23948sdkhjf

Forskar om klimatförnekelse

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

Med Chalmers som nav etableras nu världens första, globala forskarnätverk om klimatförnekelse.

Bland annat ska man studera hur högernationalismens framfart i Europa bidragit till att klimatförnekelse ökat. En färsk forskningspublikation visar kopplingen mellan konservatism, främlingsfientlighet och klimatförnekelse.

Läs också: Askan, avfallsförbrännarnas huvudvärk

Vetenskaplig kunskap om växthuseffekten och människans påverkan på klimatet har funnits i över tre decennier. Men medan det på 80-talet fanns en stark miljörörelse och politisk konsensus i frågan, har klimatförnekelse,  att förneka klimatförändringar eller människans påverkan på miljön, de senaste åren flyttat fram positionerna.

– Två starka grupper har gått samman i den här frågan: utvinningsindustrin och högernationalister. Kombinationen gör frågan aktuell på ett oerhört mycket mer dramatiskt sätt än tidigare, samtidigt som tidsspannet som vi har på oss att agera krymper, säger Chalmersforskaren Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps och miljöstudier och forskningsledare för det omfattande projektet ”Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse”, som nu samlar världens främsta forskare inom området.

I projektet granskas de nätverk, idéer och intressen som finns inom klimatförnekelse, med ett särskilt fokus på högernationalism, utvinningsindustrin och konservativa tankesmedjor. Målet är att öka förståelsen för klimatförnekelse och dess inverkan på politiska beslut, men också att sprida kunskapen till allmänheten, makthavare, forskningsinstitut och industrin. Hultman berättar att många högernationalistiska partier i Europa numera har klimatförnekelse som en av sina viktigaste värderingar.

– De här partierna ökar i betydelse. Vi ser det i Danmark och Norge, hos brittiska UKIP och franska Front National. Men också i Sverige, med Sverigedemokraternas misstänksamhet mot SMHI, diskreditering av Parisavtalet, avfärdande av klimatlagar och utnämningen av klimatförnekaren Václav Klaus till frihetshjälte, säger Martin Hultman, som även nämner Trumpadministrationen i USA som ett närmast övertydligt exempel.

Läs också: Sveriges biopannor kan klara omställning till förnybara bränslen

Genom det nya forskningsprojektet etableras en internationell samarbetsplattform för forskning om klimatförnekelse, Centre for Studies of Climate Change Denialism (CEFORCED), som kopplar ihop världens cirka fyrtio främsta vetenskapliga experter på området och ger möjlighet till internationella jämförelser. Plattformen bygger vidare från världens första konferens i ämnet som Hultman och professor Riley Dunlap vid Oklahoma State University organiserade 2016.

En viktig utgångspunkt i projektet är en tvärvetenskaplig, bred syn på klimatförnekelse, som kopplar ihop olika discipliner som geopolitik, miljöpsykologi, teknikhistoria, miljösociologi, genusforskning, miljöhistoria, energipolitik, miljöhumaniora samt teknik- och vetenskapsstudier.

– Vi avfärdar inte klimatförnekelse som något enbart vissa sysslar med, exempelvis inflytelserika, äldre män med starka kopplingar till fossilindustrin, även om sådana organiserade grupper spelar viktiga roller. Eftersom kunskapen om klimatförändringarna och deras orsaker funnits länge behöver vi också förstå de former av respons- och vardagsförnekelse som gör att växthuseffekten inte tas på allvar, trots att vi har konsekvenserna mitt framför ögonen.

Enligt Martin Hultman finns starka skäl till produktionen av klimatförnekelse och att det kan vara svårt att ta till sig klimatvetenskapliga slutsatser.

Läs också: Guldgruva till spillo när bilar tjänat ut

– Runt 80 procent av all energi som köps och säljs i världen är olja, kol eller fossilgas. Världens ekonomier snurrar med den här typen av energi, som samtidigt förstör våra livsbetingelser. Det gör klimatvetenskapens insikter jobbiga eftersom de innebär att de flesta i Sverige och i andra länder som använder mängder av resurser för att upprätthålla sin livsstil, måste förändra sitt sätt att leva, och att världens allra mest inflytelserika företag måste byta affärsmodeller. Samtidigt skulle en klimatvänligare livsstil innehålla mycket av det som många håller kärt, som till exempel mer tid att umgås, mer kontakt med naturen, bättre hälsa och mindre stress.


Projektet är ett flerårigt, tvärvetenskapligt och internationellt projekt, som finansieras av Energimyndigheten. Det ska granska högernationalism, tankesmedjor och utvinningsindustrin som sina tre huvudinriktningar:

  • Högernationalism. Högernationalistiska partier i Europa och deras argument för klimatförnekelse kartläggs inom projektet. Bland annat analyseras Twitter och diskussionsgrupper på nätet.
  • Utvinningsindustrin. Projektet gör historiska undersökningar av Sveriges utvinningsindustri, vilken kunskap den ägt i klimatfrågan och hur den agerat, samt kopplar kunskapen till internationella studier i frågan.
  • Konservativa tankesmedjor. Projektet kartlägger hur konservativa tankesmedjor i Sverige analyserat och kommunicerat om klimatfrågan samt deras kopplingar till lobbygrupper av likartad karaktär.


Olika former av klimatförnekelse
Enligt tidigare forskning finns flera former av klimatförnekelse:

  • Organiserad. Grupper som understödjer och sprider klimatförnekelse.
  • Partipolitisk. Partier som motarbetar olika former av klimatpolitik.
  • Responsförnekelse. Exempelvis när människor i ledande ställning tar beslut som går helt emot den klimatpolitik de säger sig bedriva.
  • Vardagsförnekelse. När människor lever som om de inte visste om klimatutmaningarna och till exempel flyger utomlands flera gånger om året.
Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Omvärlden
Siktar på 100 procent återvinning och återanvändning

Nu inleds arbetet som om tretton år ska innebära att den danska ön Bornholm radikalt ska ha byggt ut sin kapacitet för att sortera avfall.

Marksanering
Renar arsenikhaltigt vatten

Forskarnytt
Tekniken separerar blandade plasttyper

Gästrike återvinnare får ny förbundsdirektör

Patent- och marknadsdomsdomstolen fastställer dom om tillgång till återvinningsstationer

Nyhetsbrev

Lanserar återvinningssystem för kaffekapslar

Arkiv

Utvärderar förebyggande av avfall

Blir ny miljöminister

Klimatomställning kräver ökad metallproduktion

Industriell symbios avvecklas

Martin och Servera ansluter till Älskade stad

Med gasfordon och ny citylogistik ska Martin och Servera bli mer klimatvänliga.

Startar återvinning av hårda plaster

Plasten ersätts med egen påse

Lennart Wallander, vd på Food & Friends, i en krönika om plastens framtid och Bring Your Own-rörelsen.

Energirekord 2018

Textilservicejätte i hållbarhetssamarbete

Slutförvar kan byggas ut

Svensk Kärnbränslehantering kan beviljas tillstånd enligt miljöbalken till utökad verksamhet vid Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR.

MISAB blir ABT Väst

Globalt initiativ för minskat plastavfall

Hela plastvarukedjan i kraftfullt samarbete.

Forskarnytt
Kork blir bränsle med ny förgasare

NSR fick kungligt besök

Insamlingsinitiativ sprider sig

VD-byte hos Borås Energi och Miljö

Hållbar Europanyhet från Ed

Helt fossilfritt i Skåne

Skånes kollektivtrafik är numera helt och hållet fri från fossila drivmedel – ett omfattande omställningsarbete ligger bakom förvandlingen.

Avfall Sveriges vd knyts till Lunds universitet

ÅI går med i Global Recycling Foundation

Ny förpackning minskade köttsvinn

Forskarnytt
Ny biobaserad plast för plastflaskor

Forskarnytt
Räcker råvarorna för framtidens energi?

Produktnyheter
Materialhanterare som elhybrid

Matförpackningar i återvinningsprojekt

Ny mässa för VA och avfall

1

Debatt
Skatt på avfallsförbränning måste stoppas

Forskarnytt
Förpackningens utformning avgörande för källsortering

Blir ny vd

5 tips: Så minskar du matsvinnet i jul

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.11