Under Ecology-konferensen i Göteborg i början av september hölls en dialog om hållbar utveckling och hur man uppnår detta, mellan Maria Wetterstrand, miljöpartiets språkrör, Lennart Daléus vd Greenpeace, Mikael Robertsson miljöchef Coop Konsum, Chalmersforskaren John Holmberg, och fd chefredaktören Petra Holgersson.
John Holmberg visualiserar miljöarbetet som ett träd, och han menar att om ska lyckas med en hållbar utveckling gäller det att inte bara nå till grenarna utan måste nå ända in till stammen om det ska bli bra.
- Vad är meningen med livet? Vad är livskvalité? Vi har inte använt vår kunskap för att gå framåt i utvecklingen. Jag tror det är viktigt att se till vad som är viktigt för en själv, när man pratar om miljöarbete och hållbar utveckling, sa John Holmberg i sitt inledningsanförande.
Samtliga i panelen var ense om att det är viktigt att kommunicera med varandra vad gäller hållbar utveckling. Det finns däremot olika sätt att uppnå den kommunikationen.
- Journalistikens roll är att granska de inflytelserika, att tala om vad som händer. Lojaliteten måste ligga hos läsaren. Dessutom ska vi journalister förklara komplicerade skeenden, sa Petra Holgersson.
Hur ska man nå ut med budskapet om hållbar utveckling?
- Jag tror det är viktigt att politiken får en aktiv roll för att vi ska kunna lösa miljöproblemen, sa Maria Wetterstrand. Men finns det inte stöd i väljarleden, så går det inte att bedriva en offensiv miljöpolitik.
- För det första så räcker det inte med politik, det är inte alltid det nödvändiga, kommenterade Lennart Daléus. Vi måste få näringslivet att förstå viktigheten med miljöarbete och hållbar utveckling.
- Politiker måste kunna ge en bild av vad visionen är, sa Holmberg.
- Miljöarbetet behöver lyftas fram, besluten är ofta elaka och svåra att ta men de behövs. Kunskap är inte den stora frågan då det gäller hållbar utveckling, utan upplysning och information. Många företag känner redan till sina ”felaktigheter”, och det är vårt jobb att påtala dem för allmänheten och sätta ljus på vad som försiggår, sa Daléus.
- Om vi ska kunna bli bättre måste Ni i Greenpeace och media fortsätta med blåslampan på oss. Vi arbetar ständigt med miljöfrågorna, men vi behöver stöd för det, sa Mikael Robertsson.
- Jag tror ändå att kunskap är ganska viktig, men framförallt att kunna förstå kunskapen. Ofta finns en obalans mellan aktörens styrka och frågans relevans, frågan måste gå vidare från miljön till vad utrymmet som man skapar ska användas till, menade John Holmberg.
Martin Dyberg
Avfall – en infrastruktursfråga
På Ecologyseminariet ”Avfall & Materialåtervinning” berättade Charlotta Andersson, från Miljödepartementet om den nya kretsloppspropositionen som departementet arbetar med.
- Huvudbudskapet i kretsloppspropositionen är att det ska bli förenklingar för hushållen då det gäller insamling och sortering, man vill öka den ekologiskt goda hanteringen av avfall, samt att vi måste se avfallshantering som en infrastrukturfråga, sa Charlotta Andersson.
Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Dessutom ska matavfall från livsmedelsindustrin också återvinnas genom biologisk behandling senast år 2010.
- Dessutom planeras det att ett råd för avfallsfrågor ska inrättas på Naturvårdsverket. Deras arbete ska fokusera på att stärka avfallsplaneringen, och att tydliggöra avfallsinnehavarens ansvar, sa Andersson.
Christian Haglund från Naturvårdsverket berättade om det aktuella arbetet inom avfallsfrågor i EU och hos Naturvårdsverket.
- Man håller på att upprätta en tematisk strategi för förebyggande och återvinning av avfall, berättade Haglund. Just nu håller vi på Naturvårdsverket att titta på allmänna råd om biologisk behandling avfall och deponering av avfall.
Haglund berättade att det endast är tre län i Sverige som klarar förbudet (inträder 2005) mot deponering av organiskt material idag. Dessa tre är Östergötland, Sörmland och Västra Götaland. Dispenserna är många men de flesta län tros vara klara med ett deponiförbud till 2005-2006.
Martin Dyberg
Svensk arkitekt får miljöpris
Den svenska arkitekten Hans Eek får Göteborgs internationella miljöpris 2003 tillsammans med sin tyske kollega Wolfgang Feist, för sitt arbete med energieffektiva bostäder.
Pristagarna tillkänngavs under Ecology-konferensen i Göteborg. De båda pristagarna får priset för sin metod som förbilligar boendet.
- Hans Eek och Wolfgang Feist har genom sitt arbete, främjat resurseffektiviteten och ett synbart inslag i deras arbete är bostäderna utan värmesystem, som är ritade av Hans Eek , i Lindås utanför Göteborg, sa juryns ordförande Stefan Edman.
Med tekniken bidrar man till att minska förbrukningen av fossila bränslen. Juryn skriver i sin motivering bland annat: " Hans Eek och Wolfgang Feist får priset för sina banbrytande insatser med så kallade passiva hus, särskilt bostäder utan värmesystem, konstruerade och uppförda i en elegant och innovativ syntes av enkel, välbeprövad och kostnadseffektiv teknik. Tekniken kräver stor noggrannhet i metoder och byggprocess och komer att bidra till en minskning av förbrukningen av i synnerhet fossila bränslen. Pristagarna uppfyller prisets kriterier som resurseffektivitet, kretsloppstänkande och processdrivande nytänkande, såväl lokalt som globalt".
Priset kommer delas ut på en ceremoni i Göteborg den 27 november av statsminister Göran Persson.
Martin Dyberg
600 besökte Ecology
Under de tre Ecologykonferensdagarna i Göteborg i början av september besökte ungefär 600 personer från olika länder de olika seminarierna och utställningen. Ecology arrangerades ihop med ICLEI och EcoProcura.