Forskar om klimatförnekelse

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse.

Bland annat ska man studera hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat. En färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Läs också: Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse,  att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön, de senaste åren flyttat fram positionerna.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper, säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.

I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin. Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.

– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som ett närmast övertydligt exempel.

Läs också: Transportfokus gav miljöstipendium

Genom det nya forskningsprojektet etableras en internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka fyrtio främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.

En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.

– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin, även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.

Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.

Läs också: Guldgruva till spillo när bilar tjänat ut

– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil, måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.


Projektet är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Det ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:

  • Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland annat analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
  • Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
  • Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.


Olika former av klimatförnekelse
Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

  • Organiserad. Grupper som understödjer och sprider klimatförnekelse.
  • Partipolitisk. Partier som motarbetar olika former av klimatpolitik.
  • Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
  • Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.


Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Accon köper Swede Rehandling Systems

Blir samarbetspartner till Wipo Green

Produktnyheter
Uppgraderade kranar för återvinningshantering

Hiab, som ingår i Cargotec, lanserar ett uppgraderat sortiment Jonsered återvinningskranar för tungt återvinningsarbete.

Minskat matsvinn med Karma

Misstänkt fynd stängde återbruk

Nyhetsbrev

Forskarnytt
Äter mikroplastpartiklar

Mygglarver kan äta mikroplastpartiklar som sedan förs över till den vuxna myggan visar en ny studie.

Arkiv

Produktnyheter
Återvinningsbart laminat nu med gasbarriär

Framtidens sopbil

Framtidens sopbilar blir mindre, flexiblare och kan köra helt på el.

Order på skydd mot radioaktivt avfall

De är bäst i återvinningsapp

Produktnyheter
Miljöanpassat granulat för konstgräsplaner

Fler bioraffinaderier höjer inte pris på råvaran

Trots att antalet bioraffinaderier blir fler behöver det inte betyda att priset på bioråvara pressas upp, visar ny forskning.

Hemköp hakar på påstrend

Fokus på plaståtervinning i Oslo

Återvinningsmaskiner i medvind

1

Kanin fimpade nedskräpning…..

I våras genomfördes ett nudgingprojekt för att minska nedskräpning av fimpar på hållplatser i Ystad, Trelleborg och Lund.

Regnkläder som tar ansvar

Tretorn är välkänt för sina regnkläder och gummistövlar. De senaste åren har man satsat på en tydlig miljöprofil, med en allt högre andel återvunna material i produkterna. Specialkollektioner som regnjackor av insamlade spökgarn från havet och nu senast en nedbrytbar regnjacka är exempel som inryms under konceptnamnet Eco Essentials.

Dags för branschen att samlas igen

Produktnyheter
Barriärfilm i monomaterial

Nya system krävs för att delning ska växa

Konsumtionen är en av de stora utmaningarna för att nå målen i Agenda 2030. Intresset för delningstjänster växer både i Sverige och internationellt, men än så länge är initiativen få och små i kommunerna visar en kartläggning som IVL Svenska Miljöinstitutet och Avfall Sverige gjort.

Miljösatsning ger resultat

Produktnyheter
Mobil förkross på turné

Återvinning av 3D-printmaterial

I takt med att 3D-printing snabbt växer, har också funderingar kring återvinning av 3D-printmaterial ökat. Chalmers Industriteknik har till exempel samarbetat med landets enda tillverkare av 3D-filament i ett projekt för att få fram en lämplig modell för återvinning av materialet.

Tankar kring nya förpackningsförordningen

Kemikalieskatten - ”en pyrrhusseger”

Produktnyheter
Ståpåse anpassad för återvinning

Återbruk blir mötestema

Forskarnytt
Stor textilåtervinning invigd

Lättare handla kläder miljömedvetet

Två miljoner till skrotning av fritidsbåtar

Bryggeri sluter upp bakom plaststrategi

1

Forskarnytt
Hjul kan ersätta avfallstrappan

Avfall Sverige i delegationen för cirkulär ekonomi

Nya miljövillkor för avfallsbehandling

De är först med bröd i returlådor

Forskarnytt
Neste siktar på plastavfall som råvara

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.156