23948sdkhjf

Byggsektorn behöver bli mer cirkulär

När man idag renoverar och anpassar lokaler för nya hyresgäster, så är normalförfarandet idag att befintlig inredning rivs ut och ny åker in, oavsett om lokalen gjordes i ordning för ett, tre eller femton år sedan. Måste det vara så?

Recycling talar med Carina Loh Lindholm vid IVL Svenska miljöinstitutet, som leder ett projekt kring hur man kan åstadkomma cirkulära produktflöden inom byggsektorn.

- Det är så det går till helt enkelt. Orsaken kan ibland vara att den nye hyresgästen har ett varumärke som är kopplat till en viss typ av identitetsskapande inredning, eller att det ska kännas nytt kort och gott. Men det leder alltså till att mycket inredning ”hivas ut” oavsett vilket skick den är i. En del av materialet tas i och för sig tillvara för materialåtervinning, men det finns en stor klimatnytta i att fortsätta använda produkter av hög kvalitet innan de i nästa steg går vidare till återvinning, säger Carina Loh Lindholm.

På många håll börjar man nu tröttna på det här i takt med att hållbarhets- och miljöfrågor kommer allt mer i fokus.

- Många konstaterar nu att det är ett slöseri som nöter på klimatresurser. Som regel är det ju vid produktion som den största delen klimatpåverkan uppkommer generellt och därmed finns det en uppenbar klimatnytta med att fortsätta använda produkterna så länge som de faktiskt en gång är tänkta att kunna fungera. När de väl inte längre uppfyller de tekniska eller estetiska kvalitetskraven, då kan de gå vidare till materialåtervinning, säger Lindholm och tillägger:

- Men, det är i dagsläget inte branschstandard att överhuvudtaget värdera sådant här material. Det vill vi nu komma åt och det är många aktörer som gett uttryck för att de vill vara med och ändra strukturerna.

 

I byggprocessen är det många aktörer involverade.

- Det är med andra ord många som behöver förändra sitt arbetssätt lite. Det behövs en samverkan mellan aktörerna och att man gemensamt arbetar för att hitta arbetsprocesser för detta. Idag är det inte ovanligt att det är entreprenören som har till uppgift att riva som reagerar och konstaterar att ”det här var ju jättefint, det måste gå att ta tillvara”. Vi menar att det borde vara möjligt att några månader innan rivning inventera och värdera materialet och se vad som kan gå till återbruk, vad som bör återvinnas och inte minst vad som kan fortsätta användas på sin befintliga plats, säger Carina Loh Lindholm.

 

En viktig del i en framtida cirkulär modell för inredningsprodukter är inköpsvanorna.

- Att tänka på att köpa in begagnat material i renoveringsprojekt är en länk i kedjan som måste finnas. Att hålla koll på begagnatmarknaden är något som man kanske är vana vid när det gäller möbler, men det måste till också för fasta byggprodukter som dörrar, glaspartier, rumsavdelare, väggelement och vad det nu kan vara. Men idag är det svårt att hitta återanvända byggprodukter och därför håller vi inom projektet på att ta fram en digital plattform. Den kommer att heta ”Centrum för cirkulärt byggande” och ska bland annat sprida kunskap om hur man kan jobba med återanvändning, vilka produkttyper det kan röra sig om och vilken miljönytta det för med sig. Där ska referensprojekt beskrivas så att man kan se vad andra gjort. Men den ska också vara en marknadsplats för handel med sådana här produkter. Där ska det bli lätt att hitta produkter samlat, så att man slipper leta på många olika ställen, berättar Carina Loh Lindholm och tillägger att det är efterfrågat. Hon konstaterar också att en kategori aktörer som generellt har stora, egna förråd är fastighetsägare.

- Kan vi involvera dem och kanske också materialleverantörer så kan det här komma att öka kraftigt.

I nuläget är elva partners med i projektet för att nå en storskalig återanvändning av byggmaterial.

- Två är fastighetsägare, det är Vasakronan och Fabege, två är arkitekter, LINK och White, två är återförsäljare, Brattöns Återbruk och Kompanjonen och så är Sveriges Byggindustrier med som branschorganisation. De kommer att arbeta in aspekter som rör återanvändning i branschens riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byggnation och rivning. Sedan finns två hyresgästföreträdare med i projektet, Tenant & Partner och Niras, och så är vi två forskningspartners: IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Industriteknik, säger Carina Loh Lindholm avslutningsvis.

Peter Olofsson

Välbesökt seminarium

I mitten av november genomförde IVL ett välbesökt seminarium om ett ökat återbruk av byggprodukter som kontors- och butiksinredningar. Representanter från flera av sammanlagt elva projektpartners gav presentationer och redogjorde för sin syn kring hur återbruket av begagnat byggmaterial ska kunna ökas.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094