23948sdkhjf

Cirkulär ekonomi kan minska CO2-utsläpp med 56 procent

| Av Monica Almgren | Tipsa redaktionen

Digitala marknadsplatser för återvunnet, fler samarbetande leverantörer men också ekonomiska styrmedel ska göra cirkulära materialflöden mer lönsamma.

Återvinningsindustrierna bjöd i början av april in för att visa på det senaste inom framsteg och utveckling inom återvinning. Robert Westerdahl presenterade en rapport från Material Economics som räknat på hur mycket vi i EU kan minska industrins koldioxidutsläpp genom en mer cirkulär ekonomi; återanvända, dela och återvinna material.Robert Westerdahl från Material Economics har i en rapport räknat på hur mycket vi i EU skulle kunna minska industrins koldioxidutsläpp genom att återanvända, dela och återvinna material.

Läs också: Från spill till guld

Material Economics ser tre åtgärder att minska utsläppen av koldioxid och de är :

1. Lägre C02-intensitet i material, exempelvis genom bättre återvinning.

2. Använd material smartare för att undvika uppblandning och nedgradering av kvalitet i materialen, så att mer kan återanvändas och återvinnas bättre.

3. Designa produkter bättre för högvärdig återvinning. Många produkter består exempelvis av en blandning av olika plast- och aluminiumsorter som gör det svårare att återvinna tillbaka till högvärdiga material.

Läs också: Använd plagget fler gånger, halvera klimatpåverkan

- De identifierade åtgärderna i rapporten kan minska EU:s utsläpp från industrin med 56 procent årligen år 2050, mer än hälften av vad som krävs för att nå nollutsläpp, säger Robert Westerdahl.


Större produktanvändning

Produkter ska designas mer för återvinning och för att användas mycket.

- Nu förtiden med digitaliseringen drivs tjänstefieringen av produkter snabbt, såsom bildelning, cykelskoters etcetera. Produkter hyrs ut vilket är ett sätt att öka användningen av respektive fysisk produkt. Ju större användning av en produkt desto färre produkter behöver produceras för samma tjänst, och därmed kan koldioxidutsläppen från produktionen och material minska.

Läs också: Returraff, en het fråga för Stenungsund

- Titta på exempelvis flygplan och tåg. Det är produkter som under lång tid optimerats för att utnyttjas maximalt, säger Robert Westerdahl.

Fram till 2030 måste vi öka resursproduktiviteten med 8 gånger mer än i dag för att jordens resurser skall räcka till.Fram till 2030 måste vi återvinna mer än 7-8 gånger mer än i dag för att klara koldioxidnivån.

- Det betyder att vi måste öka nyttjandegraden per produkt med ca 15 procent varje år, säger Josefina Sallén, Circular Transition Coach vid Rise.

Rise har i sin forskning kring resursutmaningen tittat på allt från alternativa material och återvinning till nya affärsmodeller och indikatorer för cirkularitet.

Läs också: Nytt projekt konverterar återvinningsolja till basoljeprodukter

- Det behövs ingen mer forskning utan vi kan hjälpa företagen att använda och få nytta av den forskning som redan gjorts hos Rise.

Men det är en utmaning att engagera företag.

- Orsak kan vara att man är för lönsam och därför inte vill ända hur man jobbar, eller tidsbrist.

Hon efterlyser mod.

Läs också: Lina Bergström slutar som vd för ÅI

- Man måste börja testa för att lära sig, Ikea är ett gott föredöme som testar massor med nya affärsmodeller i liten skala.

Rise största utmaning är att sprida den kunskap man redan har men nya projekt är:

1. Framtidsadaptiv design. Ett ramverk för att designa produkter som kan vara ständigt tidsenliga.

2. Finansiering. Vad innebär en cirkulär balansräkning? Hela finanssystemet behöver ställas om.

3. Cirkulär upphandling. Många små företag sitter på hela värdekedjan och då kan man genom offentlig upphandling erbjuda en marknadsplats för att börja testa.



Dyrare släppa ut

Emma Rex, forskare vid Rise pratade om hur vi når cirkulär upphandling och pekade på fyra aspekter.

- Det handlar om att skapa en marknad för cirkulär insamling, exempelvis fungerar insamlingen av tomflaskor och burkar bra idag.

- Om du vill ta tillbaka din vara, vad gör du då? Många vill ha ett system för att kunna ta tillbaka sin varor.

- Många gånger är det dyrare att använda sig av återvunnet material än att använda nytt.

- Det borde vara dyrare att släppa ut koldioxid.

Vad krävs för att plastmarknaden ska bli lönsam?

Åsa Stenmarck, plastexpert vid IVL, satte fingret på att få lönsamhet för insamlingssystem för plastindustrin.

- Det gäller att matcha mellan utbud och efterfrågan. Det finns ett utbud men ingen vill ha det. Åtgärder kan till exempel vara fossilskatt eller märkningssystem, omställningsbidrag och massbalans.


Små flöden

Hon uppmanade företagen att fokusera på små flöden i produktledet.

- Om man vill ha volym blir det lätt rörigt.

Anna Lidström, hållbarhetschef vid Spendrups Bryggeri, menade att det var viktigt att priset på den återvunna plastvaran var tillräckligt attraktivt, likaså att uppnå högre produktkvalitet på de återvunna plastvarorna.

Jesper Nyberg, vd för Sims Recycling Solutions, tog upp de låga oljepriserna.

- Ett stimulanspaket skulle kunna begränsa utnyttjandet av råvaran.

Han drog en parallell till elektronikindustrin.

- Inom elektronik skulle det också behövas mer märkning om återvinning. Det är svårt att göra rätt val. Fokus är mer på livslängd och andra parametrar, inte återvinning, säger Jesper Nyberg.


Regelverken ändras

Han tog upp svårigheten med att regelverken för material ändras. Ett material som varit ok uppfyller plötsligt inte nya krav och kan på grund av detta inte återvinnas.

Lena Lundberg vid IKEM förde fram en digital marknadsplats som ett mycket bra verktyg.

- Det behövs ett ekodesignat alternativ för plast. I dag är det alldeles för billigt att använda råvaran.

ÅI:s medlemmar hanterar 11 miljoner ton avfall och återvinningsmaterial i drygt 300 anläggningar. Mer än 50 procent av avfallet materialåtervinns.

Fotnot: Mer finns att läsa om Material Economics rapport The Circular Economy, på http://materialeconomics.com/publications/overview

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Forskarnytt
Studie: Prioritera återvinning av kväve

Plus

Forskarnytt
Ny metod gör flygbränsle av växter

Bussbatterier får nytt liv i byggnader

Produktnyheter
100 % återvunnen plast

Produktnyheter
Tar förnybart sugrör till marknaden

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång i veckan (tisdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

När blir återvunnen elektronik årets julklapp?

Fler än åtta av tio svenskar vill ge bort mer elektronik gjord av återvunnet material i julklapp.

Arkiv

Miljöfarligt batteriavfall dumpat

Plus

Från spill till guld

En restprodukt som en industri vill bli av med visar sig ha goda möjligheter förbättra en annan industris process och samtidigt minska användningen av jungfruliga råvaror. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte.

Plus

Enda vägen framåt - “design for recycling”

"Svårt motivera hållbarhetsaspekten i att kassera fullt funktionsduglig inredning"

Industriavfall och upcyclat i kedjans tredje butik.

Använd plagget fler gånger, halvera klimatpåverkan

Svenskarnas klädkonsumtion står för 3 till 4 procent av den genomsnittliga klimatpåverkan, men det kan halveras om ett plagg används dubbelt så många gånger.

80 miljoner till biogasanläggning

Plus

Returraff, en het fråga för Stenungsund

Klimatsmart presentkort

Hon ska utreda producentansvar för textilavfall

De delar på 10 miljoner i prispengar

Vill göra masshantering lika enkelt som att boka resor

En världsunik lösning för att hantera logistiken kring förorenade jordmassor har utvecklats i Sverige.

1

Omvärlden
Stort intresse för dansk plastinnovation

2

Naturvårdsverket backar om bilåtervinning

Nya riktlinjer för återvinningsbarhet

Produktnyheter
Lanserar krukor av återvunnen plast

Får bullerplank av återvunnen träfiber

ABB och Stena i miljösmart återvinningssamarbete

Forskarnytt
Utvecklar chipspåse utan plastfilm

Innovativ upphandling i Göteborg

Returkartong får ny vd

Slutar sortera matavfall

De blev Årets Kretslöpare 2019

Nudging minskar hushållsavfall

Återbrukat mode till museum

Årets Sopa 2019 utsedd!

Centralt beslut: Coop slopar plastpåsarna – inför papperspåsar

Produktnyheter
Ny serie livsmedelsgodkända återvunna färdigrättstråg

Returpack välkomnar Coca-Colainitiativ 

Forskarnytt
Ny teknik för kemisk PET-återvinning

Produktnyheter
Coca-Cola Sverige först med 100 % återvunnen plast

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.187