23948sdkhjf

Först i världen med kommersiell kväveåtervinning till fast produkt

Genom stripping och kristallisation har det lundabaserade miljöteknikföretaget EkoBalans Fenix AB som första aktör i världen tagit fram en teknik för återvinning av kväve ur våta flöden.

Tekniken kallas eco:N och ger en fast produkt med 21 procent kväve som kan blandas med andra återvunna näringsfraktioner för att ge en mer komplett gödselprodukt.

Läs också: Ny pilotanläggning ska utvinna kväve ur avloppsvatten

Idag sker nästan all återvinning av näringsämnen från avloppsvatten genom spridning av slam på åkermark. Avvattnat rötslam innehåller nästan all fosfor som avskiljs på ett reningsverk. Däremot hamnar endast cirka 15 procent av kvävet i inkommande avloppsvatten i det rötade och avvattnade slammet, vilket innebär att endast en mindre del av kvävet kan återanvändas på åkermark genom slamspridning.

–En statlig utredning föreslog nyligen krav på återvinning av fosfor från avloppsvatten, men återvinning av kväve är minst lika viktigt. Konventionell kvävegödselproduktion har höga växthusgasutsläpp och råvarorna är begränsade. Genom att istället återvinna kväve kan lantbruk, biogasanläggningar och reningsverk uppnå bättre hållbarhet och lönsamhet både i sin egen verksamhet och för samhället i stort, säger Gunnar Thelin, grundare och utvecklingschef på EkoBalans.

EkoBalans har nu utvecklat en ny process för att utvinna ammoniumkväve som fast ammoniumsulfat ur våta strömmar. För att kunna återanvända en större del av kvävet i avloppsvatten utvecklar företaget i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet ett sätt att utvinna kväve ur huvudströmmen, istället för rejektvattnet och producerar ett koncentrat med en högre kvävehalt. Detta koncentrat används sedan i eco:N-processen för att utvinna kväve. Genom processen kan man utvinna mer än 75 procent av det kväve som kommer in till reningsverket.

– Processen skulle kunna ersätta biologisk kväverening där växttillgängligt kväve i avloppsvattnet omformas till luftkväve, vilket inte är tillgängligt för växter. Dessutom kräver biologisk kväverening mycket energi, lång uppehållstid, stor yta och ger upphov till bildning av den kraftiga växthusgasen lustgas. Genom att ersätta biologisk kväverening kan detta helt undvikas och reningsverken kan bidra till ökad hållbarhet, avslutar Erik Kvarmo, vd vid EkoBalans.

Källa: EkoBalans (pressmeddelande)

Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078