcker till hela flygindustrin, men vi kan bidra, säger Karin Willquist.

Biovätgasprocessen har tidigare bara undersökts i mindre skala i laboratorier. Man har då bara fått ut 33 procent av energivärdet, vilket inte blir lönsamt.

– I MultiBio använder vi resterande energi för att producera fiskfoder och bioplast, så all energi blir produkter. Vi tar tillvara på allt, säger Karin.

Bioplast ersätter vanlig plast

Efter att vätgasen är producerad får man ut ättiksyra och protein ur avfallsresterna. Ättiksyran blandas med slamavfallet och av det kan bioplast tillverkas. Materialet har många fördelar jämfört med oljebaserad plast. Eftersom det är biobaserat är det attraktivt för nya spännande tillämpningar, till exempel bestrykning av papper och kartong inom pappersindustrin.

Fiskfoder ersätter protein i fiskfoder

Fiskfoderingrediensen kan bidra till minskad utfiskning och sojaproduktion då den ersätter protein i fiskfoder. Proteinet produceras idag till stor del av fisk från världshaven eller soja från tropiska länder.

— Det här är en möjlighet att bidra till en effektivare användning av alternativa fiskfoder. Det finns ett starkt industriellt intresse för det. Gårdsfisk i Skåne har anpassat sin anläggning för att göra försök och ta reda på om fisken gillar fodret och kan växa på det, säger Karin Willquist.

Industriell symbios

Förutom miljövinsterna finns det ytterligare vinster med MultiBio. Under projektets gång har man sett stora möjligheter för hur bruken kan samarbeta i symbios.

– Bruken kan öka sin produktivitet genom att gå samman med avfallsproblematiken. Vi gjorde en aktörsanalys som visade att det finns drivkrafter för det, ett kommersiellt intresse och en möjlig värdekedja, säger Karin Willquist.

Finansierat av Vinnova

MultiBio är finansierat av Vinnova och bygger på två tidigare forskningsprojekt som genomförts med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

— Genom de tidigare projekten vet vi att det finns potential att genomföra våra idéer. Vi har visat att det går att göra bioplast av slammet och vi vet att det går att göra vätgas av vissa strömmar av processvattnet. Men det är utmanande saker vi håller på med. Vi måste lösa säkerhetsproblematiken vad gäller biovätgasen bland annat. Men när vi lyckats lösa utmaningarna kommer MultiBio att underlätta implementeringen inom en snar framtid.

— Det här kan vara en spännande möjliggörare för att nå våra miljömål, avslutar Karin.

FAKTA

Projektnamn: Miljötjänster från ett multifunktionellt bioraffinaderi (MultiBio)

Projektledare: Karin Willquist, RISE Research Institutes of Sweden

Övriga deltare: Paper Province, BillerudKorsnäs Gruvöns bruk, Rottneros bruk, Stora Enso Skoghalls bruk, Drinor, Fortum Waste Solution, Gårdsfisk, Karlstads universitet, Lunds universitet, Promiko och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Finansiär: Vinnova och industrin (5,3 miljoner kronor under 2,5 år)

Slutdatum: Projekttiden sträcker sig till 2020

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Corona
Årsstämma blir digital

Skrift för ökad kunskap om plast

Corona
ÅI vill se uppskov för införandet av digitalt spårbarhetssystem

Återvinningsindustrierna hemställer att Sverige begär uppskov hos EU-kommissionen när det gäller införandet av ett digitalt system för spårbarhet av farligt avfall med hänsyn till den pågående coronapandemin.

Nytt hopp för biogas

Forskarnytt
Mindre illaluktande plastrecyklat med separat insamling av förpackningsavfall

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut två gånger i veckan (tisdag och torsdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Nya i Svenska Retursystems styrelse

Arkiv

Forskare varnar: Kemikalier hinder mot cirkulär ekonomi

Corona
Avfall Sverige årsmöte förkortas och hålls digitalt

På grund av det rådande läget med coronaviruset tvingas Avfall Sverige kraftigt banta sitt planerade årsmöte som skulle hållits i Malmö den 2 och 3 juni.

Corona
Almedalsveckan ställs in

Klimatpåverkan kraftigt ner med återbrukat glas och trä

Förskolan Hoppet i Göteborg når högt ställda klimatmål.

Svensk Handel: "Tondövt med punktskatt på mode"

Kemikalieskatt på mode kan bli verklighet

Utredning klar och ett betänkande om hur kemikalieskatt på kläder och skor i så fall skulle utformas har lämnats över till regeringen.

Forskarnytt
Additiv för bättre egenskaper

Bioplastorganisation starkt kritisk till expertrapport

"Rapporten "Packaging plastic in the circular economy" står i strid med vetenskaplig fakta"

Nu är ansökan inlämnad!

FTI har nu skickat in sin ansökan om att bli tillståndspliktigt insamlingssystem till Naturvårdsverket.

Pristagarna i Global Change Award 2020

Corona
Ställer in Farligt Avfall-bilens turer

Återvinningsindustrierna har fått ny vd

I mitten av november lämnade Lina Bergström vd-posten i Återvinningsindustrierna av familjeskäl. Idag får branschorganisationen en ny vd.

Corona
Containrar ställs ut tidigare än vanligt

Nytt verktyg tar strid mot giftigt elavfall

Tusentals ton giftigt elavfall dumpas illegalt i utsatta regioner varje år.

Produktnyheter
Munvårdsprodukter av återvunnen plast

Ökar satsning på återvunnen plast

Ragn-Sells nominerat till Food Planet Prize

Färdplan Bioenergi klar

Avfallstransport ledde till dryga böter…

Avfall Sverige-expert i utredningen kring textil

Kopparkupp: 200 meter kabel stals

Ny teknik ska öka plaståtervinning

Produktnyheter
Glasfasad med CO2-snålt aluminium

Produktnyheter
Kärnmaterial av återvunnen PET

Återbruksgalleria prisad av Postnord

Ny hållbarhetsmärkning för däckmaterial

Forskarnytt
Värmestabil polyamid från terpentinolja

Avfall Sverige ger EU-plan tummen upp

Produktnyheter
Från trä till plast till kartong

Marksanering
Svevia sanerar arsenik

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.172