23948sdkhjf

Hjul kan ersätta avfallstrappan

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Har avfallstrappan gjort sitt, nu när samhället förväntas ställa om till en cirkulär ekonomi? Och i så fall, vad ska man ha istället? Svaret kanske finns hos innovationsprogrammet RE:Source, där man tagit fram en modell i form av ett hjul.

Evalena Blomqvist är programchef för RE:Source och hon menar att avfallstrappan spelat ut sin roll.

Läs också: Utlysning: Tre projekt om 30 MSEK

- Till och med trappans upphovsman, den holländske politikern och debattören Ad Lansink, har nyligen gått ut med åsikten att trappan kraftigt behöver uppdateras. Modellen har ett antal år på nacken, då den lanserades i slutet av 1970-talet och redan från början hade den en klar nackdel, nämligen att den blandade behandlingsmetoder som energiåtervinning och materialåtervinning, med avfallsminimering som ju inte är en åtgärd utan en effekt. Med det sagt, trappan har gjort mycket nytta genom åren, bland annat genom att ha funktionen att ena EU kring avfallsfrågorna. De flesta som varit inblandade i politiska processer kopplade till avfall och återvinning är lekmän och då har trappan fungerat som en väldigt tydlig bild. Men, är man inte lekman på området så har man exempelvis kunna reta sig ordentligt på att trappan mest handlat om kvittblivningsmetoder och dessutom blandat dessa med önskade effekter som avfallsminimering, konstaterar Evalena Blomqvist.

Så vad ska vi då ha istället?

- Utgångspunkten för cirkulär ekonomi är att så lite avfall ska finnas som möjligt, utan istället finnas i resurser i form av material och produkter som återanvänds eller återvinns. Modellen vi har tagit fram är ett runt hjul som vi kallar Materialhjulet. En avgörande skillnad gentemot avfallstrappan är att hjulet öppnar upp för tankar kring utveckling och frågeställningar kring vad det finns för rotorsaker till varför vissa saker inte fungerar kring materialanvändning, avfallshantering och återvinning, säger Blomqvist och fortsätter:

- Utgångspunkten för hjulet är: Vad ska materialen användas till? I hjulet finns det flera olika sektorer och alla behövs på olika sätt och ingen är dålig, påstår jag. Det handlar inte om att exempelvis säga att energiåtervinning alltid är dåligt, det ska vi undvika, utan istället visa att i vissa lägen är energiåtervinning den enda vägen som är hållbar för vissa materialströmmar. Vi vill också försöka få bort den utopiska bilden att materialåtervinning alltid är bra. Kan man få till en funktionell materialåtervinning så är det förstås bra, men om det inte går att få fram en högvärdig funktion hos materialet så ska det istället gå till tillvaratagande av atomer och molekyler i någon annan process. Det kan vara kemisk återvinning, krackning, förgasning eller kanske en biologisk process som rötning. En materialåtervinning som ger lågvärdiga material är helt enkelt inte hållbar.

Evalena Blomqvist utvecklar:

Läs också: Indikatorer visar svagt positiv trend

- En tanke med hjulet som modell är ju att vi vill att hjulet ska snurra så långsamt som möjligt. Idag finns det många materialflöden där produkter snabbt går från användning till energiåtervinning och det kan man ha synpunkter på. Uppehållstiden i hjulet är intressant. Om man till exempel gör en produkt som kan används väldigt länge genom att den går att reparera och uppgradera och som därefter går direkt till energiåtervinning, så behöver ju det inte vara dåligt. Det finns inte en väg till hållbar

materialanvändning, vi måste vara öppna för många hållbara lösningar. Det viktiga är att man tänker till redan när produkter och tjänster designas. Vad händer efter den första primära användningen?

Innan vi fortsätter kanske det är på sin plats att kort beskriva Materialhjulet.

- Hjulet består av sex sektorer kan man säga. I den första, kallad primär, kommer material in i form av produkter som används. Sektor två kallas multipel och där hamnar produkter som återanvänds, antingen som de är eller reparerade med nya eller tillvaratagna komponenter. Sektor tre heter just komponenter och där hamnar komponenter som tas tillvara från uttjänta produkter. Sektor fyra är materialåtervinning, sektor fem atom/molekylåtervinning och sekter sex till sist är energiåtervinning, säger Evalena Blomqvist.

Läs också: Projektpengar för utveckling av avfallstjänster

För att exemplifiera hur det hela är tänkt att fungera tar vi en datormus som exempel.

- För att tillverka en sådan behövs någon form av recept, en kombination av material. Musen blir då en primärprodukt. Den går ut till användning och håller förhoppningsvis länge. Sedan går kanske ett rullhjul eller klickknapp sönder och då kan vi återanvända en komponent från sektor tre och laga datormusen. Den går sedan in i sektor två, mutlipla cykler, och kan gå där ett antal varv. Den renoveras undan för undan, fixas till och får eventuellt en mjukvaruppgradering också. Kort sagt, den lagas som man förr i världen gjorde med det mesta…. En vacker dag går det dock inte längre att laga den och då måste man ställa sig frågan: Vad gör vi med den? Vissa delar kanske går att ta tillvara för att laga andra datormöss, och då bör man ta fram en strukturerad process för att tillvarata reservdelar. En parallell finns inom bilreparationsbranschen, där försäkringsbolag ställer krav på att en bil som uppnått en viss ålder ska repareras med begagnade delar, konstaterar Evalena Blomqvist.

När användbara delar tagits omhand är det dags att titta på resten.

- Då uppstår frågor som: är plasten sådan att den går att mekaniskt återvinna och använda på ett vettigt sätt? Om ja går den till sektor fyra. Musen kan också innehålla komplexa, sammansatta delar av olika material som inte går att återvinna funktionellt, och då bör dessa in i sektor fem. Där kan metoder som kemisk återvinning, pyrolys, förgasning och biokemiska processer komma ifråga, så att man kan återvinna molekylerna och återföra dessa till primära produkter, säger Evalena Blomqvist och fortsätter:

Läs också: Dags att uppdatera avfallstrappan

- Vissa produkter kan vara uppbyggda så att de inte fungerar i sådana processer och för dessa är det förbränning med energiåtervinning och tillvaratagande av askan som gäller.

Modellen med olika sektorer i ett hjul stimulerar utveckling genom att tydliggöra att allt hänger samman och det kopplar tydligt ihop första designfasen med produkten och materialets nästa liv.

- Det kan gälla allt från hur produkter designas, tekniska aspekter kring sortering och separering, marknadsaspekter som vad åtgärder kostar, olika aktörers beteenden och till detta kommer också allt som har med olika lagar och regleratt göra. Inom alla system finns det också mycket logistik som är viktig, säger Blomqvist.

- Vår förhoppning är att på mindre än tio års sikt så kommer materiallogistiken i samhället att se helt annorlunda ut. Då kommer inte kommuner och företag att göra

avfallsplaner och titta på hur avfallsflöden ska fraktas. Istället görs det materiallogistikplaner där man hela tiden tänker på hur material ska användas. Den gamla trappan visar ju hur saker ska kvittblivas och destrueras, men tankeloopen bör istället vara ”Hur nyttjas det här materialet bäst?”. Hjulet resulterar i effekten avfallsminimering, som ju många menar inte passar in i trappan.

Hur får man då hjulet att snurra långsammare, vilket ju är något av ett huvudsyfte?

- Det är inte lätt att svara på för det finns oändligt många möjligheter, det viktiga är att man har plan och långsiktiga tanke oavsett vart i hjulet man är. Vad händer i näst kommande steg, det är en fråga som alla ska ställa sig?Ett sätt är ju att göra produkter som håller väldigt länge. Det är dock ett rätt idealistiskt perspektiv. Realistiskt är det nog ganska få människor idag, som verkar vill ha sådana produkter , tyvärr. Trenden i samhället verkar vara att man vill ha en ny produkt ganska ofta. Så om vi tar datormusen som exempel igen, en sådan kanske inte ska göras alltför gedigen, om användarna ändå bara vill ha den en kort tid? Istället kanske den skulle göras av wellpapp….. Här tror jag att hjulet kan stimulera till utveckling av nya produkter, men som har en liten miljöpåverkan, avslutar Evalena Blomqvist.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Återvinningsgalan
Måndag kl. 9: Finalisterna presenteras!

Europa minskar avfallet, igen

I morgon går startskottet för 2019 års upplaga av Europa Minskar Avfallet-veckan, ett EU-projekt som ska inspirera till ett mer miljömedvetet tänkande och agerande.

Lina Bergström slutar som vd för ÅI

Brännbart avfall minskade 40 procent

1 oktober införde Sevab nya regler om sortering vid återvinningscentralerna Kvitten och Läggesta. Resultaten kom snabbt.

Plåt återbrukbart byggmaterial 

Nyhetsbrev

Arkiv

Ytterligare klartecken för utbyggt slutförvar

Återvunnet i fokus på Tetra Pak-frukost

Under onsdagsmorgonen höll Tetra Pak ett frukostseminarium för branschen där inbjudna gäster talade under parollen "Att göra det goda valet enkelt".

Second hand-Lucia, någon?

Recyclingdagen Stockholm
Två veckor kvar!

Politiken och hållbarheten

Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Vänsterpartiets Elin Segerlind, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan har vi publicerat en per dag. Detta är den sista artikeln.

Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Sverigedemokraternas Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Socialdemokraternas Hanna Westerén, riksdagsledamot och gruppledare i Miljö- och jordbruksutskottet. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Moderaternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Moderaternas Louise Meijer, riksdagsledamot och klimat- och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Så hamnade matavfall i fokus

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.

Produktnyheter
Tomra växlar upp i pantkampen

Sista versen närmar sig för BT Kemi

Vecka 47 inleds arbetet med att sanera det södra BT Kemi-området. Inledningsvis hämtas jord- och betongprover från det förorenade området. Resultatet av testerna ska göra det möjligt att skräddarsy en saneringsanläggning för de förorenade massorna.

Politiken och hållbarheten
Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Stort intresse för tvåfacksystem

1

Debatt
Kräver kontantförbud i skrothandeln

Varje år begås det en omfattande mängd järn- och metallstölder i Sverige. Dessa stölder medför ofta stora problem och kostnader för samhället.

Körkortskrav på skånska ÅVC:er

Politiken och hållbarheten
Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Moderaternas tankar om hållbarhet

Förpackningen står för störst klimatpåverkan

Digital lösning förenklar att få sina pantpengar

Politiken och hållbarheten
Miljöpartiets tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Svensk sensorteknik kan halvera antalet transporter

Matavfallspåsar i fruktavdelningen succé

95 procent av kunderna vill fortsätta handla frukt- och grönsaker i en papperspåse.

Politiken och hållbarheten
Kristdemokraternas tankar om hållbarhet

Att inte panta det mesta är pantat....

Ett steg närmare plastreturraffinaderi

Produktnyheter
Komposterbara fruktpåsar för handeln

Matsvinnsföretag får nytt kapital

Nytt bränsle ur massaindustrins våta rester

Bomblarm på ÅVC

Förlängd period för biogasstöd

Samarbete ökar återvinning i fastigheter

Recyclingdagen Stockholm
Programmet klart för metall- och WEEE-konferens

Slår ett slag för IT-insamling

Sopbil i krasch! Uppdaterad

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.212