23948sdkhjf

Cirkulär ekonomi kan minska CO2-utsläpp med 56 procent

| Av Monica Almgren | Tipsa redaktionen

Digitala marknadsplatser för återvunnet, fler samarbetande leverantörer men också ekonomiska styrmedel ska göra cirkulära materialflöden mer lönsamma.

Återvinningsindustrierna bjöd i början av april in för att visa på det senaste inom framsteg och utveckling inom återvinning. Robert Westerdahl presenterade en rapport från Material Economics som räknat på hur mycket vi i EU kan minska industrins koldioxidutsläpp genom en mer cirkulär ekonomi; återanvända, dela och återvinna material.Robert Westerdahl från Material Economics har i en rapport räknat på hur mycket vi i EU skulle kunna minska industrins koldioxidutsläpp genom att återanvända, dela och återvinna material.

Läs också: ÅI om avslag för insamling

Material Economics ser tre åtgärder att minska utsläppen av koldioxid och de är :

1. Lägre C02-intensitet i material, exempelvis genom bättre återvinning.

2. Använd material smartare för att undvika uppblandning och nedgradering av kvalitet i materialen, så att mer kan återanvändas och återvinnas bättre.

3. Designa produkter bättre för högvärdig återvinning. Många produkter består exempelvis av en blandning av olika plast- och aluminiumsorter som gör det svårare att återvinna tillbaka till högvärdiga material.

Läs också: Vägledning om åtgärder kring mikroplast

- De identifierade åtgärderna i rapporten kan minska EU:s utsläpp från industrin med 56 procent årligen år 2050, mer än hälften av vad som krävs för att nå nollutsläpp, säger Robert Westerdahl.


Större produktanvändning

Produkter ska designas mer för återvinning och för att användas mycket.

- Nu förtiden med digitaliseringen drivs tjänstefieringen av produkter snabbt, såsom bildelning, cykelskoters etcetera. Produkter hyrs ut vilket är ett sätt att öka användningen av respektive fysisk produkt. Ju större användning av en produkt desto färre produkter behöver produceras för samma tjänst, och därmed kan koldioxidutsläppen från produktionen och material minska.

Läs också: Gröna innovationer får stöd av SCA

- Titta på exempelvis flygplan och tåg. Det är produkter som under lång tid optimerats för att utnyttjas maximalt, säger Robert Westerdahl.

Fram till 2030 måste vi öka resursproduktiviteten med 8 gånger mer än i dag för att jordens resurser skall räcka till.Fram till 2030 måste vi återvinna mer än 7-8 gånger mer än i dag för att klara koldioxidnivån.

- Det betyder att vi måste öka nyttjandegraden per produkt med ca 15 procent varje år, säger Josefina Sallén, Circular Transition Coach vid Rise.

Rise har i sin forskning kring resursutmaningen tittat på allt från alternativa material och återvinning till nya affärsmodeller och indikatorer för cirkularitet.

Läs också: ”Minskad återvinning när producentansvar för tidningar avskaffas”

- Det behövs ingen mer forskning utan vi kan hjälpa företagen att använda och få nytta av den forskning som redan gjorts hos Rise.

Men det är en utmaning att engagera företag.

- Orsak kan vara att man är för lönsam och därför inte vill ända hur man jobbar, eller tidsbrist.

Hon efterlyser mod.

Läs också: Ny studie: Storpack ger matsvinn

- Man måste börja testa för att lära sig, Ikea är ett gott föredöme som testar massor med nya affärsmodeller i liten skala.

Rise största utmaning är att sprida den kunskap man redan har men nya projekt är:

1. Framtidsadaptiv design. Ett ramverk för att designa produkter som kan vara ständigt tidsenliga.

2. Finansiering. Vad innebär en cirkulär balansräkning? Hela finanssystemet behöver ställas om.

3. Cirkulär upphandling. Många små företag sitter på hela värdekedjan och då kan man genom offentlig upphandling erbjuda en marknadsplats för att börja testa.



Dyrare släppa ut

Emma Rex, forskare vid Rise pratade om hur vi når cirkulär upphandling och pekade på fyra aspekter.

- Det handlar om att skapa en marknad för cirkulär insamling, exempelvis fungerar insamlingen av tomflaskor och burkar bra idag.

- Om du vill ta tillbaka din vara, vad gör du då? Många vill ha ett system för att kunna ta tillbaka sin varor.

- Många gånger är det dyrare att använda sig av återvunnet material än att använda nytt.

- Det borde vara dyrare att släppa ut koldioxid.

Vad krävs för att plastmarknaden ska bli lönsam?

Åsa Stenmarck, plastexpert vid IVL, satte fingret på att få lönsamhet för insamlingssystem för plastindustrin.

- Det gäller att matcha mellan utbud och efterfrågan. Det finns ett utbud men ingen vill ha det. Åtgärder kan till exempel vara fossilskatt eller märkningssystem, omställningsbidrag och massbalans.


Små flöden

Hon uppmanade företagen att fokusera på små flöden i produktledet.

- Om man vill ha volym blir det lätt rörigt.

Anna Lidström, hållbarhetschef vid Spendrups Bryggeri, menade att det var viktigt att priset på den återvunna plastvaran var tillräckligt attraktivt, likaså att uppnå högre produktkvalitet på de återvunna plastvarorna.

Jesper Nyberg, vd för Sims Recycling Solutions, tog upp de låga oljepriserna.

- Ett stimulanspaket skulle kunna begränsa utnyttjandet av råvaran.

Han drog en parallell till elektronikindustrin.

- Inom elektronik skulle det också behövas mer märkning om återvinning. Det är svårt att göra rätt val. Fokus är mer på livslängd och andra parametrar, inte återvinning, säger Jesper Nyberg.


Regelverken ändras

Han tog upp svårigheten med att regelverken för material ändras. Ett material som varit ok uppfyller plötsligt inte nya krav och kan på grund av detta inte återvinnas.

Lena Lundberg vid IKEM förde fram en digital marknadsplats som ett mycket bra verktyg.

- Det behövs ett ekodesignat alternativ för plast. I dag är det alldeles för billigt att använda råvaran.

ÅI:s medlemmar hanterar 11 miljoner ton avfall och återvinningsmaterial i drygt 300 anläggningar. Mer än 50 procent av avfallet materialåtervinns.

Fotnot: Mer finns att läsa om Material Economics rapport The Circular Economy, på http://materialeconomics.com/publications/overview

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Batteriskandalen: Samtliga åtalade döms till fängelse

Idag har domen kommit mot de fyra män som åtalats för att hanterat och grävt ned stora mängder batteriavfall i Örebro, Eskilstuna och Kumla.

Förbundskaptenens nya uppdrag

Med ett inställt fotbolls-EM blev sommaren inte riktigt som många hade tänkt sig.

Brukspecialisten återproducerar tegel

Kör biogasbilar åt Svenska retursystem

Ett steg på väg mot målet om fossilfria transporter om fem år.

Omvärlden
Ny återvinnare mot byggsektorn tar form

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut två gånger i veckan (tisdag och torsdag).

Annonsera i nyhetsbrevet
Se det senaste nyhetsbrevet.

Insamlingen av elavfall ökar

Svenskarna återvinner allt mer elprodukter.

Arkiv

FTI-vd lämnar

Second hand-aktör växer och nyanställer

Produktnyheter
Nytt paket för siktning

Tiptapp vann: Domstol upphäver förbud mot populära appen

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen.

Corona
Lösning för säkrare återvinningscentraler

Produktnyheter
Skapar möbler av återvunna strumpbyxor

Forskarnytt
Aluminium armerad med återvunnen PET

De ska bygga Ragn-Sells anläggning för flygaska

Nytt avtal klart med Stockholm Vatten och Avfall

Peab och Ragn-Sells återvinner mer

ÅI om avslag för insamling

Även TMR välkomnar NVV-beslut

TMR kommenterar på sin hemsida NVV:s beslut om att avslå ansökan om att driva fastighetsnära insamlingssystem.

Nya insamlingssystemet: Naturvårdsverket avslår ansökningar

Den nya lagstiftningen ställer höga krav på införandet av ett system med fastighetsnära insamling av förpackningsavfall.

FTI: Vi välkomnar NVV:s beslut

Produktnyheter
Glassburk designad för återanvändning

Vägledning om åtgärder kring mikroplast

Produktnyheter
Svensk stol av återvunnen PP

Mindre utsläpp med flygaska i betongen

Genom att ersätta delar av cementets klinkerinnehåll med flygaska och kalksten har Cementa och stomentreprenören Benders lyckats minska utsläppen av koldioxid med 20 procent vid tillverkningen av drygt 600 meter tunnelelement för Förbifart Stockholm.

Pilotförsök med viktmätning av hushållsavfall

Byter påse för matavfall

Omvärlden
Portugal stoppar avfallsimport

Forskarnytt
Isolera med majskolvar?

Corona
Matsmart hittar nya partners i krisen

Efterlyser mikroplastmärkning

1

På nytt jobb
Han blir ny vd för Pressretur

Gröna innovationer får stöd av SCA

3

Matavfallspåsar i fruktdisken minskar plastanvändningen

Rapsrest framtidens burgare?

Svårt att välja väg kring priser på plastkassar och påsar: ”Vi avvaktar”

Corona
Björkåfrihet varslar 20 tjänster

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.126