23948sdkhjf

Aska hårdgör fuktig mark

| Av Morgan Andersson | Tipsa redaktionen

Aska från Jämtkrafts kraftvärmeverk blev nyckeln när en leråker förvandlades till fast underlag. Erfarenheten visar att askan härdar när den fuktas med vatten och blir hård som betong, men samtidigt så elastisk att den står emot tjälskott.

– Återvinning av material är högaktuellt i dag och där är aska en bortglömd resurs. Forskningen visar att aska som blir kvar efter förbränningen i kraftvärmeverket är ett bra konstruktionsmaterial som kan ersätta andra råvaror som grus vid vägbyggen samt andra anläggningsarbeten, säger Daniel Ivarsson på Jämtkrafts bränsleavdelning.

Han har under lång tid arbetat med aska och följt forskningen inom området. Han är bland annat delaktig i Askprogrammet som ligger under branschens forsknings- och kunskapsföretag Energiforsk. Jämtkraft har inom ramen för forskningen byggt två pilotvägar inne på området vid kraftvärmeverket.

Nu har metoden också använts på den 700 kvadratmeter stora parkeringen vid Östersund Solpark som förvandlats från leråker till fast underlag med hjälp av aska.

Askan vi använder är ett fantastiskt material. Den härdar likt betong när den fuktas med vatten, den får faktiskt samma kemiska bindning som cement. Trots att konstruktionen blir väldigt hård så blir den även seg, denna seghet tillsammans med egenskapen att isolera gör att konstruktionen står emot tjälskott, säger Daniel Ivarsson.

Från kraftvärmeverket strax utanför Östersund kommer cirka 7 000 ton aska per år. Cirka 300 ton blir över från eldning av grot (det vill säga spill från skogsavverkning), den askan är näringsrik och återförs till skogen.

Många markägare tilltalas av tanken på kretslopp, att näringsämnen kommer tillbaka till skogen. Efter att askan analyserats och godkänts av Skogsstyrelsen bekostar vi både arbetet med att sprida den och själva askan, säger Björn Nilsson, bränsleinköpare och skogsvårdsansvarig vid Jämtkraft.

Resterande cirka 6 700 ton är dock aska som inte återförs till skogen. I Jämtkrafts kraftvärmeverk förbränns, förutom grot, även returträ och biprodukter från sågverken. Eventuella restkemikalier och tungmetaller som kan finnas i askan efter sådan eldning binds, enligt företaget, i samband med härdning utan att den dammar eller lakar nämnvärt. I dag blandas askan i huvudsak med rötslam och används som täcknings- och konstruktionsmaterial på soptippen, vilket inte är en tillfredsställande lösning.

Askan är en alldeles för bra resurs för att inte användas i större omfattning. Jag arbetar vidare med att finna nya användningsområden för den, säger Daniel Ivarsson.

I det avseendet är ett huvudspår att använda askan som konstruktionsmaterial. Därigenom hushållas med resurser samtidigt som det ger möjligheter att utveckla nya affärsmodeller. Målet är att finna avkastning för askan, vilket i flera avseenden är att föredra framför att betala deponiavgifter.

Daniel Ivarsson ser exempelvis ett behov av aska vid vägbyggen, men anser att tillståndsprocessen tar för lång tid.

Vi har aska, vi har kunskapen och det finns många som är intresserade av att bygga med aska. Problemet är att det tar tid med både anmälan och tillstånd, och den tiden har man inte alltid när man ska bygga en väg, säger Daniel Ivarsson.

Mer om: aska | Jämtkraft
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

På nytt jobb
Hon blir ny vd för IVL

Batteriskandal pressar El-Kretsen

Intresset för återbruk inom bygg ökar

Många kommuner vill samla in byggprodukter för återanvändning, men har sett hinder för detta.

Omvärlden
Kinesiskt förbud mot engångsplast

Lanserar nytt fossilfritt förpackningsmaterial

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång i veckan (tisdag).

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

Omvärlden
EU diskuterar totalförbud av plastförpackningar

Arkiv

De välkomnar krav i slamutredningen

Slamutredning överlämnad

Utredningen om en hållbar hantering av avloppsslam överlämnades idag till Miljödepartementet.

San Sac Group får ny ägare

Stort svinn av mat i skolan

Vid en vanlig skollunch slängs i genomsnitt ett halvt hekto mat per matgäst.

Milstolpe uppnådd för anläggning med ny teknik

Lättare sortera avfall i samarbetande kommuner

Unikt samarbete mellan kommuner möjliggör övergång till fyrfacksinsamling.

Vinner avfallsinsamling i fyra kommuner

Minskar tunga transporter på Lindholmen

Återvinningsgalan
Först i Stockholm att återvinna pappershanddukar

Tillsammans med Inspira, Essity och Stena Recycling blir Folksam först i huvudstaden med att återvinna pappershanddukar.

Ny medlem i 4evergreen

Förslag för resurssmartare textilsektor

Behovet av nya textilfibrer tros öka med 150 procent till år 2050.

Möbler med återvunnet material

Samarbete mellan Rise och känd designer

Kim Olsson lämnar NSR

Under våren kommer vd Kim Olsson att avsluta sin tjänst hos NSR AB.

Forskarnytt
Mikroorganismer + giftgas = biobränsle

Plus

Så mycket växer begagnat mode

Allt fler modeaktörer positioner sig på secondhandmarknaden, som just nu är en av de snabbast växande sektorerna i modebranschen. Här är satsningarna.

Brand i sopbil

Större papperskorgar – mindre miljöpåverkan 

Verkstadsägare åtalas för grovt miljöbrott

Produktnyheter
Biobaserat och bionedbrytbart

Lakverk för bättre återvinning

Forskarnytt
Plastätande bakterie upptäckt

Satsar på biokol

Han blir expert i miljömålsberedningen

Forskarnytt
Rena vatten med bark?

1

Produktnyheter
Ståpåse med återvunnen polyeten

Forskarnytt
Studie: Prioritera återvinning av kväve

Plus

Enda vägen framåt - “design for recycling”

80 miljoner till biogasanläggning

Hon ska utreda producentansvar för textilavfall

Naturvårdsverket backar om bilåtervinning

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.141