23948sdkhjf

Nordiskt samarbete ska öka textiliers cirkularitet

Textilindustrin är en av de värst förorenande branscherna i världen och beräknas stå för så mycket som tio procent av de globala koldioxidutsläppen.

Trots detta hanteras inte textilier enligt avfallshierarkin, som ju i första hand ska minska uppkomst av avfall, därefter återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och som sista utväg deponera avfallet. Ett nordiskt samarbetsprojekt, SATIN (Towards a sustainable circular system of textiles in the Nordic region), vill skapa förutsättningar för en ökad cirkularitet av textilier i Norden. Det framgår av ett pressmeddelande.

I Norden slängs majoriteten av våra begagnade textilier. Bara i Sverige slängs ungefär åtta kg textilier per person och år, kläder som går direkt till förbränning trots att över hälften skulle kunna återanvändas eller återvinnas om de samlades in separat. Av det som samlas in separat, exporteras det mesta utomlands för sortering och återanvändning. En liten del återvinns men för tillfället handlar det främst om ”downcycling” där materialet blir till trasor eller isoleringsmaterial.


Projektet SATIN syftar till att utveckla och testa logistiklösningar kopplat till insamling och sortering. Det leds av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och har pågått från 26 augusti 2020 till 1 december 2022. 24 organisationer och företag med säte i Sverige, Norge, Danmark och Finland har deltagit.

Enligt EU:s avfallsdirektiv ska alla medlemsländer samla in textilier separat från annat avfall senast 1 januari 2025, vilket kommer att innebära att större volymer måste hanteras. Samtidigt är det allt svårare att hitta en avsättning för dessa volymer. Ett 40-tal länder har redan stoppat import av begagnade kläder och med de ökade volymerna kommer också kvaliteten på textilierna att minska. Detta innebär att Norden måste bli bättre på att samla in textilier från konsumenter och organisationer, återanvända mer lokalt samt öka återvinningen av textilier som inte kan återanvändas.

– Det finns stora utmaningar kopplat till just återvinning och det är i dagsläget svårt att få ekonomi i dessa flöden. För att kunna återvinna textilier behöver de sorteras efter fibertyp och ofta i färg, vilket är kostsamt. Dessutom saknas en organiserad insamling av textilier som inte kan återanvändas men som skulle kunna återvinnas. Det positiva i sammanhanget är att det pågår flera initiativ inom området, inte minst i Norden, och många automatiserade sorterings- och återvinningsanläggningar är på gång, säger Linea Kjellsdotter Ivert, senior forskare på VTI och projektledare för SATIN, i pressmeddelandet.


I projektet analyserades data från nio pilotstudier av olika insamlingslösningar där tanken har varit att förstå vilka för- och nackdelar insamlingslösningarna har fört med sig och när de är lämpliga att använda.


– Det blev väldigt tydligt att det inte finns en bästa lösning, utan insamlingsmetoder är olika lämpliga i olika kontexter. Vad som är generellt är att konsumenten har en otroligt viktig roll i insamlingssystemet. Idag krävs det en hel del av konsumenten och det är inte alltid tydligt hur man ska göra för att lämna ifrån sig sina begagnade textilier. Det måste vara lätt att göra rätt, menar Linea Kjellsdotter Ivert.


I projektet har forskarna undersökt om Norden har tillräckligt med kapacitet i automatiserad sortering och återvinning för att möta de kommande volymerna av textilier som kan återvinnas. Resultatet visar att den planerade kapaciteten i automatiserade sorterings- och återvinningsanläggningar inom Norden kommer att vara tillräcklig för att hantera den totala återvinningsbara fraktionen som genereras i Norden, med undantag för vissa syntetiska fibrer. Det finns dock obalanser inom enskilda länder, vilket gör att det finns ett behov av samarbete.


– I Sverige kommer vi till exempel att få en överkapacitet på återvinning av bomull men saknar kapacitet för att kunna återvinna polyester, som Norge däremot håller på att bygga upp. Det är därför viktigt att vi samarbetar avseende sortering och återvinning så att inte enskilda länder tar onödiga investeringar, men också att man ser Norden som en region och minskar onödiga transporter genom att exportera textilier utomlands när de kan tas omhand här, säger Linea Kjellsdotter Ivert.

SATIN är finansierat av Nordic Innovation och en länk till slutrapporten hittar du här.

Medverkande i projektet SATIN

Aalborg University, Aalto University, Avfall Norge, Avfall Sverige, Better World Fashion, BjörkåFrihet, Chalmers Industriteknik, Convert, DHL, Fastighets AB Balder, Kretslopp och vatten Göteborgs stad, Göteborgsregionen, Integrate, Kruse Vaskeri, Kungälv kommun, Mölndals stad, NTNU (Norwegian University of Science and Technology), Nudie Jeans, Röda korset, Trasborg, TRV Gruppen, UFF, VESAR, VTI

Artikeln är en del av vårt tema om Forskarnytt.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Stora mängder grödor blir inte mat
Hinder till trots, industrin vill använda mer bioplast
IVL fortsätter leda arbetet mot matsvinn: Fler tunga samarbetspartners
Avtal för mer återvunnen plast
Ny plaståtervinnare bildas
CO2-infångning från avfallsförbränning för elektrobränsle
Andra Nordiska Medier
Dagens Handel
Plastforum SE
Packnet

Sänd till en kollega

0.094