23948sdkhjf

Identifierar okända föroreningar i avloppsslam

| Av Redaktionen | Tipsa redaktionen

I Europa är avloppsslam ett vanligt gödslingsmedel inom jordbruket. Slammet innehåller många föroreningar, men endast en handfull av dessa behöver man mäta halterna av.

I sin avhandling har Cathrin Veenaas forskat om hur okända föroreningar i avloppsslammet kan identifieras och vilka av dessa som är viktiga. Och hur kan vi göra denna kunskap och de insamlade data tillgänglig för alla?

Läs också: Kadmium minskar kraftigt

På grund av ett högt innehåll av näringsämnen används mer än hälften av avloppsslammet i Europa som gödselmedel på jordbruksmark. Med tanke på alla saker som spolas ner i avloppet från hushåll och industri är det inte svårt att föreställa sig att det också finns många andra ämnen i avloppsslam. Endast ett fåtal av dessa har begränsats genom lagstiftning och övervakas regelbundet.

Kemist och datavetare Cathrin Veenaas har i sitt avhandlingsarbete använt avancerade analysverktyg och datautvärderingsmetoder för att analysera avloppsslam och identifiera okända föroreningar med hjälp av bred, förutsättningslös screening.

– Många studier fokuserar på ett litet antal likartade föroreningar. I mitt arbete undersökte jag föroreningar av alla storlekar och fysikaliska-kemiska egenskaper. För att underlätta förfarandet utvecklade jag nya verktyg som kan användas för att prioritera bland de många föroreningar som finns i slam och identifiera de mest intressanta, säger Cathrin Veenaas.

Ett stort antal av de identifierade föroreningarna är kopplade till utsläpp från trafik. Här ingår till exempel polycykliska aromatiska kolväten, av vilka några kan orsaka cancer. En annan stor grupp av föreningar innefattar läkemedel och hygienprodukter, bland annat UV-filter från solskyddskrämer och läkemedel som anti-depressiva mediciner. En analys av tendenser och förändringar över tid visade på en stark ökning av dessa läkemedel och UV-filter i avloppsslam.

Läs också: Nio av tio vill återvinna fosfor ur avloppsslam

– Om vi hittar föroreningar med ökande förekomst i slammet betyder det att mängden som appliceras på jordbruksmark när slammet används som gödningsmedel ökar från år till år. Växterna, eller i detta fall grödorna, kan i viss mån ta upp föroreningarna och föra dem tillbaka till det mänskliga samhället, säger Cathrin Veenaas.

Traditionellt lagras prover fysiskt i miljöprovsbanker under långa perioder. Detta har emellertid flera nackdelar, till exempel nedbrytning under lagring och begränsad tillgänglighet, särskilt för personer från utlandet.

All data som Cathrin Veenaas tagit fram i sitt avhandlingsarbete lagras i nyutvecklade digitala arkiv för miljöprover.

– Digitala arkiv är mycket säkrare och har många fördelar, framför allt blir kunskapen och all data mer lättillgängliga. Forskare kan använda de digitala arkiven för jämförelser över längre tidsperioder såväl som jämförelse av data från olika länder, säger Cathrin Veenaas.

Cathrin Veenaas kommer från Tyskland. Hon studerade tillämpad systemteori och miljösystem och resurshantering på Osnabrück universitet i Tyskland. Sitt mastersarbete gjorde hon på Norsk institutt for luftforskning (NILU) i Kjeller och på Universitetet for miljø- og biovitenskap (NMBU) i Ås i Norge. Hon började sina forskarstudier på Umeå universitet 2013.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (1)
Startsidan just nu

Ny serie: Åt vilket håll styr lagarna?
Del 1: Advokatens syn

Hjälper eller stjälper dagens lagstiftning arbetet för att nå en cirkulär ekonomi? Recycling har talat med tre olika aktörer som har lite olika fokus.

”Att bruka – inte förbruka”

Forskarnytt
Ätbar bioplast från äpple- och apelsinrester

Tänk dig en engångsmugg, du dricker upp ditt kaffe och sedan kan du äta muggen som efterrätt…..

Miljoner till nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi

Jordbruksverket utlyser 10 miljoner kronor för nya samarbetsprojekt inom cirkulär bioekonomi för jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Fjorton kg elektronik till återvinning

2018 samlade svenskarna in drygt 14 kg elektronik per person till återvinning.

Nyhetsbrev

Marksanering
Mikroorganismernas tid är här

Arkiv

Marksanering
Passiv provtagning av porgas

Ny teknik gör Coops pant till nya flaskor

Tipsen: Så tjänar butikerna pengar på avfallet

Robotsortering av skrot

Strategiskt samarbete för storskalig återvinning av polypropen

Skadliga kemikalier hindrar cirkulära affärsmodeller

Giftiga kemikalier förbises i samtal om cirkulär ekonomi.

Nu kommer Karma till Frankrike

Väcker liv i kasserat läder

Forskarnytt
Sällsynta jordartsmetaller ur avfall

De blir ny entreprenör för insamling av hushållsavfall i Nacka

Forskarnytt
Grönt guld rengör avloppsvatten och producerar biodiesel

Uppdaterad: Brand på återvinningsanläggning

Rånades i soprum

Aftonbladet.se rapporterar om att en kvinna igår rånades i ett soprum.

Farligt avfall
Farligt avfall ska rapporteras digitalt

Med syfte att förbättra spårbarheten kommer, från juli nästa år, ett krav på inrapportering av uppgifter farligt avfall att behöva göras i en ny digital lösning.

En vecka kvar till Global Recycling Day

Världsvida väven fyller 30

12 mars fyller World Wide Web 30 år, något som kommer att firas vid forskningsanläggningen CERN i Genève där den minst sagt revolutionerande tekniken skapades.

Stärkt samarbete inom SIS

Kommittéerna för Plast, Förpackningar och Miljö utökar samarbetet.

Årets samhällsförändrare jobbar med återbruk

Varje år kartlägger Veckans Affärer näringslivets mäktigaste kvinnor.

Omvärlden
Indien vill stoppa import av plastavfall

Havreskal blir råvara för sötningsmedel

Marksanering
Vägledning kring PFAS-förorenade områden

Forskarnytt
Nytt garn med återvunna fibrer från Textilhögskolan

Omvärlden
Tar ställning i plastfrågan

Biokolanläggning invigd

Omvärlden
Arla introducerar ny datummärkning

Komposit får nytt liv

Forskarnytt
Hur utnyttjar vi livsmedelsindustrins avfall?

Konkurrensverket synar Sysav på nytt

Forskarnytt
Gamla rör blir nya

Fler går över till returpall

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.143