23948sdkhjf

Riksdagsfråga kring återanvändning av elektronik

Häromdagen lämnades en skriftlig fråga i Riksdagen kring återanvänd elektronik och kemikalieskatten in.

Frågan ställdes av den moderata riksdagsledamoten Betty Malmberg till finansminister Magdalena Andersson. Nedan återger vi frågan i sin helhet:

Läs också: Ingen kemikalieskatt på skor och kläder - ännu….

Till finansminister Magdalena Andersson (S)

 Vid kontakt med Skatteverket framgår att verket inte särredovisar huruvida inbetald kemikalieskatt för viss elektronik har betalats in från företag som säljer begagnade elektroniska produkter eller de som säljer nya. Allt bokförs på samma konto, vilket är olyckligt.

Sverige har en ambition att öka den cirkulära ekonomin. Då är det också viktigt att utvecklingen av densamma går att följa upp i väsentliga delar. Detta för att gynna den cirkulära ekonomin och förlänga produkternas livscykel. Inte minst med tanke på att återbruk och återanvändning av IT-produkter som redan finns på marknaden skonar klimat och miljö. Som exempel kan nämnas att en återanvänd datorskärm sparar i genomsnitt 520 kilo koldioxid medan en återanvänd laptop sparar 280 kilo koldioxid jämfört med nyinköpta produkter. 

Men trots detta och på grund av kemikalieskattens konstruktion blir många produkter som skulle kunna uppgraderas i dag ekonomiskt ointressanta och skrotas därför i förtid. Ett exempel på detta var då en myndighet nyligen ville köpa 1 000 begagnade skärmar. De vände sig till ett företag som säljer sådana men som just då inte kunde få fram dessa skärmar på den svenska marknaden utan även skulle behöva importera begagnade skärmar. Men eftersom skärmarna då beläggs med kemikalieskatt, trots att de alltså är begagnade, blev de oproportionerligt dyra i jämförelse med nya, varför myndigheten i stället valde att köpa just nya.

Det är uppenbart att dagens kemikalieskatt får ytterst märkliga klimat- och miljöeffekter då begagnade produkter beläggs med skatt. Men eftersom ingen ens vet hur mycket intäkter som staten får in på dessa begagnade produkter eller de ekonomiska effekterna av nuvarande lagstiftning vore ett första viktigt steg att ta reda på det. Regeringen lanserade i somras en strategi för cirkulär ekonomi. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, skriver regeringen. Nu måste vi gynna det i stället för att hindra det. 

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att de ekonomiska effekterna som nuvarande kemikalielagstiftning har på cirkulära produkter och företag inte framdeles ska hindra utan bidra till cirkulär ekonomi?

Recycling kommer att återkomma till detta när ministern svarat.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094