23948sdkhjf

Hjul kan ersätta avfallstrappan

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Har avfallstrappan gjort sitt, nu när samhället förväntas ställa om till en cirkulär ekonomi? Och i så fall, vad ska man ha istället? Svaret kanske finns hos innovationsprogrammet RE:Source, där man tagit fram en modell i form av ett hjul.

Evalena Blomqvist är programchef för RE:Source och hon menar att avfallstrappan spelat ut sin roll.

Läs också: Miljoner till forskning om lättviktsmaterial

- Till och med trappans upphovsman, den holländske politikern och debattören Ad Lansink, har nyligen gått ut med åsikten att trappan kraftigt behöver uppdateras. Modellen har ett antal år på nacken, då den lanserades i slutet av 1970-talet och redan från början hade den en klar nackdel, nämligen att den blandade behandlingsmetoder som energiåtervinning och materialåtervinning, med avfallsminimering som ju inte är en åtgärd utan en effekt. Med det sagt, trappan har gjort mycket nytta genom åren, bland annat genom att ha funktionen att ena EU kring avfallsfrågorna. De flesta som varit inblandade i politiska processer kopplade till avfall och återvinning är lekmän och då har trappan fungerat som en väldigt tydlig bild. Men, är man inte lekman på området så har man exempelvis kunna reta sig ordentligt på att trappan mest handlat om kvittblivningsmetoder och dessutom blandat dessa med önskade effekter som avfallsminimering, konstaterar Evalena Blomqvist.

Så vad ska vi då ha istället?

- Utgångspunkten för cirkulär ekonomi är att så lite avfall ska finnas som möjligt, utan istället finnas i resurser i form av material och produkter som återanvänds eller återvinns. Modellen vi har tagit fram är ett runt hjul som vi kallar Materialhjulet. En avgörande skillnad gentemot avfallstrappan är att hjulet öppnar upp för tankar kring utveckling och frågeställningar kring vad det finns för rotorsaker till varför vissa saker inte fungerar kring materialanvändning, avfallshantering och återvinning, säger Blomqvist och fortsätter:

- Utgångspunkten för hjulet är: Vad ska materialen användas till? I hjulet finns det flera olika sektorer och alla behövs på olika sätt och ingen är dålig, påstår jag. Det handlar inte om att exempelvis säga att energiåtervinning alltid är dåligt, det ska vi undvika, utan istället visa att i vissa lägen är energiåtervinning den enda vägen som är hållbar för vissa materialströmmar. Vi vill också försöka få bort den utopiska bilden att materialåtervinning alltid är bra. Kan man få till en funktionell materialåtervinning så är det förstås bra, men om det inte går att få fram en högvärdig funktion hos materialet så ska det istället gå till tillvaratagande av atomer och molekyler i någon annan process. Det kan vara kemisk återvinning, krackning, förgasning eller kanske en biologisk process som rötning. En materialåtervinning som ger lågvärdiga material är helt enkelt inte hållbar.

Evalena Blomqvist utvecklar:

Läs också: Utlysning: Tre projekt om 30 MSEK

- En tanke med hjulet som modell är ju att vi vill att hjulet ska snurra så långsamt som möjligt. Idag finns det många materialflöden där produkter snabbt går från användning till energiåtervinning och det kan man ha synpunkter på. Uppehållstiden i hjulet är intressant. Om man till exempel gör en produkt som kan används väldigt länge genom att den går att reparera och uppgradera och som därefter går direkt till energiåtervinning, så behöver ju det inte vara dåligt. Det finns inte en väg till hållbar

materialanvändning, vi måste vara öppna för många hållbara lösningar. Det viktiga är att man tänker till redan när produkter och tjänster designas. Vad händer efter den första primära användningen?

Innan vi fortsätter kanske det är på sin plats att kort beskriva Materialhjulet.

- Hjulet består av sex sektorer kan man säga. I den första, kallad primär, kommer material in i form av produkter som används. Sektor två kallas multipel och där hamnar produkter som återanvänds, antingen som de är eller reparerade med nya eller tillvaratagna komponenter. Sektor tre heter just komponenter och där hamnar komponenter som tas tillvara från uttjänta produkter. Sektor fyra är materialåtervinning, sektor fem atom/molekylåtervinning och sekter sex till sist är energiåtervinning, säger Evalena Blomqvist.

Läs också: Indikatorer visar svagt positiv trend

För att exemplifiera hur det hela är tänkt att fungera tar vi en datormus som exempel.

- För att tillverka en sådan behövs någon form av recept, en kombination av material. Musen blir då en primärprodukt. Den går ut till användning och håller förhoppningsvis länge. Sedan går kanske ett rullhjul eller klickknapp sönder och då kan vi återanvända en komponent från sektor tre och laga datormusen. Den går sedan in i sektor två, mutlipla cykler, och kan gå där ett antal varv. Den renoveras undan för undan, fixas till och får eventuellt en mjukvaruppgradering också. Kort sagt, den lagas som man förr i världen gjorde med det mesta…. En vacker dag går det dock inte längre att laga den och då måste man ställa sig frågan: Vad gör vi med den? Vissa delar kanske går att ta tillvara för att laga andra datormöss, och då bör man ta fram en strukturerad process för att tillvarata reservdelar. En parallell finns inom bilreparationsbranschen, där försäkringsbolag ställer krav på att en bil som uppnått en viss ålder ska repareras med begagnade delar, konstaterar Evalena Blomqvist.

När användbara delar tagits omhand är det dags att titta på resten.

- Då uppstår frågor som: är plasten sådan att den går att mekaniskt återvinna och använda på ett vettigt sätt? Om ja går den till sektor fyra. Musen kan också innehålla komplexa, sammansatta delar av olika material som inte går att återvinna funktionellt, och då bör dessa in i sektor fem. Där kan metoder som kemisk återvinning, pyrolys, förgasning och biokemiska processer komma ifråga, så att man kan återvinna molekylerna och återföra dessa till primära produkter, säger Evalena Blomqvist och fortsätter:

Läs också: Projektpengar för utveckling av avfallstjänster

- Vissa produkter kan vara uppbyggda så att de inte fungerar i sådana processer och för dessa är det förbränning med energiåtervinning och tillvaratagande av askan som gäller.

Modellen med olika sektorer i ett hjul stimulerar utveckling genom att tydliggöra att allt hänger samman och det kopplar tydligt ihop första designfasen med produkten och materialets nästa liv.

- Det kan gälla allt från hur produkter designas, tekniska aspekter kring sortering och separering, marknadsaspekter som vad åtgärder kostar, olika aktörers beteenden och till detta kommer också allt som har med olika lagar och regleratt göra. Inom alla system finns det också mycket logistik som är viktig, säger Blomqvist.

- Vår förhoppning är att på mindre än tio års sikt så kommer materiallogistiken i samhället att se helt annorlunda ut. Då kommer inte kommuner och företag att göra

Läs också: Dags att uppdatera avfallstrappan

avfallsplaner och titta på hur avfallsflöden ska fraktas. Istället görs det materiallogistikplaner där man hela tiden tänker på hur material ska användas. Den gamla trappan visar ju hur saker ska kvittblivas och destrueras, men tankeloopen bör istället vara ”Hur nyttjas det här materialet bäst?”. Hjulet resulterar i effekten avfallsminimering, som ju många menar inte passar in i trappan.

Hur får man då hjulet att snurra långsammare, vilket ju är något av ett huvudsyfte?

- Det är inte lätt att svara på för det finns oändligt många möjligheter, det viktiga är att man har plan och långsiktiga tanke oavsett vart i hjulet man är. Vad händer i näst kommande steg, det är en fråga som alla ska ställa sig?Ett sätt är ju att göra produkter som håller väldigt länge. Det är dock ett rätt idealistiskt perspektiv. Realistiskt är det nog ganska få människor idag, som verkar vill ha sådana produkter , tyvärr. Trenden i samhället verkar vara att man vill ha en ny produkt ganska ofta. Så om vi tar datormusen som exempel igen, en sådan kanske inte ska göras alltför gedigen, om användarna ändå bara vill ha den en kort tid? Istället kanske den skulle göras av wellpapp….. Här tror jag att hjulet kan stimulera till utveckling av nya produkter, men som har en liten miljöpåverkan, avslutar Evalena Blomqvist.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Även TMR välkomnar NVV-beslut

TMR kommenterar på sin hemsida NVV:s beslut om att avslå ansökan om att driva fastighetsnära insamlingssystem.

FTI: Vi välkomnar NVV:s beslut

Nya insamlingssystemet: Naturvårdsverket avslår ansökningar

Den nya lagstiftningen ställer höga krav på införandet av ett system med fastighetsnära insamling av förpackningsavfall.

Produktnyheter
Glassburk designad för återanvändning

Vägledning om åtgärder kring mikroplast

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut två gånger i veckan (tisdag och torsdag).

Annonsera i nyhetsbrevet
Se det senaste nyhetsbrevet.

Produktnyheter
Svensk stol av återvunnen PP

Arkiv

Mindre utsläpp med flygaska i betongen

Genom att ersätta delar av cementets klinkerinnehåll med flygaska och kalksten har Cementa och stomentreprenören Benders lyckats minska utsläppen av koldioxid med 20 procent vid tillverkningen av drygt 600 meter tunnelelement för Förbifart Stockholm.

Produktnyheter
Ny detekterbar svart plast

Pilotförsök med viktmätning av hushållsavfall

Webbinarium om tyska förpackningslagar

Exporterar du till Tyskland? Använder du förpackningar? Då är sannolikt detta webbinarium något för dig.

Byter påse för matavfall

3

Flygasksatsning har stor klimatpotential inom cement och betong

Det kom en läsarfråga kring den satsning Ragn-Sells gör på utvinning av salter ur flygaska från avfallsförbränning. Svaret visade sig vara mycket intressant!

Återvunnet minskar utsläpp vid vägprojekt

Genom att optimera transporterna kan stora miljövinster göras vid exempelvis vägbyggen. Med ytterligare stöd från större andel återvunnet material och mer genomtänkta materialval, konstruktioner och metoder kan miljöbelastningen halveras, enligt forskare i Göteborg.

Nytt tillstånd för blyåtervinnare överklagas

Länsstyrelsen befarar ökat blyutsläpp

Plastförpackningar hetare än någonsin – Ny konferens i Malmö

1

Produktnyheter
Genomskinliga skålar underlättar plaståtervinning

Omvärlden
Portugal stoppar avfallsimport

Corona
Plaståtervinnare slutar producera

Plaståtervinningsindustrin stänger nu produktion runt om i Europa.

Forskarnytt
Isolera med majskolvar?

Forskarnytt
Återvinningsmetoden kan göra PUR hållbart

Biprodukter kan ersätta spannmål och soja i kraftfoder

När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk.

Corona
Mer handsprit från Spendrups

Behovet av handsprit och desinfektionsmedel är fortfarande stort, inte minst inom hälso- och sjukvården.

Corona
Matsmart hittar nya partners i krisen

Efterlyser mikroplastmärkning

1

På nytt jobb
Han blir ny vd för Pressretur

Gröna innovationer får stöd av SCA

3

Matavfallspåsar i fruktdisken minskar plastanvändningen

Rapsrest framtidens burgare?

Svårt att välja väg kring priser på plastkassar och påsar: ”Vi avvaktar”

Corona
Björkåfrihet varslar 20 tjänster

Corona
Antalet besökare begränsas på ÅVC:er

Sparar 15 ton plast på toalettpapperet

Produktnyheter
Joab ny distributör för frontlastare

Kronans Apotek byter till papperspåsar

Klimatsmart gjutning när spillvärme tas omhand

Corona
UN-klassad avfallsförpackning för Covid-19

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.128