23948sdkhjf

Kan certifikat öka plaståtervinning?

Bara runt en tiondel av all plast materialåtervinns. RE:Sourceprojektet ”Återvinningscertifikat för plast” har undersökt ett möjligt styrmedel för att stimulera efterfrågan på återvunnen plast. Förhoppningen är att erfarenheterna kan ligga till grund för vidare utredning av styrmedlet, exempelvis i en statlig offentlig utredning.

Projektledaren Hanna Ljungkvist Nordin, IVL, svarar här på några frågor om projektet och dess resultat. 

Läs också: Ikem startar kampanj för plaståtervinning

Vad är den största skillnaden mellan att materialåtervinna och energiåtervinna plast?
 – Resurser som hade kunnat ersätta ny plast går förlorade vid energiåtervinning och utsläppen av klimatgaser ökar.

Bara runt 10 procent av all plast materialåtervinns idag. Varför är det så?
– Mycket plast hamnar i komplexa, blandade och utspridda flöden efter sin första användning, vilket gör den svår att återvinna.  Insamling, logistik, sortering, tvätt med mera krävs ofta innan plasten kan återvinnas, vilket gör det lättare att använda ny plastråvara.Dessutom är priserna på ny råvara låga, och det saknas därför både ekonomiska incitament och även lagkrav som styr mot ökad återvinning.

Ni har undersökt om styrmedel i form av återvinningscertifikat skulle kunna leda till ökad efterfrågan av återvunnen plast. Först, vad är ett återvinningscertifikat?
– Ett återvinningscertifikat är ett dokument som motsvarar en viss mängd återvunnen plastråvara. Genom att köpa och redovisa certifikat visar plastanvändande företag att de når upp till den statligt reglerade kvotplikt som talar om hur mycket återvunnen plastråvara som ska användas varje år. Genom att kvotplikten höjs över tid stimuleras användningen av återvunnen plast, samtidigt som certifikaten ger en extra inkomst till dem som producerar återvunnen plast och säljer certifikat.

Vad kom ni fram till?
– Vi anser att det mest ändamålsenliga certifikatsystemet innebär att plastproducerande företag tilldelas certifikat och de som tillverkar enklare produkter och komponenter av plast blir belagda med kvotplikt. Systemet skulle kunna införas och testas på svensk nivå om det godkänns av EU, men skulle få större positiva effekter om det infördes på EU-nivå. Det skulle dock ta längre tid och vara mer komplicerat att införa systemet i EU.

Styrmedel kan ju vara både morot och piska. Finns det några led som gynnas eller missgynnas mer än andra om man skulle införa återvinningscertifikat?
– Med det upplägg vi förordar gynnas de som tillverkar återvunnen plast, medan de som tillverkar enkla plastprodukter och komponenter får en extra börda i form av extra kostnad och redovisningsskyldigheter. De som samlar in och sorterar plast för återvinning gynnas också när efterfrågan ökar.

Hur tycker ni att resultaten ska tas vidare?
Det finns många detaljer kvar att grotta ner sig i och vi hoppas att våra resultat kan ligga till grund för exempelvis en statlig offentlig utredning av återvinningscertifikat som styrmedel.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078