23948sdkhjf

Rapport om PFAS från avfallsförbränning

Forskare från IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt i vilken utsträckning PFAS finns i restflöden från svenska avfallsförbränningsanläggningar.

I de flesta fall innehöll proverna låga eller inga koncentrationer av PFAS, men resultaten väcker också frågor eftersom några anläggningar avviker med höga koncentrationer av ämnena.

 

I projektet, som samfinansierats av Stiftelsen IVL och Avfall Sverige, har prover från restflöden samlats in på 27 olika förbränningsanläggningar i Sverige. Dessa har sedan analyserats enligt en metod som utvecklats av IVL och som mäter 27 olika PFAS-ämnen.

 

I allmänhet visar resultaten på låga koncentrationer av PFAS från de flesta anläggningarna. Fem av förbränningsanläggningarna hade inga prover med PFAS-halter som låg över detektionsgränsen. Sammantaget hade ungefär hälften av de förbränningspannor som undersöktes PFAS i flygaskan och ungefär en tredjedel hade PFAS i bottenaskan och i kondensatvattnet. Ett mindre antal avvikande prover, från olika anläggningar, innehöll dock höga koncentrationer PFAS.

– Det som är förvånande är att vi inte kan se några uppenbara samband mellan de höga koncentrationerna av PFAS i provtagningsmatriserna och hur anläggningarna driftas. Exempelvis hade man kunnat tänka sig att förbränning över en viss temperatur eller vissa typer av avfall skulle ge utslag i resultatet, men det gör det alltså inte, säger Johan Strandberg på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

 

PFAS fanns i prover både från roster- och fluidbäddspannor, både för hushållsavfall och industriavfall, samt även vid temperaturer över 1100°C. Resultatet visar att det finns mer att upptäcka kring hur PFAS-ämnen bryts ner, ombildas eller genereras i förbränning. Under hösten kommer man därför att analysera proverna med avseende på totalt innehåll av organiskt fluor. Det kommer svara på om PFAS verkligen bryts ned, eller om de istället ombildas till andra PFAS än de 27 som analyserades i projektet.

 

– Resultaten ger oss en mycket bättre bild än vi tidigare haft av hur PFAS-halterna ser ut i förbränningsrester. Att halterna överlag är låga stämmer med vad som framkommit i tidigare projekt, men vi behöver veta mer om hur de här föreningarna beter sig i förbränningsanläggningar, och det finns ett antal svårtolkade avvikelser som behöver undersökas. Vi diskuterar nu hur projektet ska följas upp, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige.

Artikeln är en del av vårt tema om Avfallsförbränning.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.219