23948sdkhjf

Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”

| Av redaktionen | Tipsa redaktionen

När dagens våg av elektrifierade bilar har tjänat ut kommer batterierna att behöva tas omhand. IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat vad som händer då.

Antalet elfordon ökar snabbt. Elbilsflottan i de nordiska länderna beräknas växa från en halv miljon förra året till fyra miljoner år 2030. I en rapport till Nordiska ministerrådet har IVL Svenska Miljöinstitutet studerat vad som händer när batterierna har tjänat ut och vilka mängder som man kan förväntas ta omhand.

Läs också: Studie: Prioritera återvinning av kväve

– Fram till idag har mycket få batterier från bilar och bussar samlats in. Den stora vågen med uttjänta batterier börjar 2030. Då gäller det att vi har väl fungerande återvinning på plats så att vi kan ta vara på de värdefulla metaller som ingår i dessa batterier, säger Lisbeth Dahllöf, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Syftet med studien har varit att bidra med ny kunskap till de nordiska naturvårdsverken för att de ska kunna ge råd till den översyn av Batteridirektivet som pågår.

Enligt institutet är det svårt att säga hur många litiumjonbatterier som samlas in och återvinns i dagsläget, eftersom rapporteringen till Batteridirektivet inte särskiljer mellan olika batterityper. Men med hjälp av data om mängden batterier som når sin livslängdsgräns går det att beräkna hur många batterier som kommer att finnas tillgängliga för återvinning framöver.

De elbilsbatterier som används i dag kommer att finnas tillgängliga för återvinning någon gång mellan 2025 och 2030. Den stora vågen börjar 2030 då runt 50 000 enheter väntas nå slutet av sin livslängd.

Läs också: Låt återvinningen bevara resurser och avgifta samhället

På grund av sin vikt kommer bil- och bussbatterier att dominera flödet vilket gör dem till de viktigaste att se till vad gäller materialåtervinning. Batterier för elcyklar och elsparkcyklar kommer att finnas i stora mängder, men de har så låg vikt att de inte bidrar lika mycket sett ur ett resursperspektiv.

Kina ligger i dagsläget i framkant när det gäller återvinningsteknik, på grund av att landet har betydande batteriproduktion och stora mängder begagnade batterier. Återvinning sker också i Europa av kobolt, nickel och koppar med relativt hög effektivitet. Litium återvinns däremot inte i dagsläget i stor skala på grund av återvinningskostnader, relativt lågt råvarupris och låga volymer inkommande batterier.

Hur många batterier som i realiteten kommer att återvinnas beror på hur många batterier som samlas in och skickas till återvinning. Återbruk där batterierna får ett andra liv i andra applikationer väntas bli vanligare i framtiden.

– Så länge det finns energilagringskapacitet kvar i batterierna kommer de förmodligen inte att skickas till återvinning, eftersom det för närvarande innebär en kostnad, medan ytterligare användning kan innebära intäkter, säger Lisbeth Dahllöf.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Forskarnytt
Studie: Prioritera återvinning av kväve

Plus

Forskarnytt
Ny metod gör flygbränsle av växter

Bussbatterier får nytt liv i byggnader

Produktnyheter
100 % återvunnen plast

Produktnyheter
Tar förnybart sugrör till marknaden

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång i veckan (tisdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

När blir återvunnen elektronik årets julklapp?

Fler än åtta av tio svenskar vill ge bort mer elektronik gjord av återvunnet material i julklapp.

Arkiv

Miljöfarligt batteriavfall dumpat

Plus

Från spill till guld

En restprodukt som en industri vill bli av med visar sig ha goda möjligheter förbättra en annan industris process och samtidigt minska användningen av jungfruliga råvaror. Låter det för bra för att vara sant? Det är det inte.

Plus

Enda vägen framåt - “design for recycling”

"Svårt motivera hållbarhetsaspekten i att kassera fullt funktionsduglig inredning"

Industriavfall och upcyclat i kedjans tredje butik.

Använd plagget fler gånger, halvera klimatpåverkan

Svenskarnas klädkonsumtion står för 3 till 4 procent av den genomsnittliga klimatpåverkan, men det kan halveras om ett plagg används dubbelt så många gånger.

80 miljoner till biogasanläggning

Plus

Returraff, en het fråga för Stenungsund

Klimatsmart presentkort

Hon ska utreda producentansvar för textilavfall

De delar på 10 miljoner i prispengar

Vill göra masshantering lika enkelt som att boka resor

En världsunik lösning för att hantera logistiken kring förorenade jordmassor har utvecklats i Sverige.

1

Omvärlden
Stort intresse för dansk plastinnovation

2

Naturvårdsverket backar om bilåtervinning

Nya riktlinjer för återvinningsbarhet

Produktnyheter
Lanserar krukor av återvunnen plast

Får bullerplank av återvunnen träfiber

ABB och Stena i miljösmart återvinningssamarbete

Forskarnytt
Utvecklar chipspåse utan plastfilm

Innovativ upphandling i Göteborg

Returkartong får ny vd

Slutar sortera matavfall

De blev Årets Kretslöpare 2019

Nudging minskar hushållsavfall

Återbrukat mode till museum

Årets Sopa 2019 utsedd!

Centralt beslut: Coop slopar plastpåsarna – inför papperspåsar

Produktnyheter
Ny serie livsmedelsgodkända återvunna färdigrättstråg

Returpack välkomnar Coca-Colainitiativ 

Forskarnytt
Ny teknik för kemisk PET-återvinning

Produktnyheter
Coca-Cola Sverige först med 100 % återvunnen plast

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.189