23948sdkhjf

Forskare kritiserar slutförvar

Den 23 september startade huvudförhandlingen i Mark- och miljödomstolen om fortsatt och utökad verksamhet vid slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark. Huvudförhandlingen pågår i knappt två veckor.

– Ett utbyggt SFR är en viktig del av det övergripande miljöskyddsprojekt som SKB arbetar med, att slutförvara allt radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken. Vi ser nu fram emot att få presentera innehållet i vår ansökan i en huvudförhandling, säger Svensk kärnbränslehantering, SKB:s vd Eva Halldén.

I det nuvarande SFR slutförvaras redan i dag avfall från driften av de svenska kärnkraftverken. Det handlar bland annat om filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, använda verktyg och skyddskläder. Men även radioaktivt avfall från sjukvård, veterinärvård, forskning och industri förvaras i SFR, som varit i drift sedan 1988.

Det mesta av avfallet, runt 90 procent, som uppstår när man river ett kärnkraftverk är konventionellt byggavfall. Ytterligare något kan slutförvaras i markförvar eller friklassas, medan sådant avfall som klassas som kortlivat låg- och medelaktivt planeras att slutförvaras i SFR. Utbyggnaden är tänkt att förläggas på cirka 120 meters djup i berggrunden under havet, i nivå med den lägsta delen av nuvarande SFR.
– SKB har lång erfarenhet från driften av nuvarande SFR. Också med den utbyggda anläggningen kommer vi att möta kraven på säker drift samt långsiktig säkerhet efter förslutning, säger Peter Larsson, SKB:s projektledare för tillståndsprövningen.

Samtidigt pågår prövningen av ansökan om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. I denna prövning har SKB har fått komplettera sin ansökan till Mark- och miljödomstolen men Kärnavfallsrådet, som är en tvärvetenskaplig kommitté med forskare som utses av regeringen, är inte nöjda utan skriver i sitt yttrande:

"Efter mark‐och miljödomstolens påtalande av kvarstående osäkerheter om kopparkapselns  integritet har SKB inkommit med en rad kompletteringar. Dessa kompletteringar innehåller viktiga klargöranden. Kärnavfallsrådet anser dock att det fortfarande finns obesvarade frågor om bl.a. försprödnings‐ och korrosionsprocesser som negativt kan påverka slutförvarets säkerhet på lång sikt. 

Det är inte uteslutet att återstående frågor om kapselns skyddsförmåga skulle kunna klarläggas innan  (exempelvis) en första kapsel får deponeras. Samtidigt är det inte heller uteslutet att fortsatt  forskning visar sig vara otillräcklig eller t.o.m. kommer att utgöra belägg för kopparkapslarnas  bristande skyddsförmåga. Enligt Kärnavfallsrådets uppfattning finns det i nuläget inte tillräckligt  vetenskapligt stöd för att avgöra om utestående frågor kommer att bli positivt besvarade av  forskningen rörande kopparkapslarnas och de övriga barriärernas skyddsförmåga."

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.063