23948sdkhjf

Avfall Sveriges nye vd presenterar sig

| Av Peter Olofsson | Tipsa redaktionen

Möt Avfall Sveriges nye vd Tony Clark i vår stora intervju om bland annat det nya insamlingssystemet, skatt på avfallsförbränning och återvinning i stort.

Inledningsvis, hur känns det så här långt?

Läs också: Europa minskar avfallet, igen

- Det känns jättekul och på ett sätt också överväldigande. Jag har bott i Malmö i många år, även om jag jobbat i Stockholm. Att nu vakna och kunna ta en kort tur med cykeln till ett kontor fyllt av extremt kunniga och kvalificerade människor att jobba med, det är lite som att vakna ur en dröm varje dag. Att kunna jobba med så politiskt heta frågor här i Malmö hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig, säger Tony Clark och fortsätter:

- Ena dagen handlar det om förbränningsskatt, nästa dag det här med fastighetsnära insamling, det är frågor högt upp på den politiska dagordningen. Så att kunna jobba härifrån mot Stockholm på det här sättet, så proffsigt som det sköts här, det är jättekul. Jag har min erfarenhet och kunskap kring de här områdena och en närhet till där jag helst vill vara, så det känns förträffligt.

Vi står inför stora förändringar de kommande åren när det gäller insamling och återvinning av förpackningar och tidningar. Hur ser Tony Clarks tankar ut kring detta?

- Vi är positiva till kommande förändringar, som vi är övertygade om kommer att öka insamlingen av förpackningar och tidningar. Det här är ju produkter med producentansvar och därmed är det primärt producenterna som har ansvaret. Samarbetet mellan producenterna och kommunerna ser jag dock som centralt. Producentansvaret är avgörande och viktigt för att se till att kostnaderna för insamling och återvinning hamnar där de hör hemma. Samtidigt, det sker mycket förändringar bland medborgarna. Man vill göra rätt och gott och det ska vara bekvämt att sortera och lämna sitt avfall nära där man bor. Alla ska kunna göra rätt lätt. 

Läs också: Batteriåtervinning: ”Den stora vågen börjar 2030”

- Det gäller både producentmaterialet och även matavfall och annat avfall som ju är kommunernas ansvar, säger Tony Clark och fortsätter:

- Det är ju så att det skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika kommuner kring hur detta hanteras i dagsläget. En del kommuner har FNI med fyrfackskärl och sorterar redan ganska stora mängder, medan andra inte har det och där har det hittills varit FTI:s återvinningsstationer som gäller för invånarna. I stort sett alla som jobbat med insamling av de här fraktionerna kan visa på att FNI leder till väsentligt högre insamlingsgrader. Kommunerna/Avfall Sverige vill ju också ha bort förpackningar och tidningar ur restavfallet, liksom vi också vill ha bort det som hamnar fel i matavfallet för att kunna återvinna det på bästa sätt. De nu beslutade förändringarna ska leda till enklare sortering för folk hemma i sina bostäder och det ger bättre utsorteringsgrader och ger förutsättningar för ökad återvinning, så jag är positiv säger Tony Clark och tillägger:

- Att mer behöver sorteras ut och återvinnas är uppenbart. Våra plockanalyser visar att en tredjedel av det som finns i soppåsen är förpackningar och tidningar. Häromveckan kunde vi även läsa om att materialåtervinningsnivåerna för plast är helt missvisande och att bara en bråkdel återvinns. Det finns säkert flera skäl till detta, men ett är att folk tycker att det är jobbigt att gå iväg med sina kladdiga plastförpackningar till återvinningsstationer på stan.

Frågan är nu hur detta löses praktiskt, fortsätter Tony Clark.

Läs också: Stöd till cirkulär golvåtervinning

- Producenterna för nu samtal med kommunerna kring hur man ska lösa detta. Det är viktigt att hänsyn tas till lokala förhållanden, och det står också i förordningen. Vägledningen från Naturvårdsverket kring de nya förordningarna kom i somras och den var välkommen. Den förtydligar bland annat var kostnadsansvaret ska hamna, nämligen hos de som sätter produkterna på marknaden - producenterna. Avfall Sverige stöttar kommunerna i de här diskussionerna. Det är viktigt att ha regelbundet utbyte av information då båda sidor ju egentligen vill samma sak, men det handlar om var kostnaderna ska hamna, säger Tony Clark och tillägger:

- Det är inget litet åtagande precis att sätta upp ett tillståndspliktigt insamlingssystem, TIS. Många kommuner har redan insamling med fyrfackskärl och då är ju mycket av investeringarna redan gjorda. Men, förhållanden skiljer sig mycket så det kommer nog att krävas speciallösningar på många håll för att erbjuda hushållen det som är syftet, nämligen en närmare, bekvämare insamling.

Matavfallet är till skillnad från förpacknignarna helt kommunernas ansvar.

- Det ska enligt den nya förordningen vara 100 % av kommunerna som erbjuder separat insamling av matavfall till 2021. Det ligger redan på drygt 80 % idag och kraven kommer att leda till mer matavfallsinsamling, och därmed mer biogas och mer biogödsel och en ökad cirkularitet. Kommunerna vill inget hellre än att bidra till detta, men det kommer att finnas svårigheter där också. En inlandskommun i Norrland hörde nyss av sig och sa att ”Vi välkomnar det här, men hur ska vi göra?” Huvudtanken är att samla in allt matavfall och göra mer biogas och –gödsel, men det kommer att krävas lokala anpassningar. Jag kör själv en biogasbil och det är en skön känsla att veta att det är matavfall som omvandlats till drivmedel till bilen. Vi jobbar också mycket med biogasutredningen. Regeringen stöder nu med 100 miljoner kronor och på marknaden är det tuffa konkurrensförhållanden med bland annat dansk gas som blir dubbelt subventionerad. Men det kommer att behövas mer biogas, inte minst till tunga fordon. Den sektorn kommer inte att kunna elektrifieras på ett enkelt sätt, säger Clark.

Läs också: Trenden: Insamling i egen regi

Nyligen presenterades en rapport som Avfall Sverige tagit fram tillsammans med IVL kring olika avfallsfraktioners klimatpåverkan.

- Den har fått mycket uppmärksamhet. Själv tycker jag inte att man ska ”skambelägga” olika typer av konsumtion, utan generellt ska man kunna informera sig och sen fatta beslut, helst långsiktigt hållbara. Där tycker jag att producenterna blivit bättre, till exempel med info om hur förpackningar ska sorteras och så vidare. I framtiden kanske man kommer att kunna scanna en kod direkt på produkten och få fram hur mycket energi som gått åt för att producera, CO2-utsläpp, vattenåtgång och så vidare, så att man kan jämföra olika produkter. Information är alltid viktigt för att konsumenter ska kunna ta viktiga och medvetna beslut, menar Tony Clark.

Du har ju jobbat i eller nära regeringskansliet och miljödepartementet i ett par decennier. Hur har utvecklingen sett ut under den tiden?

- Regeringen och alla ansvarsområden som helhet har förflyttat sig tycker jag. 1999 när jag kom in så var det väldigt polariserat kring avfalls- och miljöfrågorna. Näringsdepartementet menade att om regleringar infördes så skulle företagen lämna Sverige. Det var tuffa förhandlingar med Teknikföretagen, Svenskt Näringsliv och Industriförbundet och det enda man pratade om var att regelverken måste vara ”lätta” så att i stort sett alla kunde uppfylla dessa. Tuffare regler = företag kommer lämna landet menade man. Men det fanns alltid några företag och aktörer som sa att ”ni måste trycka på så att det händer något och driva på utvecklingen”.  Det var många hårda matcher internt i regeringskansliet mellan industri- och miljödepartementet, men det är helt förändrat nu. Alla vill vara med på det här tåget och vara hållbara. Ingen vill vara ”nedsmutsare”, konstaterar Tony Clark.

Läs också: Water & Waste i bilder

Sverige har en hög andel avfallsförbränning, vilket är bra på många sätt, men många anser också att det rimmar lite illa med cirkulär ekonomi. Hur ser du på detta?

- Energiutvinning ur avfall står för drygt 20 % av fjärrvärmen idag. Många har en tro att avfallsförbränning inte har någon framtid i cirkulär ekonomi, att precis allt ska cirkulera. Det är nog utopiskt att tro att det någon gång blir precis så. Idag är det ju så att alla plastförpackningar man ser i en livsmedelsaffär inte kan återvinnas. Det är till exempel mixade material, infärgade dito och etiketter som utgör hinder för materialåtervinning. Det är också så att just plast bara kan återvinnas ett visst antal gånger och till sist är det bara energiutvinning eller deponi kvar som alternativ, säger Tony Clark och fortsätter:

- Ändå pratar regeringen om en skatt, trots att i princip alla remissinstanser avrått, nu senast lagrådet. Problemet med skatten är att den inte gör någon skillnad på vad som förbränns, om det är plast eller skogsavfall till exempel, och då finns ingen miljöstyrande effekt. Anläggningarna vill inte ha fossilt material och inte heller sånt som kan återanvändas eller materialåtervinnas in i sina förbränningsanläggningar.  Problemet är ju att det inte sorterats ut i hushållen och därför ligger i avfallet som kommer in. Om vi tar den nya Motalaanläggningen för plastsortering som exempel, där blir det stora rejekt som går till förbränning i brist på alternativ. Den föreslagna skatten tar sikte på sista ledet. Det är fel. Man måste högre upp i kedjan och ta fram riktlinjer för design, för produkter som ska kunna användas flera gånger etc.

- Avfallsförbränning kommer att ha en roll att spela även i framtiden. Många länder har problem med att ta hand om sitt avfall och då kan vi hjälpa till i och med att vi har kapaciteten. Miljöfrågorna saknar ju geografiska gränser och det är bättre för miljön att vi energiåtervinner avfallet än att det deponeras i hemländerna. Det är inte import av sopor som det ofta framställs som, utan export av miljötjänster. Island till exempel har exporterat avfall till Holland, men där pratar man också om skatt och det kommer nu att leda till etablering av deponier på Island. Det är inte bra eftersom det kommer att generera ökade klimatutsläpp. Men, samtidigt ska det tillstås att det bränns mycket material i onödan på grund av dålig sortering, dåligt designade produkter som inte kan återvinnas med mera.

Till sist, insamling och återvinning av textil är en aktuell fråga och regeringen siktar på att införa ett producentansvar också för textil. Vilken är din syn på det här?

- Vi håller på att diskutera detta. Jag besökte tidigare i år en stor textilsorteringsanläggning i Amsterdam, ett helt kluster faktiskt med både sortering och återvinning. 50 % av det de fick in skickades till butiker, väldigt mycket gick på export till tredje världen etc. Sedan var det ca 35 % som gick till återvinning, mest till isolering i bilar. Jag ställde frågan vad de tyckte om ett eventuellt producentansvar, det diskuteras också i Holland. Svaret var att man inte tyckte att det är en bra idé. Det skulle kunna innebära att producenter kan köpa sig fria, menade man. Istället borde lagstiftarna tvinga producenterna till att använda en viss andel återvunnet material i nya produkter och på sätt skapa efterfrågan på återvunnen textil. Jag har full sympati för en sådan uppfattning. Men det är ett väldigt komplext område. På den anläggningen handlade det om arton olika fraktioner, så det finns många utmaningar kring detta, avslutar Tony Clark.

Håll dig uppdaterad med Recycling
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Ny rapport: Hundratals secondhand-plagg har mindre klimatpåverkan än ett enda nytillverkat

Den ideella secondhand-organisationen Björkåfrihet har publicerat en rapport med medjämförelser i klimatavtryck mellan secondhand-kläder och nytillverkade. 

Framtidens reningsverk, redan idag….

Återvinningsgalan
Fosforåtervinning redo för fullskala

Återvinningsgalan
Finalisterna till Återvinningsgalan klara!

Juryn har sammanträtt, bidrag bedömts och nu kan vi presentera finalisterna till Återvinningsgalan 2020!

Europa minskar avfallet, igen

I lördags gick startskottet för 2019 års upplaga av Europa Minskar Avfallet-veckan, ett EU-projekt som ska inspirera till ett mer miljömedvetet tänkande och agerande.

Nyhetsbrev

Arkiv

Lina Bergström slutar som vd för ÅI

Brännbart avfall minskade 40 procent

1 oktober införde Sevab nya regler om sortering vid återvinningscentralerna Kvitten och Läggesta. Resultaten kom snabbt.

Plåt återbrukbart byggmaterial 

Ytterligare klartecken för utbyggt slutförvar

Politiken och hållbarheten

Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Vänsterpartiets Elin Segerlind, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan har vi publicerat en per dag. Detta är den sista artikeln.

Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Sverigedemokraternas Martin Kinnunen, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Socialdemokraternas Hanna Westerén, riksdagsledamot och gruppledare i Miljö- och jordbruksutskottet. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Moderaternas tankar om hållbarhet

Hållbarhet är ett område som många gånger kräver politisk handling. Vi har ställt tre frågor till partierna i Sveriges Riksdag. Här är svaren från Moderaternas Louise Meijer, riksdagsledamot och klimat- och miljöpolitisk talesperson. Första artikeln publicerades måndagen den 4 november och sedan publiceras en per dag.

Återvunnet i fokus på Tetra Pak-frukost

Under onsdagsmorgonen höll Tetra Pak ett frukostseminarium för branschen där inbjudna gäster talade under parollen "Att göra det goda valet enkelt".

Second hand-Lucia, någon?

Recyclingdagen Stockholm
Två veckor kvar!

Så hamnade matavfall i fokus

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.

Produktnyheter
Tomra växlar upp i pantkampen

Sista versen närmar sig för BT Kemi

Vecka 47 inleds arbetet med att sanera det södra BT Kemi-området. Inledningsvis hämtas jord- och betongprover från det förorenade området. Resultatet av testerna ska göra det möjligt att skräddarsy en saneringsanläggning för de förorenade massorna.

Politiken och hållbarheten
Vänsterpartiets tankar om hållbarhet

Produktnyheter
Stort intresse för tvåfacksystem

1

Debatt
Kräver kontantförbud i skrothandeln

Varje år begås det en omfattande mängd järn- och metallstölder i Sverige. Dessa stölder medför ofta stora problem och kostnader för samhället.

Körkortskrav på skånska ÅVC:er

Politiken och hållbarheten
Sverigedemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Socialdemokraternas tankar om hållbarhet

Politiken och hållbarheten
Moderaternas tankar om hållbarhet

Förpackningen står för störst klimatpåverkan

Digital lösning förenklar att få sina pantpengar

Produktnyheter
Svensk sensorteknik kan halvera antalet transporter

Politiken och hållbarheten
Kristdemokraternas tankar om hållbarhet

Att inte panta det mesta är pantat....

Ett steg närmare plastreturraffinaderi

Produktnyheter
Komposterbara fruktpåsar för handeln

Matsvinnsföretag får nytt kapital

Nytt bränsle ur massaindustrins våta rester

Bomblarm på ÅVC

Förlängd period för biogasstöd

Samarbete ökar återvinning i fastigheter

Recyclingdagen Stockholm
Programmet klart för metall- och WEEE-konferens

Slår ett slag för IT-insamling

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.252